Svenska stålpersonvagnar

Företal

Avsikten med denna sida är att ge en överblick över de boggistålvagnar som har rullat och rullar på de svenska järnvägarna. Jag tar upp alla normalspåriga personvagnar, dock ej mätvagnar, rälsbussläp och sådana vagnar som går permanent kopplade till motorvagnar, ej heller tillfälligt inhyrda vagnar.

Bland annat efter den svåra tågolyckan i Getå 1918, då många passagerare befann sig i brinnande, krossade personvagnar av trä, började SJ, och andra järnvägsbolag, se sig om efter möjligheterna att anskaffa vagnar av stål. SJ köpte sina första 1921 från Tyskland, där man redan tidigare tillverkade sådana; bland annat fick de Preussiska järnvägarna en serie 1916. Från mitten av 1920-talet skaffade Ostkustbanan (OKB) bara stålvagnar, medan SJ fortsatte med trävagnar till slutet av 20-talet. Fram till omkring 1940 sammanfogades vagnarna med nitar, för att därefter svetsas samman. De senaste vagnarna, de till X2-tågen, är tillverkade i rostfritt stål och till största delen omålade.

Litterering

För att skilja olika vagntyper från varandra betecknar man dem med en kod som består av bokstäver och siffror. Denna brukar kallas littera efter latinets ord för bokstav. Grunden i litteran är första bokstaven eller bokstäverna som anger vilken sorts inredning vagnen har. Detta kallas för vagnens huvudlittera. Därefter följer ett nummer för att skilja mellan olika modeller och sist en eller flera bokstäver, en underlittera, för att ange varianter av samma modell. En underlittera kan ange allt från en viss teknisk utrustning till att vagnen har en helt annan inredning. I tabellerna nedan visas huvudlitterornas betydelse före och efter "klassreformen" 1956. Flera huvudlittera kan kombineras om vagnen har mer än en sorts inredning.

 Huvudlittera före 1956:
 A  sovinredning och halvkupéer för 1- och 2-klass
 B  helkupéer eller öppna rum för 1- och 2-klass
 C  3-klass (även sovinredning)
 D  post
 E  fångvagnar (till 1940, därefter C7)
 E  vagnar med begränsad användning till med enskilda järn-
    vägar övertaget normalspårsnät (från 1940)
 F  resgods
 R  restaurang (från 1933, tidigare ABo3)

 Huvudlittera från 1956:
 A  1-klass
 B  2-klass
 BC liggvagn (Bc före 1970) 
 D  post
 F  resgods
 M  manövervagn till loktåg (från 1997)
 R  servering
 S  specialvgnar (i kombination med annan littera: kiosk)
 U  släpvagn/manövervagn till motorvagn (från 1970)
 WL sovvagn (före 1970 i kombination med klasslittera)

För att utmärka vagnar med boggier skrevs till 1970 en nolla (o) direkt efter huvudlitteran. Då var det i stort sett endast några sorters resgodsvagnar som inte hade boggier och därefter utmärkes istället axelvagnar med ett "V" i huvudlitteran.
Underlittera skrevs till 1970 med gemener. En del littera betydde något speciellt (t.ex. c=café, k=RIC-ångkoppling för ångvärme) medan andra (t.ex. a,b,d) endast innebar att något skiljde vagnen från andra med samma littera. Underlitteran x (manövervagn till motorvagn) var lite speciell då den skrivs direkt efter "bogginollan". Från 1970 skrivs underlittera med versaler och de som används idag visas i nästa tabell. (Vissa underlittera har haft olika betydelser under åren.):

 A  avvikelse i utrustning eller inredning
 B  avvikelse i utrustning eller inredning ofta biljettautomat,
    tidigare barnkupé med skötrum eller lekavdelning
 C  avvikelse i utrustning eller inredning
 D  anpassad för trafiken till Berlin
 E  öglor för tågfärja och automatisk omkoppling mellan tågvärme 1000V 16Hz/1500V 50Hz
 F  avvikelse i utrustning eller inredning
 G  avvikelse inom littera under ombyggnadsskede
 K  Anpassad för trafik över Öresundsbron (gäller endast X2-fordon)
 M  mjuka boggier (hjulaxlarna något rörliga i boggin)
 R  max 160 km/h (tidigare övriga max 130 km/h)
 S  kiosk eller pentry
 X  manövervagn till elmotorvagn (1994-1997 även till lok)

Eftersom X2-tågen räknas som motorvagnståg skiljer sig deras littera något från övriga personvagnars. "U" betyder där släpvagn till motorvagn och "X" som underlittera betyder manövervagn. Efter 1970 räknades även manövervagnarna till X4 och X7 som motorvagnssläp (Box4->UB4X och Box7->UB7X), men de behöll sina nummer i personvagnsserien.

Numrering

Varje vagn har ett unikt nummer i sin nummerserie. SJ:s personvagnar har i stort sett numrerats från 1 och uppåt. I samband med förstatligandet av enskilda järnvägar under 1930- och 40-talen kom det många udda vagntyper till SJ. Många av dessa avvek från SJ:s vagnar på sådant sätt att de endast kunde användas på den bana de kom ifrån. Dessa vagnar, med huvudlittera E (se ovan), fick nummer i andra serier. Boggivagnar numrerades från 1 och uppåt. Från 1944 ökades dessas nummer med 8000. Vagn 1 i denna serie blev då istället 8001. Några vagnar i denna serie fick efter omyggnad nummer i den ordinarie serien.

Under 1960-talet utvecklade den Internationella Järnvägsunionen (UIC) ett nytt gemensamt numreringssystem. I Sverige kom detta system endast att användas på godsvagnar, förutom ett fåtal vagnar för internationell trafik. Från 2009 pågår dock märkning av samtliga vagnar med UIC-nummer. De ursprungliga numren anges dock fortfarande på vagnarna men inom en parentes.

Vagntyper

Här presenteras vagntyperna med årtal, några data och en kort beskrivning av hur de kom till. Som littera och nummer anges vagnarnas första vid SJ, om de tillhört SJ, dock något förenklat. Vissa underlittera som t.ex. 'k' i Bo1k (=anpassade för dansk uppvärmning) och 'R' i B2R (=160km/h) har inte angivits.

Tidiga tysktillverkade vagnar

AB5 2975 i OKB-målning i Gävle 2006 BCo5b 3229 ur SJ särtryck 263
SJ köpte sina två första stålvagnar från Tyskland där sådana redan tillverkats i närmare tio år. Dessa två var dock inte de första i Sverige utan de två vagnarna till ÖCJ levererades strax innan. Den första generationen stålvagnar hade tak till största delen i trä; bara ändpartierna var av stål.

vagnnr: 2642,43 3229,30 2971-79
tillv.år: 1921 1921 1926
längd: 21,25m 20,80m 21,18m
bredd: 3,15m 3,15m 3,13m
höjd: 3,87m 3,86m 3,88m
boggieavst.: 15,5m 14,60m 14,2m
vikt: 38ton 36 ton 40 ton
tillverkare: Wumag, GW
 BCo5b   1st   3229 (fd ÖCJ 214)
 BCo6b   9st   2971-2979 (fd OKB 51-59)
 Co5     1st   3230 (fd ÖCJ 215)
 Co8     2st   2642,2643
3229 och 3230 hade öppna plattformar. 2971, 2975, 2978 och 3230 är bevarade.

Tidiga svensktillverkade vagnar

R6 2982 i OKB-målning i Gävle 2006 WBJ 39 ur boken Varberg-Borås Järnväg, Danielsson, 1930
Under andra halvan av 20-talet började stålvagnar tillverkas även i Sverige. Ostkustbanan fick hela 13 vagnar från svenska tillverkare. Många av vagnarna byggdes efter tyskt mönster med sidor avsmalnande mot gavlarna, eller efter ritningar till trävagnar.

vagnnr: 2768,69 2981,82 2983-88 2989,90 2991-93 3027,28 8038 8092-95
tillv.år: 1929 1927 1926 1930 1927 1927 1931 1928
längd: 21,3m 21,3m 21,4m 21,2m 20,6m 21,7m
bredd: 3,14m 3,13m 3,13m 3,13m 3,13m 3,10m
höjd: 4,08m 3,98m 3,87m 3,88m 3,89m 3,82m
boggieavst.: 15,0m 15,1m 15,5m 14,2m 14,8m 15,9m 15,7m
vikt: 44 ton 43 ton 38 ton 40 ton 38 ton 41 ton 37 ton
tillverkare: ASJA, ASJL, KMV, KVAB, Nohab
 ABo3a   2st   2768,2769
 BCo06a  2st   3027,3028 (fd UGJ 65,66)
 Co8a    8st   2983-2990 (fd OKB 81-88)
 DFo4    3st   2991-2993 (fd OKB 121-123)
 EBCo7b  1st   8038      (fd SäNJ 5043)
 ECo5    4st   8092-8095 (fd VBHJ 46-49)
 Ro2     2st   2981,2982 (fd OKB 72,73)
DFo4 hade öppna plattformar. 2769,2981,2982,2991 är ännu bevarade.

30-talets standardvagn

A5 3296 i Hagalund 2009 DFo25b 2924 i Gävle 2008
I slutet av 1920-talet konstruerade Järnvägsstyrelsens Maskintekniska byrå den stålvagnsmodell som kom att bli standardvagn för SJ under 1930-talet - en nitad vagn med inbyggda plattformar. Även några privata bolag beställde vagnar av samma typ. SWB:s vagnar hade något annorlunda mått och större fönster. Mot slutet av 30-talet hade svetstekniken utvecklats så att den blev möjlig att använda vid vagntillverkningen. De fem sista Co14 byggdes på försök med en kombinerad svetsad/nitad konstruktion. Det gav både billigare och några ton lättare vagnar.

tillv.år: 1930-1941
längd: 23,5m (Do1,Do6,EDo1 13,9m; DFo5,DFo7 15,5m; BCo7a 21,8m; Co4a 22,3m)
bredd: 3,14m (Ao3 2,87m)
höjd: 4,06-4,17m
boggieavst.: 16,0m (Do1,Do6,Do1 8,2m; DFo5,DFo7 9,20m, BCo7a 15,5m)
vikt: 33-50 ton
tillverkare: ASJA, ASJL, ASM, KMV, KVAB, SWB vst
 Ao3     1st   2904
 ACo4    9st   2896-2898,2902,2903,2919,2920,2959,2960
 Bo4b    11st  2933-2935,3198,3199,3246-3251
 Bo4c    3st   4111-4113 (fd BJ 12-14)
 Bo5b    7st   2859,2860,2961,2962,3294-3296
 BCo7a   2st   3644,3645 (fd SWB 181,182)
 BCo7b   30st  2839-2848,3153-3158,3210-3215,3252-3254,3297-3301
 BCo7d   5st   4165-4169 (fd GDJ,SDJ,DJ 101-105)
 BCo11b  22st  2788-2794,3072-3075,3086-3089,3121,3122,3255,3256,3384-3386
 BCo12c  3st   4173-4175 (fd BJ 15-17)
 Co4b    1st   3679 (fd SWB 191)
 Co4c    12st  3307-3318
 Co8b    7st   2886-2891,4223 (4223 fd DJ 224)
 Co8cm   25st  2936-2938,2963-2969,3123-3135,3200,3201
 Co8cs   8st   3202-3209
 Co8d    51st  3076-3080,3090-3095,3136,3137,3159-3180,3257-3266,4217-4222
               (4217-4222 fd GDJ,SDJ,BJ 219-223,225)
 Co9b    24st  2795-2806,2810,2811,2849-2858
 Co13    21st  2823-2838,2892-2895,2901
 Co14    14st  2861-2867,3274-3278,4237,4238 (4237,38 fd BJ 201,202)
 Do1     4st   3427-3430 (fd SWB 16-19)
 Do5     3st   2939-2941
 Do6     1st   3684 (fd SWB 40)
 DFo3    5st   3234-3236,3288,3289
 DFo5    9st   3186-3189,3379-3383
 DFo6    11st  2921-2924,3096-3098,3181-3184
 DFo7    11st  3190,3191,3237-3240,3283-3287
 EDo1    2st   8083,8084 (fd GBJ 132,133)
 Fo4     4st   25738-25741
 Ro3     8st   2942,2943,3148-3152,3197
 RCo1    5st   3082,3083,3216-3218
BCo7b 2839-2848 skiljde sig i inredning från övriga BCo7b genom att de egentligen var en variant av BCo11b med två tredjeklasskupéer inredda som en andraklassalong; de ombyggdes 1950 till BCo11b. Co13 hade öppna plattformar i vagnändarna och en inbyggd i vagnens mitt. Många av post- och resgodsvagnarna hade öppen plattform i ena eller båda ändarna. Ett större antal av olika typer är bevarade.

30-talsvagnar avvikande från standardvagnen

BCo5b 3863 ur SJ särtryck 263
Förutom standardvagnen levererades till några privatbanor vagnar av andra typer under 30-talet. Fyra vagnar levererades från Tyskland till Halmstad-Nässjö och Nässjö-Oskarshamns järnvägar. Stockholm-Nynäs järnväg skaffade 1937, för att öka passagerarkapaciteten, de första helsvetsade vagnarna i Sverige. Med sina 3,3 meter i bredd blev de också de bredaste vagnarna. Med tre sittplatser på vardera sidan mittgången rymde de 134 sittande.

vagnnr: 3863..3869 SNJ 16-19
tillv.år: 1938 1937
längd: 20,85m 21,9m
bredd: 3,13m 3,3m
höjd: 3,92m 3,8m
boggieavst.: 14,3m 14,8m
vikt: 31 ton 28 ton
tillverkare: Bautzen KMV
 BCo5b   1st   3863 (fd NOJ 763)
 Co4a    3st   3867-3869 (fd HNJ 51-53)
 SNJ Cox 4st   16-19
3869 är bevarad

Kontinentvagnar

WL12 3241 i Hagalund 2002 F2 25818 i Hagalund 2009
För att ersätta äldre trävagnar i trafiken till Tyskland anskaffades en ny serie med sov- och resgodsvagnar. De byggdes med den smalare profil som används på kontinenten. De avvek tydligt från 30-talets standardvagn genom att taken var avrundade mot vagngavlarna.

vagntyp: ACo2c Fo2b
tillv.år: 1938-40 1940
längd: 23,5m 19,7m
bredd: 2,87m 2,87m
höjd: 4,09m 4,07m
boggieavst.: 16,0m 12,8m
vikt: 47 ton 36 ton
tillverkare: ASJL, HM, KMV
 ACo2c   14st  3219-3223,3241-3245,3290-3293
 Fo2b    3st   25817-25819
Flera vagnar är bevarade.

Omkorgningar 1938

B11 1561 i Hagalund 1990 Co4b 1367..1566 ur SJ särtryck 263
1938 ersattes träkorgen på 14 äldre vagnar med en nitad stålkorg. 8086, som var avsedd att dras efter en dieselmotorvagn, hade annorlunda utseende med avrundade ändpartier, raka sidor med infällda dörrar och saknade övergångsbälgar.

vagnnr: 1367..1566 1899-1901 8086
tillv.år: 1902-1907 1910 1898
omb.år: 1938 1938 1938
längd: 19,5m 20,7m
bredd: 3,14m 3,14m
höjd: 4,08m 4,09m
boggieavst.: 14,0m 14,8m
vikt: 37 ton 38 ton
ny korg av: ASJA, KMV, KVAB
 Co4b    10st  1367,1375,1376,1501,1503,1504,1558,1561,1564,
               1566
 Co4b    3st   1899-1901
 EBCo7a  1st   8086 (fd VBHJ 56)
Ett antal Co4b är bevarade.

Manövervagnar till motorvagn Xoa4

CDFox4 4343 ur SJ särtryck 263
Sedan eldriftens barndom förekom enstaka motorvagnar men det var först under 1930-talet som något större antal beställdes. Det var tio stycken Xa4 (senare Xoa4) i svetsat utförande för lokaltrafiken Malmö-Lund. Därmed slapp man att göra rundgång vid ändstationerna och man kunde förlänga tågen vid högtrafik utan att få sämre acceleration. Till dessa motorvagnar beställdes först tre, och sedan ytterligare sex, manövervagnar med förarhytt i båda ändarna. 1948 övertog SJ med DJ en manövervagn av samma typ, men med post- och resgodsutrymme. De sista vagnarna togs ur drift under 1970.

tillv.år: 1939, 1946
längd: 22,1m (3780-3785 22,2m)
bredd: 3,10m
höjd: 3,48m
boggieavst.: 15,9m
vikt: 33-34 ton
tillverkare: ASEA, ASJL
 Cox4    9st   3431-3433,3780-3785
 CDFox4  1st   4343 (fd DJ 422)
littera: Xm4 -1940, Co6b -1946, Cox4 -1956, Box4 -1970, UB4X. Ingen UB4X eller motorvagn X4 är bevarad.

Svetsade lokaltågsvagnar

B6 3826 i Gävle 2006
I slutet av 1930-talet förelåg ett behov av ytterligare lokaltågsvagnar. På grund av att mittingångarna i Co13-vagnarna försvagade den vagntypens konstruktion ville man inte skaffa fler sådana. Lösningen blev en vagn med stora vestibuler och dubbla dörrar. I likhet med andra vagnar som konstruerades i slutet av 30-talet svetsades vagnarna samman. Sedan motorvagnståg levererats till lokaltrafiken runt Stockholm började vagntypen slopas i slutet av 60-talet. De sista fanns kvar som reserv tills i början av 90-talet.

tillv.år: 1940-1949
längd: 21,9m
bredd: 3,13m
höjd: 3,73m
boggieavst.: 15,0m
vikt: 32 ton
tillverkare: ASJA, ASJL, KMV
 Co6     173st 3319-3354,3390-3422,3434-3463,3750-3779,3826-3836,3930-3944,4063-4078,SNJ 6,7
Ett större antal är bevarade.

40-talets standardvagn

F46 55410 (fd 4338) i Hagalund 2005 B15U 3975 i Stockholm 1990
Med erfarenhet från tidigare försök konstruerade SJ:s maskintekniska byrå en ny helsvetsad standardvagn. Inredningens grundläggande utformning var i stort som i den tidigare 30-talsvagnen. Vagnsidorna utformades med förstärkningar i form av en bred bröstlist och tre längsgående korrugeringar. Taken gjordes till en början släta med förstärkningar på undersidan men senare fick även dessa längsgående yttre korrugeringar.

tillv.år: 1941-1957
längd: 23,5m (Ao3,Ao5b,ACo6 24,1m)
bredd: 3,13m (vagn med resgods 3,01m; Ao5b,ACo5,ACo6 3,15m)
höjd: 4,07m
boggieavst.: 16,0m (DF,F,R och sovvagnar 16,6m)
vikt: 37-50 ton
tillverkare: ASJA, ASJL, KMV
 Ao3     1st   3945
 Ao5a    10st  4476-4485
 Ao5b    10st  4554-4563
 ACo4    30st  3803-3820,3927-3929,4344-4352
 ACo5    12st  4425-4436
 ACo6    20st  4564-4583
 Bo4b    13st  3984-3989,4353-4355,4437-4440
 Bo5b    17st  3604-3607,3957-3959,3990-3992,4356-4358,4441-4444
 BCo7cm  2st   4163,4164 (fd GDJ,SDJ 106,107)
 BCo7b   66st  3499-3501,3821-3825,3960-3965,3993-4000,4084-4086,4359-4378,4424,4445-4462,4540,TGOJ 5
 BCo11b  7st   3502,3503,3966-3968,4001,4002
 Co4c    4st   3680-3683 (fd SWB 24-27)
 Co8b    25st  3786-3800,3837-3846
 Co8cs   26st  3387-3389,3464-3475,3558-3560,3847-3854
 Co8d    88st  3476-3496,3514-3538,3561-3600,4215,4216 (4215,16 fd GDJ,SDJ 217,218)
 Co8f    131st 3969-3983,4023-4062,4379-4403,4486-4533,TGOJ 50-52
 Co9b    21st  3504-3510,3539-3550,3601,3602
 Co14    23st  3919-3926,3946,4003-4012,4087-4090
 CFo4    21st  3551-3557,4091-4100,4463-4466
 DFo18   13st  4337-4342,4418-4423,4473
 DFo33   31st  3909-3918,4079-4083,4544-4553,4677-4682
 Fo4     25st  25865-25871,25906-25909,25986-25990,55110-55116,55124,55125
 Ro3     3st   3747-3749
 Ro3c    15st  4407-4415,4467-4472
De första DFo33 leverades som DFo2. I Fo4 flyttades tjänstekupén från mitten av vagnen till ena änden från och med vagn 25986.

Manövervagnar till motorvagn Xoa7

I samband med att allt fler banor elektrifierades beställdes 26 motorvagnar (Xoa7) med tillhörande manövervagnar för trafiken runt Malmö och Göteborg. De gick i trafik tills X10-motorvagnarna tog över i början av 1980-talet.

tillv.år: 1949-1950
längd: 23,3m
bredd: 3,13m
höjd: 3,48m
boggieavst.: 16,9m
vikt: 32 ton
tillverkare: ASEA, ASJL, KMV
 Cox7    22st  3947-3956,4014-4022,4404-4406
3949 och 3951 finns ännu kvar.

Tyska standardvagnar

För dagtrafiken med tåg till främst Tyskland köpte SJ sex vagnar av tysk standardtyp.

tillv.år: 1954-1957
längd: 23,5m
bredd: 2,93m
höjd: 3,98m
boggieavst.: 15,9m
vikt: 44 ton
tillverkare: VWW
 ABo24   6st   4584-4589
De två som levererades 1954 littereras då BCo2. Märkta även med UIC-nummer. 4585 är bevarad.

50-talsvagn med modernare form

TGOJ B1 54 i Gävle 2006 WL3 4602 i Hagalund 2007 (med ombyggda dörrpartier)
Under 1950-talets första del pågick konstruktionsarbetet för en ny vagnserie. Denna skulle ges en utformning med något längre korg än tidigare och inredning i huvudsak med fåtöljer i öppna salonger i sittvagnarna. Redan de sista sovvagnarna som levererades av 40-talsmodellen fick längre vagnkorg och från 1956 levererades vagnarna även med strömlinjeformade gavelpartier. Den exakta utformningen av sittvagnarnas inredning var ännu inte fastställd när dessa sov- och kombinerade kupé-/resgodsvagnar beställdes. Fönstren hade fortfarande träramar.

tillv.år: 1956-1959
längd: 24,1m
bredd: 3,14m (WLABo6 3,15m)
höjd: 4,07m
boggieavst.: 16,6m
vikt: 38-44 ton
tillverkare: ASJA, KMV
 ABo1    2st   TGOJ 6,7
 Bo1     2st   TGOJ 53,54
 BFo4    42st  4612-4633,4687-4706
 WLABo6  60st  4590-4609,4634-4673
TGOJ-vagnarna samt 4602 finns kvar. Ingen BFo4 är bevarad. Några WLABo6 har sålts utomlands.

Omkorgningar omkring 1960

Qib 984 0022 i Hagalund 2008
Omkring 1960 byggdes ytterligare åtta stycken vagnar med träkorg (Bo8a) om med nya stålkorgar. Det visade sig snabbt att ramverken till vagnarna var i dåligt skick och krävde reparationer. Vagn 2459 fick därför ett helt nytt ramverk och var således en helt ny vagn men fick ändå överta den äldre vagnens nummer. Det visade sig även att denna vagn blev billigare att tillverka.

tillv.år: 1917-1919
omb.år: 1959-1961
längd: 21,8m
bredd: 3,13m
höjd: 4,08m
boggieavst.: 15,5m
vikt: 38 ton
ny korg av: KVAB, SJM
 BFo16   8st   2459,2462,2552-2557
Ingen av dessa är bevarad. Mätvagnen på bilden tillverkades 1915 och omkorgades på liknande sätt 1956.

1960-talets standardvagn

R1RU 4845 i Gävle 2006 B1 4891 i Hagalund 2003
1960 levererades den första vagnen av den typ som kom att bli standardvagn under 1960-talet. Jämfört med de vagnar som levererades under det sena 50-talet ändrades utformningen av gavelpartiet, bland annat för att ge bättre plats för växlingspersonalen och vagnsidan helkorrugerades för att minska behovet av riktning av plåten vid monteringen. Inredningen i sittvagnarna utgjordes i huvudsak av fåtöljer med reglerbara fot- och ryggstöd, men kupéer förekom i de flesta vagnarna. I och med leveransen av dessa vagnar kunde de sista vagnarna med träkorg tas ur drift.

tillv.år: 1960-1969
längd: 24,1m (Fo5 16,0m; WLABo1 24,5m)
bredd: 3,14m
höjd: 4,07m (WLABo1 4,30m)
boggieavst.: 16,6m (Fo5 9,1m; WLABo1 17,0m)
vikt: 31-46 ton (RBo2 52 ton)
tillverkare: ASJL, KMV, KVAB
 Ao2     65st  4968-4982,5038-5057,5086-5095,5136-5155
 ABo2    35st  4711-4730,4848-4862
 ABo3    78st  4786-4810,4863-4887,4948-4967,5058-5065
 Bo1     100st 4731-4740,4811-4830,4888-4927,5096-5115,5156-5165
 Bo5     85st  4741-4785,4928-4947,5116-5135
 Bo5b    30st  4983-5012
 B1c     25st  5166-5190
 DFo28   20st  5066-5085
 Fo5a    35st  55208-55242
 Fo5b    10st  55198-55207
 RBo2    21st  4683-4686,4831-4847
 WLABo1  25st  5013-5037
B1c fick redan vid leveransen 1968-69 littera utan "bogginolla".

40-talsvagnar ombyggda med bibehållna sidoplåtar

RB4 3579 i Hagalund 2005 B3 3680 i Hagalund 2003
I mitten av 1960-talet började man bygga om 40-talsvagnar genom att riva bort allt utom ramverket och en del av vagngavlarna. I en del fall byttes även taket. Detta blev något billigare än att bygga nytt och man kunde använda underhållsbudgeten vilket var fördelaktigare än att använda investeringspengar. Vagnarna fick nu inre väggbeklädnad av plast istället för som tidigare i trä. Inredningen i sittvagnarna utfördes med enkla stolar i öppna salonger.

tillv.år: 1942-1952
omb.år: 1968-1975
längd: 23,5m
bredd: 3,13m
höjd: 4,07m (BC2 4,30m)
boggieavst.: 16,0m
vikt: 36-42 ton
ombyggda av: SJM
 A3      15st  3466,3467,3487,3494,3520,3526,3537,3546,3560,3564,3568,3680,3681,3794,4532
 B3      73st  3388,3389,3468-3472,3475,3476,3479-3481,3483,3485,3489,3493,3505-3510,3521,
               3523,3525,3528,3533,3534,3536,3538-3545,3547-3550,3558,3562,3567,3570-3573,
               3579-3581,3584,3587,3589-3591,3594,3600,3601,3682,3789,3795,3837,3849,3854,
               4043,4163,4164,4374,4378,4385,4524,4528
 B3S     2st   3504,3682
 BC2     20st  3821,3960,3961,3965,3993,3999,4000,4360,4362,4368,4370,4372,4373,4375,4377,
               4451,4454,4455,4461,4462
De B3 som levererades före omlittereringen 1970 hette då B7. 4378 som reparerades efter en olycka 1976 försågs då med nya sidoplåtar av 60-talsmodell.

40-talsvagnar ombyggda med nya sidoplåtar

A3 3530 i Hagalund 1990 BC2K 4005 i Hagalund 2007
Från mitten av 1970-talet byggdes vagnarna om vid KVAB med nya korrugerade sidoplåtar av 60-talstyp.

tillv.år: 1942-1951
omb.år: 1974-1985
längd: 23,5m
bredd: 3,13m
höjd: 4,07m (BC2 4,30m)
boggieavst.: 16,0m (fd Co14 16,6m)
vikt: 36-42 ton
ombyggda av: KVAB
 B3      30st  3464,3473,3495,3496,3515,3519,3530,3532,3535,3559,3569,3574,3578,3582,3586,
               3588,3592,3593,3595,3598,3599,3791,3847,3851,3957,3962,3966,3968,4001,4002
 BC2     56st  3477,3478,3482,3486,3488,3490,3492,3502,3503,3514,3517,3518,3522,3524,3531,
               3561,3565,3566,3575,3585,3596,3597,3788,3793,3799,3800,3919-3922,3924,3926,
               3946,3967,3970,3971,3981,4003-4012,4026,4032,4053,4087-4090,4442,4445

80-talets standardvagn

A11 5521 i Solna 2008 AFM7 5544 i Hagalund 2007
Under andra halvan av 1970-talet pågick konstruktionen av den moderna personvagnen med luftstyrda sidodörrar av fabrikat IFE och trappsteg inne i vestibulen. Vagnen byggdes också längre och högre, men något smalare, än tidigare vagnar och försågs med vacuumtoalett.

tillv.år: 1979-1994
längd: 26,4m
bredd: 3,08m
höjd: 4,40m
boggieavst.: 18,5m
vikt: 44-51 ton
tillverkare: KMV, KVAB
 A7      56st  5231-5247,5249-5275,5340-5343,5508-5515
 A8      12st  5516-5527
 B2      45st  5528-5542,5546-5575
 B4      35st  5401-5425,5456-5465
 B7      171st 5201-5230,5276-5339,5344-5400,5483-5507,5576
 BC4     31st  5426-5440,5466-5481
 R4      15st  5441-5455
 S1      3st   5248,5577,5578
 S4      2st   5482,5579
 UA7     3st   5543-5545
 WL4     27st  5580-5606
 WL6     23st  5607-5629
B4 och UA7 hade ett godsutrymme stort som en kupé. Det syntes dock i litteran först 1994 då de blev BF4 och AF7X. Manöverutrymmet i UA7 betecknades då genom underlitterat 'X'. 1997 bytte dessa littera igen och blev AFM7, där M betyder manövervagn.

50-talsvagnar ombyggda med nya sidoplåtar

WL5D 4608 i Hagalund 2003 WL5D 4639 i Malmö 2003
För att få tillgång till sovvagnar med dusch byggdes 20 äldre sovvagnar om på liknande sätt som man gjorde när man skapade B3 och BC2 under 1970-talet. Även dessa försågs med nya sidoplåtar av 60-talstyp.

tillv.år: 1956-1959
omb.år: 1988-1989
längd: 24,1m
bredd: 3,14m
höjd: 4,07m
boggieavst.: 16,6m
vikt: 48 ton
ombyggda av: KMV, SJM
 WL5     20st  4590,4593-4598,4600,4604,4605,4608,4609,4635,4639,4645,4646,4657,4660,4672,4673
Prototypen 4639 byggdes om av SJ huvudverkstad i Malmö med bibehållna sidoplåtar av 50-talstyp.

Vagnar till snabbtåget X2 ("X2000", "SJ2000")

UB2FK 2880 i Hagalund 2003 URB2K 2623 i Hagalund 2009
Efter många års planering skaffade SJ 1990 snabbtåg för 200km/h med möjlighet till korglutning. De tillverkades i rostfritt stål, till största delen omålade. De utformades redan från början så att det skulle vara lätt att ändra inredningen mellan första och andra klass. I listan nedan visas vilka som hade vilken inredning vid leverans. 2012 skeppades det enda exporterade tågsättet tillbaka från Kina till Sverige. Mellanvagnarna 2883-2886 och 2922 sattes i trafik under 2014.

tillv.år: 1990-1998
längd: 25,0m (manövervagn 22,5m)
bredd: 3,08m
höjd: 3,80m
boggieavst.: 17,7m (manövervagn 14,5m)
vikt: 47-55 ton
tillverkare: ASEA, KVAB
 UA2     77st  2701-2754,2803-2821,2883-2886 (2883-2886 fd CR)
 UA2X    29st  2508,2510-2537
 UB2     64st  2801,2802,2822-2882,2922 (2922 fd CR)
 UB2X    14st  2501-2504,2506,2507,2509,2538-2544
 UBS2    21st  2901-2921
 URA2    17st  2606-2622
 URB2    7st   2601-2605,2623,2624
2505 skadades vid tillverkningen och levererades aldrig utan ersattes med 2523.

Begagnade tyska vagnar

WGmz 651 i Stockholm 2012 AFS2 203 i Hagalund 2004
Under 1999 och 2000 inköptes begagnade tyska vagnar av SJ och Tågkompaniet. SJ:s vagnar littererades S2K och var avsedda att användas i konferens- och chartertåg. Tågkompaniets vagnar köptes från en Schweizisk resebyrå i samband med att man tog över trafiken på övre Norrland. Fem av dessa var panoramavagnar och fem sovvagnar. 2003 fick trafiken på övre Norrland en ny operatör och senare såldes panoramavgnarna tillbaka till Tyskland varifrån de ursprungligen härstammade. Även WL33 togs ur trafik. Skandinviska Jernbanor startade sin trafik 2011 med de två S2K-vagnarna som övertagits från Inlandsbanan samt ytterligare en inköpt från Tyskland. Hector Rail köpte 2013 42 stycken ursprungligen tyska vagnar från Nederländerna. Under 2017 har ett antal av dessa kommit i trafik i Sverige hos Snälltåget. När alla är levererade kommer det att finnas sexton sittvagnar och tre restaurangvagnar.

vagnnr: 201-205 92 005 70 651 70 102, 120 701-705
tillv.år: 1962-1963 1977 1981 1966-1968 1959
längd: 26,4m 26,4m 26,4m 27,5m 26,4m
bredd: 2,83m 2,83m 2,81m 2,82m
höjd: 4,34m 4,05m 4,05m 4,25m
boggieavst.: 19,0m 19,0m 19,0m 19,5m 19,0m
vikt: 50 ton 49 ton 46 ton 52 ton
tillverkare: HW, MAN, O&K, WuC
 AFS1    3st   TKAB  201,202,205 (fd SBB 09-70 201,202,205)
 AFS2    2st   TKAB  203,204 (fd SBB 09-90 003,004)	
 WL33    5st   TKAB  701-705 (fd SBB 06-73 000-004)
 Bmpz	16st   Snäll 22-90 051..063 (fd DB/NL)   
 WGmz    1st   SkJb  89-70 651 (fd DB 89-90 651)
 WRbmpz  3st   Snäll                (fd DB/NL)	
 WRmh    2st   SkJb  88-70 102, 120 (fd DB 88-92 102, 120)
WGmz 651 och WRmh 102 fick när SJ köpte dem littera S2K och nummer 88-70 001 och 88-70 002. 2011 återfick de sina tyska littera och nummer 651 samt 102. Snälltågets vagnar är registrerade i Österrike med landskod 81.

Begagnade norska vagnar

BS7 5637 i Hagalund 2003 A2 104 i Stockholm 2002
2002 köpte Tågkompaniet fem stycken norska sittvagnar varav en som reservdelsvagn, och inför övertagandet av tågtrafiken till övre Norrland 2003 inskaffade Connex 14 stycken vagnar av samma typ som Tågkompaniets och byggde om dem till restaurant- och sällskapsvagnar. Under 2015 började Skandinaviska Jernbanor (SkJb) trafikera sträckan Stockholm - Göteborg med sitt Gröna Tåget. Vagnarna i detta utgjordes till stor del av NSB:s typ B3-6. I Sverige kallas de B36. I SkJb:s Blå Tåget används även en nyare norska vagnar inköpta 2014.
Sex A2 och 136 B3 tillverkades för NSB mellan 1962 och 1973. Därtill ombyggdes ett tjugotal äldre vagnar. B5-vagnarna är ur en serie på 63 andraklassvagnar tillverkade 1977-1981.

vagntyp: fd A2/B3 fd B5
tillv.år: 1947-1971 1980
längd: 23,5m 25,3m
bredd: 3,10m m
höjd: 4,08m m
boggieavst.: 16,0m 17,4m
vikt: 37 ton 43 ton
tillverkare: ASJL, Strømmen Strømmen
 A2      2st   TKAB 103,104 (fd NSB 24003,24007)
 B3      2st   TKAB 319,320 (fd NSB 25569,25587)
 B5CN    2st   SkJB 28-73 030,032 (fd NSB 26030,26032)
 B5N	 1st   SkJb 28-75 028 (fd NSB 26028)
 B36     7st   SkJb 22-73 538,608,613,614,624,638,644 (fd NSB 25538,25608,25613,25614,25624,25638,25644)
 BS7     7st   5637-5643 (fd NSB 25580,25589,25619,25664,25647,25659,25668)
 R7      7st   5630-5636 (fd NSB 25671,25570,25609,25615,25625,25641,25630)

Begagnade danska vagnar

Bc-t 310 i Hagalund 2012 Bn 960 i Hagalund 2003
Danska statsbanorna, DSB, köpte mellan 1971 och 1983 311 stycken personvangar för lokal- och regionaltrafik. 14 av dessa hade första klassinredning och 30 var manövervagnar. För att klara den ökande lokaltågstrafiken runt Stockholm hyrde Storstockholms Lokaltrafik, SL, 2001 14 av andra klassvagnarna för att senare köpa dem och ytterligare fyra. De gick i insatståg med ett Rc-lok från Green Cargo i vardera änden. Samtliga 18 skrotades i Vislanda under 2005. Veolia Transport köpte sju stycken begagnade danska liggvagnar som tidigare gått i skidtåg till Alperna. Dessa hade ombyggts från sittvagnar under 1998 och kom till Sverige i början av 2011. Sex av dem trafiksattes succesivt från början av 2012.

vagnnr: 310-316 778..960
tillv.år: 1982 1974-1982
längd: 24,5m 24,5m
bredd: 3,04m
höjd: 4,05m
boggieavst.: 17,2m 17,2m
vikt: 38 ton 36 ton
tillverkare: Scandia Scandia
 Bc-t    6st   50-30 310-312,314-316
 Bn      18st  778,790,820,872,890,894,900,909,914,927,928,940,942,949,950,954,955,960
Bn-vagnarna var tidigare DSB 20-84 778 o.s.v. Bc-t har fortsatt landskod 86 (Danmark).

Tillverkare

ASEA     Allmäna Svenska Elektriska AB, Västerås
ASJA     AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Arlöv
ASJL     AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Linköping
ASM      AB Svenska Maskinverken, Södertälje
Bautzen  Waggonbau Bautzen
GW       Gothaer Waggonfabrik AG, Gotha
HM       Hässleholm Mekaniska Verkstads AB
HW       Hansa Waggonbau GmbH, Bremen
KMV      Kockums Mekaniska Verkstads AB, Malmö
KVAB     Kalmar Verkstad AB
MAN      Maschinenfabrik Augsburg-Nürnberg AG, München
Nohab    Nydqvist & Holm AB, Trollhättan
O&K      Orenstein & Koppel, Dortmund
Scandia  Vognfabrikken Scandia, Randers
SJM      SJ huvudverkstad, Malmö
Strømmen Strømmens Værksted, Strømmen
SWB vst  Stockholm Västerås Bergslagernas Jvg verkstad, Västerås
VWW      Vereinigte Westdeutsche Waggonfabriken/Westwaggon GmbH, Köln
WuC      Wegmann & Co, Kassel
Wumag    Waggon- und Maschinenbau AG, Görlitz

källor:
SJ särtryck 263 (datablad)
SJ särtryck 420 (fordonsförteckning, flera år)
Tidskriften Tåg (6/74, 9/76, 2/84, 3/85, 10/88 m.fl.)
Svenska Personvagnar (1972, 1982, 1989, 1999, 2001)
Böcker om järnvägar GBJ, HNJ, OKB, SNJ, WBJ, SWB, ÖCJ
Svenska Elmotorvagnar, 100 år på spår - Kalmar
samt ytterligare böcker och hemsidor
av Anders Carlheim
upplagd 7/10-99, ny version 1/5-09
Hittar du något som är fel eller behöver kompletteras är jag tacksam om du meddelar mig det.