Rigmors Trio överglänste allt
JÖZZEJASSEN
Arvika
Publik:Ca 4 000

När JözzeJassen vartannat år bryter ut i Arvika -- vilket under helgen skedde för fjortonde gången i 20-årsjubilerande Arvika Jazz Clubs regi -- krävs det nästan aktiv flykt för att undgå jazzmusik. Bortåt 150 musiker i ett 30-tal olika grupper hördes både utomhus -- med hamnområdet med konserttältet vid Olssons brygga som centralpunkt -- och i allsköns lokaler, från kyrkan till krogen, i dagarna tre.
Och eftersom vädergudarna var någorlunda nådiga kom det mycket folk till en avspänd tillställning där det gick att hitta något hörvärt för de flesta smakriktningar.
Ett litet axplock intryck ur den mastiga musikanrättningen:
-- Det här är väl riktig sommarjazz? sade en medlyssnare till mig när munspelande Bengt Andersson inledde i tältet under fredagskvällen.
Ja, kanske det. Den fina trion i hans sällskap håller emellertid för alla årstider: pianisten Torbjörn Gultz, basisten Filip Augustsson och trumslagaren Sebastian Voegler. Och mer alldeles lysande triospel följde när Rigmor Gustafsson -- ett namn som garanterar jazzsång av hög karat! -- avlöste i sällskap av Daniel Tilling vid pianot, utomordentlige basisten Christian Spering och trumslagaren Johan Löfcrantz Ramsay.
De svängde så det svartnade. Vilket spelmannen Mats Berglund och gitarristen Mattias Perez fortsatte med när det blev deras tur! Sven Zetterbergs blues avslutade i tältet och under kvällen hördes Jörgen Zetterquist med vänner i Magasinet (fullt så att väggarna bågnade!) liksom energiladdade Oddjob och Nordic Beat - Hildegunn Öiseths originellt sammansatta kvinnliga kvintett med bland annat elharpa i instrumenteringen.
På lördag spelades det runt om i stan av elva olika grupper -- Bosse Tigréns goodmanmodellerade swingtrio var en, som också fick plats i Magasinet under kvällen -- innan Hot Club de Norvége inledde i tältet och bjöd på sin mycket sakkunniga syn på 30-talsswing i Django Reinhardts anda, men med egen vinkling och utan de ordagranna plagiat som ofta skämmer bilden av genren.
Med Lasse Lindgren Hip Bop Constellation -- slagkraftig sjumannagruppering, både kollektivt och individuellt, kring ledarens bitska trumpet , lyriska flygelhorn och komplexa kompositioner -- klev musiken rakt in i samtiden i ett variations- och innehållsrikt set. För mig nye tenoristen Björn Cedergren gjorde ett särskilt starkt intryck.
Årligen från USA hemvändande, återkommande JözzeJass-gästen Nils-Bertil Dahlander agerade jovialiskt historieberättande programvärd, men tog plats bakom trummorna och kompade tillsammans med pianisten Daniel Nolgård och basisten Robert Henriksson Arne Domnérus, som bl a gav "Barney Going Easy" en lyckad klarinettversion. På stora scenen huserade Knock- Out Greg & Blue Weather och i tältet tog T-Bears & The Dukes of Rhythm hand om slutspelet.
På söndag framförde Ia Hultén, Robert Henriksson och Håkan Werling sin version av Ellingtons kyrkokonsert i Trefaldighetskyran, i Magasinet spelade Johan Ericson Sextet, Klabbes bank och Anders Ljungberg BeBopBand hemvändardagsjazz.
Och i Konsthallen pågår hela den här veckan en innehållsrik utställning om jazzklubbens 20-åriga tillvaro.
Om två år är det dags igen!