Den lefnadskonstnrlige
Fritnkaren
alternativ oberoende kulturtidskrift
fr mest litteratur, musik och film.
Nr. 42 Januari 1996.
Fjrde rgngens nummer 3.
Redaktr och producent: Christian Lanciai
Fritnkaren berknas utkomma med 12 nummer rligen
p budgetbasis
i ansprksls form utan annonser och fortfarande utan
lay-out.
Innehll i detta nummer :
Vid Lilian Arvidssons begravning
Om sekter
Insndare om W. Stenhammar
Svar till vederbrande (med) fotnot om Stenhammar
Musikens pris r den yttersta smrtan (Farinelli)
Fotnot om Hndel (samt) Andra misstag i
Fritnkaren
Mer tveksamma filmer (frmst "La Cit des
Enfants Perdus")
Andra filmer
Vrresan, del 9 : Avslutning (Venedig & Wien)
Krisresan, del 4 : Grekland
Viktiga ord om Viktor Rydberg, av Jaap Knevel
Axel Fredenholm (1881-1962)
JBW:s julbrev (om bl.a. Judas Iskariot)
Fotnot (om UFO-evangeliet och fem kilo Corn Flakes
m.m.)
Den buddhistiska klosterregeln
Nya Himalayaturer, del 1 : Till Dharamsala
Det mest spektakulra inslaget i detta nummer r
vl den teologiska framstllningen frn Indien om Judas Iskariot (Johannes B.
Westerberg).
Det litterra inslaget rr denna gng enbart
svenska frfattare, dr vi r srskilt tacksamma fr uppmrksammandet av Viktor
Rydbergs minne vid 100-rsdagen av hans bortgng i september i fjol av Jaap
Knevel.
Detta r Letnany-frlagets andra oefterhrmliga
publikation. Detta unika frlag fortstter att g frn klarhet till klarhet men
har nnu inte lyckats kncka det primra hindret fr sin utveckling, nmligen
den moderna datortekniken. Letnany-frlagets valsprk:
"Den som har ngot att uppskjuta har ngot
att se fram emot."
Infr Budapestresan i sommar fruktas det allmnt
fr att denna kan ge upphov till ett mrdande konkurrent-frlag kallat
Pest-frlaget. Detta kommer dock i s fall frn brjan att ha betydligt svrare
handikapp att vervinna n det mindre associerbara Letnany-frlaget.
Fritnkaren, Letnany-frlaget, Gteborg 12.1.1996
Vid Lilian Arvidssons begravning
Minnesgudstjnsten
gde rum den 21 december i Katolska Kyrkan. 33 mnskor var nrvarande utom
officianterna. Av dessa 33 nrvarande var 6 frn katolska frsamlingen och 3
frn Rda Korset. Vid kaffet eftert slt endast 3 frn katolska frsamlingen
och ingen frn Rda Korset upp. De vriga 24 nrvarande vid gudstjnsten var
nstan uteslutande slktingar och gamla vninnor, den ldsta 90 r och den
frsta av de tv som sade ngonting vid kistan.
Att
uppslutningen inte var bttre var frvnansvrt, i synnerhet som vdret var
gott. En av de damer frn katolska frsamlingen som var med eftert sade rent
ut att det var oursktligt att s f stllde upp av katolikerna, fastn Lilian
gjort s mycket gott i frsamlingen under s mnga r. Att nnu frre stllde
upp frn Rda Korset, som hon gjort lika mycket fr, och ingen vid kaffet
eftert, kan i jmfrelse med katolikernas uppslutning synas nnu mrkligare.
Desto
tacksammare var det att frn kyrkoherdens mun hra betoningen av ordet eldsjl
som rtta benmningen p Lilian och att han varit hos henne bara en halv timme
innan hon somnade in.
I
mnga avseenden var Lilian en personifiering av vr katolska frsamling, d hon
varit med redan i seklets barndom och till och med knt organisten i den gamla
kyrkan vid Spannmlsgatan, han som brann inne. Nr kyrkan radikalt frndrades
p 60-talet under kyrkoherde Pottelsberghes tid hrde hon till de frsta som
drabbades och var kanske rentav den som drabbades hrdast, jmte Astrid
Pernheim, en annan av frsamlingens ldsta och stabilaste stttepelare, som ocks
gick bort nyligen men under stor uppslutning. Lilian knde sig aldrig mera
hemma i frsamlingen efter att dess nye moderne kyrkoherde under 60-talet
vgrat att ge henne kommunionen d hon var gift med en frnskild man som icke
var katolik.
Det
mrkliga med Lilians fall var, att hon, som med hela sitt hjrta engagerade sig
i bde sin katolska frsamling och i Rda Korset och mer n de flesta visade
solidaritet med utsttta och frfljda och tog sig an dem som en moder,
egentligen fick vldigt litet solidaritet tillbaka. Ingen frsvarade henne mot
grymheten i en kyrkoherdes formalism, och ej heller p Rda Korset var alla
alltid vnliga mot henne. Det var hon som insisterade p att Rda Korset vid
Vasagatan (i Heymanska huset) skulle hllas ppet p sndagar enbart fr
hjlpbehvandes och ensammas skull, och hon stllde sjlv upp som kurator varje
sndagseftermiddag ofta efter stngningsdags, medan andra tyckte hon gick fr
lngt och var fr vervldigande.
Det
var kanske just det, som var problemet. Lilian var en stor personlighet, s
stor, att den inte rymdes i Sverige och f begrep sig p henne. Hennes bakgrund
var helt internationell, och hennes hjrta rymde hela vrlden. I Sverige har
man svrt fr sdant och odlar hellre en latent frmlingsfientlighet med
fruktan fr utlnningar och rasism som resultat, ven om bara de kriminella
vgar visa det utt. Alla sdana komplex och utbildningsbrister var Lilian
fullkomligt fri frn och hade i stllet vrldens ppnaste hjrta fr alla att
trda in i - och trampa p, vilket ofta skedde. Den smrta detta vllade henne
visade hon aldrig utt - det frbjd henne hennes uppfostran och unika
personlighet.
Nr
en stor personlighet sticker av mot andra i Sverige blir ofta den frsta
omedvetna reflektionen om denna personlighet, att hon torde utgra "a
suitable case for treatment", ett
fall fr psykiatriker att ta hand om. Denna mentalitet gr igen i Jantelagen, i
skrcken fr myndigheter, "storebror ser dig"-komplexet och all annan
sdan modern vidskepelse. Tyvrr frekommer den inte lokalt i bara Sverige,
utan den finns i alla lnder verallt, ven om den kan ta sig mycket skiftande
uttryck. Den har kallats den mest outrotliga av mnskliga sjukdomar, som 90% av
mnskligheten lider av.
Inte
ens Indien r ngot undantag, dr hela kastsystemet r ett etablerat utslag av
exakt samma sjukdom, vars symptom r skygglappar, sjlvbegrnsning och en
ovilja att se ngon annan verklighet n sin egen. Detta avhll s mnga frn
att vilja frst Lilian, uppskatta henne efter frtjnst och stlla upp vid
hennes begravning.
Kyrkoherden
kallade det "ofrmgan att rcka till". Jag skulle snarare kalla det
"oviljan att rcka till", men inte Lilian, som var stor nog att kunna
respektera nr folk menade sig inte rcka till. Hon hade sagt: "Vad spelar
det fr roll hur otillrcklig man r, s lnge man r god?" Och det r vl
i lngden det enda viktiga: att vara god. Det r vl sjlva livets enda
kriterium: om man kan vara god med ngon konsekvens har man klarat av det.
Om sekter
Nu
har det hnt igen. En sekt i Alperna har begtt "kollektivt
sjlvmord", som den hr gngen bland annat har involverat tre sm barns
liv. Det hnde fr inte s lnge sedan, och det tycks stndigt upprepa sig med
ganska jmna mellanrum.
Fritnkaren
har ibland ftt frgan om WES r en sekt. Redaktionen behandlas ofta med ngon
misstnksamhet d redaktrens familjemedlemmar varit anknutna till
scientologerna. Med anledning av detta stlldes Fritnkaren frn brjan mot
vggen och krvdes p frklaringar, som ledde in i en rtt olustig debatt, vars
teologiska sprsml inte ens roade Johannes B. Westerberg, som annars brukar
visa stort intresse fr alla sdana sprsml. Tyvrr verkar det som en hllbar
regel, att s fort sekter och religisa samfund brjar hva in pengar och g
med vinst, som de vanligen gr i Amerika, sprar de ur moraliskt och frlorar
de sina ursprungliga idealistiska ml ur sikte. Soltempelsekten i Alperna hade
exempelvis betydande rikedomar samlade nr de begick sitt sjlvmord, som i
sjlva verket var ett massmord utfrt av tv poliser, som nr de mrdat alla de
andra och den enas tv barn ven skt sig sjlva. Det "kollektiva
sjlvmordet" var allts ett massmord utfrt av tv sjlvmrdare.
WES
r ingen sekt utan en helt och hllet politisk rrelse vars enda syfte r att
upplsa diktaturer. S fort alla diktaturer r borta ur vrlden upphr den med
sin verksamhet, som den gjort i alla lnder vars diktaturer redan frsvunnit.
Emellertid frblir dess verksamhet p grund av de diktaturer som finns kvar
farlig och mste den drfr frbli ytterst hemlig. Hemligheten med dess namn r
som en skerhetsgaranti: endast aktiva medlemmar vet vad bokstverna betyder
och kan drigenom knna igen varandra. Slipper hemligheten ut till obehriga r
det ett tecken p att ngot gtt snett och mste WES omorganisera sig och byta
namn, vilket hittills skett ett tjugotal gnger sedan flyktingar frn
steuropa
frst organiserade rrelsen 1948 frn England i akt och mening att lngsiktigt
arbeta fr
stblockets samtliga diktaturers upplsning. Denna ofta frekommande
omorganisation med namnbyte medfr att den aldrig kan vxa sig fr stark och
mktig utan i stllet alltid fortstter vidare i hlsosam obemrkthet.
Mnga
som gr med i sekter och nrbeslktade rrelser gr det fr att de dr fr
friare hnder att vara aktiva n i etablerade samhllsbyrkratiska former, dr
det tar lng tid att avancera och f sin vilja igenom. Mnga av de moderna
aktivistrrelserna, som Greenpeace, Amnesty International och andra, har kommit
till just som alternativ till alltfr trga etablerade demokratiska
samhllsinstitutioner, p grund av behovet av snabbare ryck. Att arbeta
underjordiskt utan skydd och utan ln r ofta effektivare n att vara beroende
av andra.
Sjlv
har jag aldrig varit med i ngon sekt eller politisk rrelse som kommit med
lften. Snarare har jag varit allergisk mot allt som luktat flockmentalitet och
kollektiv. Drfr har jag aldrig varit socialist. Kontakten med WES passade mig
frn brjan d den inte hade ngon skerhet eller ln att erbjuda utan helt var
beroende av bara personliga och drfr rena och idealistiska insatser.
Bernard
Shaw sade en gng, att "den som inte r socialist som ung har inget
hjrta, men den som r socialist som ldre har ingen hjrna". Det var innan
vrldssocialismen frfrdes av sdana som Lenin, Hitler, Stalin och Mao Zedong,
vilka i princip reducerade Bernard Shaws varmhjrtade socialism till ren
diktatorisk sekterism, som fr alltid beflckat socialismens rykte, vilket den
aldrig kan rentv sig frn. Nr man betraktar freteelser som Waco-experimentet
(dr David Koresh som sektledare frde ett 80-tal mnskor i dden fregivande
att han var helig och ofelbar) eller de sekteristiska massmorden i Alperna (som
nu intrffat tv gnger) mste man ju begripa att blind lydnad bara kan leda t
helvete.
Insndare om W. Stenhammar
Tack
fr er musikhistoriska artikel. Det r mjligt att ni har skrivit
musikhistoria. Mig veterligt har ingen tidigare pekat ut ret juli 1924-25 som
musikhistoriskt fatalt signifikativt. Artikeln har vckt ngot till liv i mig
som jag mste f ge uttryck t.
Som
gammal musiker i Gteborgs Orkesterfrening r jag vl frtrogen med
traditionerna och minnena frn W. Stenhammars dagar, orkesterns grundare. Ni
belyser ddsfallen F. Busoni, G. Puccini och Erik Satie, i vilket sammanhang W.
Stenhammar drabbades av hjrnbldning. Busonis, Puccinis och Saties dd hade
knappast kunnat undvikas. Dremot hade Stenhammars de kunnat bli annorlunda.
Hans
hga blodtryck var inte en rftlig betingelse, utan han tvingades arbeta ihjl
sig fr att klara brdfdan. Han anskte om stipendier, kompositrsln,
tonsttarpension m.m. frn Stockholm, som avslogs. Han ansgs inte tillrckligt
kompetent och var dessutom naturaliserad gteborgare. Fljaktligen tvingades
han slita ut sig som repetitr och vanlig dirigent med hjrnbldning som fljd.
Det var dock i Stockholm han tvingades slita ut sig efter 1922 medan han alltid
klarade sig bttre i Gteborg.
Allt
detta knde Jean Sibelius vl till, som haft kompositrspension sedan nstan 30
r tillbaka. ven Carl Nielsen belnades med kompositrsln av danska staten.
Endast Stenhammar blev frsummad, trots dennes strre anstrngningar och
troligen hrdare arbete. Varken Nielsen eller Sibelius lade ner s stora mdor
p rent kontrapunktiskt komponerande som Stenhammar. Dennes musik r ibland s
verbelastad av kontrapunktiska anstrngningar att lyssnare ibland finner det
rent krampaktigt. Sibelius lade strre vikt vid det melodiska och sngliga
medan Nielsen mest vinnlade sig om konsten att producera effekter.
Sibelius
var kanske Stenhammars bsta internationella vn och troligen den som djupast
knde det orttvisa i Stenhammars de. Stenhammar var drtill unik i sin
mnskliga instllning till musiken. I stllet fr att framhva sig sjlv och
sina egna kompositioner, som Hugo Alfvn, frde han fram andras och kunde han
som ingen annan samtida nordisk musik och uppmuntrade han framfr allt Ture
Rangstrm. Kanske lg det ven i tiden, nr Busoni, Puccini och Satie gick bort
och i stllet modernismen och fascismen stack fram huvudet, att den rena
musiken skulle tystna. Kanske att Sibelius hrde denna tidens mening och drfr
lade ner pennan, eller kanske att han gjorde det av ren solidaritet med
Stenhammar och Busoni, sina frmsta tonsttarvnner. Troligen var anledningarna
dessa och flera.
Jag
hrde er konsert i Annedal, och nr Waldenbys verk framfrdes tnkte jag
genast: "Detta hade Stenhammar tyckt om." Det var som om en gammal
anda frn Orkesterfreningens och hans tid hade teruppsttt. Med fler sdana
verk skulle en ny musikhistoria kunna skrivas: glm modernismen, skrota
tolvtonstekniken, stll tekniken i knslans och melodins tjnst i stllet fr
tvrtom, och sl ut hela den grsliga vrdelsa rockmusiken med rena klanger
och skn sng!
- gammal anonym
orkestermusiker.
Svar
till vederbrande. Vr gamle hgt
respekterade veteranmusiker fr det att klinga vackert i ljusa harmonier, men
tyvrr dras vi med en trstls verklighet. Kyrkan, i vilken Waldenby
framfrdes, dras med en diktatorisk kyrkoherde som musikaliskt bara gnar sig
t att stndigt dra knutarna hrdare kring organistens bakbundna hnder: han
fr inte framfra ngot verk vars text inte frst har godknts av kyrkoherdens
privata censurmyndighet. En kyrklig text fr inte framfras om den inte stmmer
exakt verens med officiella versttningar. Samme kyrkoherde gjorde i maj vad
han kunde fr att ta livet av Fritnkaren, som d mste vnda sig till sekulra
instanser fr att verleva. Samme kyrkoherde frgar frsamlingen p andra
advent i en predikan hur mycket de tror att fem kilo Corn Flakes r. Ngon har
frgat: "Varfr stller sig d ingen rakt upp och ned i frsamlingen och
stller kyrkoherden frgan rakt upp och ned: 'r du dum, eller?' Samme
kyrkoherde har utmanvrerat ett antal prster och anstllda frn sin
frsamling. Ett citat frn en annan prst faller en i minnet: "Vissa
kyrkor r s sekulariserade och profanerade att de i praktiken har frbjudit
praktiserandet av teologi."
Tyvrr
r sledes "rena klanger och skn sng" liksom Fritnkaren hnvisad
till en fortsatt underjordisk existens medan barbarerna bibehller herravldet
ver samhllet och massmedia, dvs. den "grsliga vrdelsa
rockmusiken", modernismen som i Stravinskijs (dock filmiskt lyckade)
"Rucklarens vg" och annan dylik falskhet, medan exempelvis "Classic
Radio" fr bara klassisk
musik lggs ned.
Vi
har det inte lttare n Stenhammar.
Fotnot
om Stenhammar. Enligt grsrotskllor var det
Stenhammars hustru Helga som propsade p att Stenhammar lmnade sin verksamhet
i Gteborg fr en mer lukrativ sdan i Stockholm (som dirigent p Operan! - en
omjlig uppgift fr Stenhammar,) d hon sjlv ville bli Kunglig
Hovkapellmstarinna. Uppgiften har inte bekrftats.
Musikens pris r den yttersta smrtan
Det
r detta som filmen "Farinelli" handlar om, utan tvekan fjolrets
bsta och viktigaste musikfilm. Det r en internationell produktion med fransk
regissr, italienska skdespelare, filmad delvis i England och ven med tyska
ingredienser. Enligt god fransk historisk filmtradition r varje detalj ytterst
realistisk och historiskt korrekt.
Dramat
ger rum mellan brderna Broschi frn Neapel och maestro Hndel. Den ldre
brodern Riccardo Broschi r kompositr, medan hans mycket yngre bror Carlo r
den bermde kastratsngaren Farinelli. De lever och arbetar tillsammans och
skapar sig en gemensam karrir och frmgenhet p Riccardos operor som Carlo
sjunger och Riccardo dirigerar. Hndel stter p dem redan i Neapel och
frsker redan dr vertala Carlo att verge sin broders futtiga operor och
komma och sjunga riktig musik i Hndels operor i stllet. Men Carlo (Farinelli)
kan inte svika sin bror. Hndel avfrdar d Farinelli som ett stympat monstrum
och frolmpar kastratsngaren grovt, vilket Hndel senare fr ngra.
Brderna
Broschi kommer nmligen till London och konkurrerar dr fullstndigt ut Hndel,
hans teater och hans operor. Konkurrensen r mrdande, och alla medel r
tilltna. Av en hndelse fr Hndel veta den sanna historien om hur Carlo blev
kastrerad : det var hans egen ldre bror Riccardo som gjorde det fr att rdda
och utnyttja sin lillebrors underbara gossopran, och han gjorde det genom rent
bedrgeri, s att han drogade Carlo med opium och utfrde operationen medan
Carlo var medvetsls. Carlo fick aldrig veta sanningen.
Detta
avsljar Hndel fr Carlo. Resultatet blir en mnsklig och musikalisk katastrof
fr alla tre. Carlo flyr frn det offentliga livet och sin broder, Riccardo
frstr sitt msterverk "Orfeo" som han komponerat enkom fr brodern under hela sitt liv, och Hndel
kan aldrig mer komponera en opera. Han gr konkurs och fr slag och klarar
krisen bara med att i stllet komponera oratorier, vilket inte framgr ur
filmen.
Det
framgr heller inte ur filmen hur idn att stadkomma vackra fullvuxna
gossopraner genom kastrering kom till. Den lr ha kommit till i Vatikanen.
Detta frskte man ta med i filmen, men denna detalj klipptes bort, troligen
emedan filmen mest gjordes i katolska lnder med katoliker och man fann det
ondigt att provocera och utmana Vatikanen.
Filmens
gripande och smrtsamma historia m i viss mn vara konstruerad och
utspekulerad, sdana intima detaljer i de huvudagerandes den som filmen visar
kan omjligt vara baserade p vetenskapliga fakta, men filmens knslofrmedling
r fr vertygande fr att kunna vara en konstruktion. Filmen visar inte endast
brderna Broschis de som musiker utan br ven nyckeln till Hndels.
Kastraterna som fenomen och deras operadominans blev hans undergng som
operakompositr, och det r hgst troligt att hans livslnga association och
umgnge med deras omnskliga musikaliska levnadsvillkor spelade en overskdlig
roll i hans egen instllning till och avstndstagande ifrn allt sexualliv.
Filmens
hjdpunkt r Farinellis sista scenframtrdande p Hndels konkurrents teater i
en opera av Hndel som stulits frn Hndel, medan Hndel sjlv sitter i
publiken och frgs. I publiken sitter ocks en liten pojke som r invalid,
Benedicte, en sjlsfrnde till Farinelli, den ende som kanske frstr Farinelli
och den ende Farinelli sjlv kan betrakta som en vn och jmlike, d de lider
under samma de att aldrig kunna
bli hela mnniskor. Scenen r djupt knsligt filmad och ofrglmlig. Alla r
offer fr samma sak: den totala sknhetens hnsynslsa krav p att alla
mnskliga egenintressen mste offras och bli till intet om sknheten skall vara
kta.
Filmen
r en frkrossande upplevelse, och dess ofrglmliga intryck r av den totala
smrta som det kostar om musikens krav p absolut sknhet skall tillgodoses.
Bde Farinelli och Hndel fick uppleva denna smrta, genom fysisk
ofullkomlighet och tskilliga ekonomiska ruiner, liksom senare andra
musikkonstnrer som Mozart och Beethoven, Schubert och Schumann, Berlioz och Smetana,
Verdi och Tjajkovskij och mnga andra.
nd
ptrffar man inte ett enda sjlvmord bland betydande kompositrer. De flesta
har vervgt och ofta frskt (t.o.m. Arthur Rubinstein!) men i regel aldrig genomfrt det, trots
att anledningarna varit vervldigande, medan det i stllet inom litteraturen
r vervldigande vanligt med sjlvmord, som om musikens luttrande frmga
bttre kunde hja livet ver frtvivlan och depression n ordets betydligt
torrare och krvare punkteringar. Fantasin rcker inte alltid till fr att hja
ordet, medan musiken i regel alltid hjer fantasin.
Fotnot
om Hndel. I frra numret begicks
ett misstag, d Hndels "Israel i Egypten" sades ha tillkommit efter
"Messias". "Israel i Egypten" var i stllet det frsta av
Hndels stora oratorier, som sedan via "Saul" beredde vgen fr
"Messias", "Simson", "Salomo" och ett stort antal
till.
Andra
misstag i Fritnkaren. I nr 40
presenterades det sista avsnittet av "Optimistresan" som nr 10. Det
skulle ha varit nr 5.
I
nr 41 presenterades huvudrollsinnehavaren i filmen "The Madness of King
George" som Nigel Davenport.
Felet upptcktes efter att 30 exemplar redan hade tryckts. Nigel Davenport var
en ldre brittisk skdespelarveteran, knd frn ett antal filmer, medan "King
George" i den aktuella
filmen spelades av Nigel Hawthorne.
Fritnkaren
r alltid tacksam fr kritik och ber om verseende med misstag, som aldrig
konsekvent kan undvikas, hur man n frsker.
Mer tveksamma filmer
"De
frlorade barnens stad" ("La Cit des Enfants Perdus") r en kombinerad sago-science fiction och
mardrmsthriller med betoning av mardrmselementet. Filmen inleds med vrldens
staste tnkbara julscen: ett litet barn med npna julklappar i fnstret ser
ett rep komma dinglande ner i den ppna spisen, lngs vilket en jultomte gr
entr i barnets rum: varje litet barns hgsta nskedrm. Och jultomten
presenterar med blida gon en egendomlig leksak fr det glatt verraskade
barnet, en leksak vars egendomlighet han dock inte hinner nrmare analysera, frrn
det kommer en ny snll jultomte ner genom spisen, som kommer med nya
egendomliga julklappar. Denna andra jultomte ser mera egendomlig ut, men detta
hinner barnet inte nrmare utreda, frrn det kommer en ny jultomte ner genom
spisen med nnu mer bisarra anletsdrag och julklappar, som genast tfljs av en
ny jultomte. Scenen blir svajig, och barnets upplevelse av denna pltsliga
jultomtetrngsel gr ver till en ren mardrm, och s urartar hela
tillstllningen, vars slutresultat r att alla dessa hemska jultomtar rvar
bort barnet.
tskilliga
andra hemskheter frekommer i filmen. En loppcirkusdirektr r en totalt
nerdekad narkoman och orkar bara vara verksam med att anvnda sina tama loppor
till att p ett djvulskt otckt vis ta livet av sdana som han bedmer vara
vrda denna tgrd. Till dessa hr ett antal "cykloper", medlemmar av
en sekt vars knnemrke r dyrkan av blindheten, varfr alla tvngsrekryterade
proselyter bervas synen. I stllet fr de ett konstgjort cyklopga, med vilket
de kan se i mrker, som mrdaren i "Nr lammen tystnar". Sektledaren
r en utomordentlig parodi p Hitler, som infr sin lysande frsamling av
otaliga uniformerade blinda med cyklopgon framhller hur verlgsen deras
blinda ras r alla andra raser och mnniskor. Hela idn med denna sekt av
"cykloper" r en utomordentligt trffande satir p rasismen.
Sjlva
historien i filmen r den, att en galen vetenskapsman trots all sin genialitet
lider av den komman att han inte kan drmma, varfr han ldras i frtid. Fr
att tgrda detta problem kidnappar han barn fr att genom drmverfring f ta
del av dessas unga och rena lyckliga drmmar. Emellertid frvrras drmed bara
problemet, d alla dessa kidnappade barn i den hemska galna professor Kranks
vld bara drmmer mardrmmar. Nr professorn verfr barnens drmmar till sig
drabbas han sjlv av dessa grsliga mardrmmar. Professorn kan inte begripa
varfr alla hans bortrvade barn bara drmmer mardrmmar, varfr han fortstter
att kidnappa och samla p barn i all ondlighet, tills ngra bortbytingar med
Smulan och Grynet i spetsen beslutar sig fr att gra ngot t saken.
Filmen
r utomordentligt sevrd flera gnger fr sin sprudlande fantasi, den oerhrda
tekniska briljans varmed den r gjord, dess underbara absurda humor och dess
rent ut sagda genialitet. Samtidigt r dock dess makabra fantasi behftad med
ett ansenligt drag av mrker och sjukhet. Dominerande r dock den enastende
och intelligenta humorn. Filmen r som ett fyrverkeri av snilleblixtar, och det
r inte alltid ltt att hnga med. Roligast r den andra jultomtescenen, nr
professorn frsker blidka sina bortrvade barn med att kl ut sig till
jultomte och sjunga erbarmligt sockersta julvisor fr dem. Ju mer han
anstrnger sig, desto vrre skriker barnen.
"Land
och frihet" r en film som bara kan rekommenderas t rttrogna
socialister. Internationalen sjungs, knytnvar hjs mot skyn, kyrkor plundras
och altartavlor brnns, och man bekmpar general Franco i spanska
inbrdeskriget tills man dr, alltsammans under heligt blodigt allvar som i ett
heligt muselmankrig och utan att det frekommer mer n ett enda stnk av humor
i hela den lnga filmen. Visserligen r somliga stora scener suvernt gjorda
och imponerande i sin realism, och visst fr man veta mer om hur detta
inbrdeskrig egentligen gick till och varfr rtt sida frlorade; men alla
kmpar p den republikanska sidan var inte kommunister. G inte och se filmen,
om ni inte r en vertygad otidsenlig socialist med evig ofrsonlig klasskamp
p programmet. Filmen r helt enkelt grovt tendentis och ensidig.
Ken
Loach's frra film "Raining Stones" var desto bttre. Ken Loach borde ha stannat i
England.
Andra filmer
Av
andra filmer skulle man vilja glmma ngra ven om det inte gr. Detta gller
framfr allt "Spellbinder" regisserad av Janet Greek, en kvinna. Filmen visades omkring midnatt
p julafton tydligen enkom fr sdana som var tvungna att fira julen ensamma
hemma. Filmen var nog fr att ge dem mardrmmar fr resten av livet. Det mest
frfrliga med den var att intrigen var s fruktansvrt skickligt skriven. En
ung vacker framgngsrik advokat mter en nnu yngre och vackrare flicka, tycke
uppstr, de flyttar ihop, och sedan brjar problemen, som hr r av sllsamt
overskdliga proportioner. Det visar sig nmligen att flickan tidigare varit
medlem i en sekt, som nu krver henne tillbaka. Advokaten gr naturligtvis
motstnd, kriget mellan paret och sekten trappas obnhrligt upp, och det
slutar med att hon indirekt frrder honom, varp han blir offer fr ett
reguljrt sekteristiskt ritualmord. Man fr verkligen hoppas att sdant inte
hnder i verkligheten. Thrillern var alltfr vl regisserad och s logiskt
vluttnkt, att dess krypande obehag var alltfr vervldigande, d man lika
litet som hjlten sjlv kunde ana, att den ondska han mste brottas med hela
tiden lg ett steg fre. Liksom i "Alien"-filmerna var hr ondskan fr verlgsen fr att
man skulle kunna bli klok p den.
Mera
intressant var d "White Mischief" om ett verkligt hndelsefrlopp i Kenya 1940-41,
som avsljade hela det brittiska koloniallivets bottenlsa dekadens. Man fr
dock tillerknna lady Alice (spelad av Sarah Miles) en viss originalitet att
till sin begravning bjuda alla sina vnner till ett cocktailparty p
kyrkogrden fr att fira henne.
Mera
diskutabelt var Abel Gances mammutverk "Napoleon" som en nstan fyra timmar lng stumfilm frn
20-talet. nd kom han inte lngre n till flttget i Italien, och bde min
mor och jag fll i smn framfr TV-n. Abel Gance lr aldrig ha blivit frdig
med sitt livstidsprojekt om Napoleon. P 50-talet hade han kommit fram till
Austerlitz (med frg och ljud).
Roligare
var d "Det brinner, min skna!", den sista film Milos Forman gjorde
i Tjeckoslovakien. Den roligaste scenen r vl nr en dams halsband gr snder
och hon brjar diskret leta prlor p dansgolvet. Naturligtvis kan det inte
dljas att hon letar prlor p dansgolvet dr alla dansar, varfr fler och fler
deltar i skandet och frsvinner in under lotterivinstbordet, dr det
fljaktligen uppstr turbulens, - Milos Forman nr han var som bst.
Alf
Sjbergs utskta filmatisering av "Karin Mnsdotter" fr heller inte
glmmas. I originalversionen filmades den centrala delen i frg fr att sedan
med den tilltagande tragedin verg i svartvitt. Erik sjlv (Jarl Kulle) var
versminkad och verdriven, medan allt annat, i synnerhet Lille Bror
Sderlundhs musik och Sven Nykvists foto, bidrog till att gra filmen fulldig
som konstverk.
Julens
bsta film var emellertid "55 dagar i Peking", Samuel Bronstons
verddiga ventyrsfilm om Boxarupproret i Kina med Charlton Heston i sin mest
ridderliga roll som amerikansk ljtnant, Ava Gardner som rysk baronessa i
trngml, David Niven som en mycket brittisk konsul och Robert Helpmann som en
mycket hal kinesisk minister. Varfr grs aldrig sdana filmer mera?
Vrresan, del 9 : avslutning.
Det
blev dags fr hemresa efter fem intensiva dagar i Verona under frmst hemliga
diskussioner om familjeangelgenheter, s att som vanligt mina
"normala" vnner i Verona frsummades totalt. Emellertid r min
italienska familj spass intressant och givande, att det r vrt att frsumma
vad som helst fr dem. De omfattar en alltid med en ppen krlek utan
reservationer, och vr intima kontakt gr tillbaka till 30-talet, nr min far
fr frsta gngen beskte sina kusiner i Verona. Han blev d sin kvinnliga
kusins frsta stora krlek, och deras frhllande, som varade i hela hans liv,
var som mellan bror och syster. Hon har samma stora bla gon som han och samma
frsynta ekonomiska konstruktivitet, som antagligen frst efter hennes bortgng
kommer att visa sig i sin fulla dager och oumbrlighet, som blev fallet efter
min far. Hennes bda barn r nu mina nrmaste kusiner i Verona, mitt
frhllande till bda r det bsta tnkbara, och nu gller det att se till att
samma goda frhllande ven fortstter i fljande generation.
Kvar
av resan terstod ett besk i Venedig och Wien. Till Venedig hade jag trots
allt lyckats mobilisera en av mina sicilianska kontakter, och vi hade en
ytterst spnnande middag p mitt stamstlle "Spaccanapoli" (mitt framfr mitt gamla stamstlle "Il
Gazeb"). Venedig var sig
likt men pfallande dominerat av japanska och tysksprkiga turister. Det gav
ett besynnerligt intryck att hra gondolsng och dragspel frn kanalerna som
alltid visade sig komma frn gondoler till brdden fyllda av sammanpackade
japaner.
Med
min sicilianska kontakt diskuterade vi mest vrldens ekonomiska situation med
fallande valutor i Amerika, England, Sverige, Grekland och mest av allt
Italien. I Italien r ju den politiska och ekonomiska situationen alltid en
kronisk storm i ett teglas, och f i Italien bryr sig om det. ven mina
politiskt mest engagerade vnner mnade i valet p sndag rsta blankt. Vr
diskussion kom mig att meddela doktor Sandys nya initiativ i Thessaloniki, och
min vn presenterade d sin syn p saken:
"Han
har faktiskt utsikt att lyckas. Drogkulten i vsterlandet har verlevt sig
sjlv, och den har under de senaste ren bara framsttt som mer och mer barock
och absurd, srskilt i samband med den ekonomiska krisen i Mexico, som bara
beror p drogmaffiornas urholkande av staten genom korruption. Vrlden har inte
lngre rd med den vansinniga lyx som drogkulten innebr. Det r verkligen dags
nu att den avlgsnas som den maligna tumr p hela mnskligheten som den
r." (Orden kunde ha varit doktor Sandys.) "Den etablerades i
vsterlandet frn st som ett led i psykologisk krigfring i det kalla kriget,
men situationen har drastiskt frndrats efter 1989. Vstvrlden hade rd med
en drogkult fram till 1989, men fr varje r sedan dess har denna drogkult
visat sig mer och mer undgnglig. Den fyller ingen politisk funktion lngre.
Och nr man belyser vilka oerhrda kapitalresurser som finns uppbundna i
narkotikatrafikfinansieringen och stller detta mot vrldens ekonomiska
turbulenser idag ser man direkt vad dessa turbulenser beror p. Pengarna har
gtt t till narkotika. Men de finns kvar, de r vl frvaltade, och det r
bara att stta dem i omlopp i konstruktiv riktning igen. En nyckelposition
drvidlag har Sicilien. Maffiorna dr kontrollerar strre delen av vstvrldens
narkotikatrafik, och om dessa skulle slppa denna trafik och lta dess
ekonomiska resurser i stllet komma Italien till del skulle Italien genast bli
det rikaste landet i Europa. Doktor Sandys initiativ r taget i exakt rtt
gonblick, och han kommer att bli frvnad ver vilket medhll han kommer att
f kanske verallt. Bara tv omrden kommer att bli svra att kncka:
rockmusiken, vars flesta artister r beroende av narkotika, och den muslimska
vrlden, som fortfarande ser narkotikaexport till vsterlandet som en politisk
ndvndighet. Vad eventuellt Kinas roll kan vara i detta vet jag inte."
(Hans
utltanden versatte jag fr doktor Sandys rkning till engelska och skickade
dem till honom, vilket han sedermera var mycket glad fr. Red.anm.jan.96.)
S
lngt Venedig. Jag tog nattget till Wien och sammantrffade dr med min kusin
och hennes familj under lika hjrtliga frhllanden som vanligt. Under dagen
gjorde jag emellertid en rundtur i Wiens centrum och kom d fr frsta gngen i
kontakt med Wiens tiggare. Dessa har knappast frekommit tidigare och
frekommer enbart i Wiens centrum, dr de gr goda frtjnster. De skiljer sig
frn vanliga tiggare d de i allmnhet inte ser ut att lida ngon nd. Jag blev
antastad av en sdan inne i sjlva Stefansdomen. Denna tiggare var en ung dam
av pfallande sknhet, vl kldd och sminkad, och hon krde en barnvagn med ett
lika vlmende och vlkltt litet barn. Jag sg sjlv betydligt slarvigare och
trdare ut n hon, men inne i sjlva Stefansdomen tiggde hon om pengar till mat
och gav sig inte p tio minuter. Till slut frlorade hon tlamodet och sade:
"Ja eller nej!" Nr jag d sade nej gick hon uppretad drifrn, som
om hon var frargad ver att ha spillt tid p en dlig affr och det fanns
andra bttre kunder som vntade.
Fenomenet
var emellertid pfallande och vittnar om en viss ekonomisk nd bakom de strikta
fasaderna av vrldens starkaste valutor. Liknande historier hrs frn Tyskland.
Min speciella tiggerska inne i Stefansdomen talade en utmrkt tyska och
engelska fastn hon troligen kom frn Rumnien, men det fanns ven hur mnga
inhemska tiggare som helst, och alla var inte lika vlbestllda.
Aprop
det fljer hr ngra ekonomiska tips. Den bsta tax-free-butiken i kanske hela
Europa r den i Patras infr frjorna. Jag har aldrig upplevt ngon bttre
ngonstans vad betrffar bde sortimentet och priserna. Den brukade sjlv frr
gra reklam fr sig med sloganen "the smartest buys in Europe", och den har tminstone under de senaste fyra ren
lyckats hlla sin ofrlikneliga niv helt stabil.
Dremot
finns de frstligaste av alla Europas valutavxelkontor ven just bde i
Patras och i Brindisi. Man skall aldrig vxla till drakmer p den italienska
sidan eller till lire p den grekiska. Det gller att ta ett grekiskt fartyg
(dr bara drakmer gller) frn Grekland och ett italienskt (vice versa) frn
Italien. Annars tvingas man vxla ombord, och det frlorar man mest p av alla
alternativen.
(Detta
har sedan dess frbttrats, s att man numera tminstone p somliga fartyg kan
anvnda bda valutor. Red.anm.jan.96.)
Rumnsk,
bulgarisk och turkisk valuta r inte vxlingsbar utanfr dessa lnder utom i
mycket stora belopp - (det finns turkiska miljonsedlar - c:a 200 kr,) och
nstan den enda mjligheten att gra detta r i Wien. Venedig r ett annat
stlle med mnga fllor, och det finns bara ett stlle dr man kan vxla valuta
utan strre risk, och det r i jrnvgsstationen. Alla andra stllen skor sig
hnsynslst p turisternas dumhet. I Wien gller den motsatta regeln -
kommissionen p jrnvgsstationen r hutls medan det skraste kanske r att
vxla i sedelvxlingsautomater utanfr bankerna, mest i centrum. Det r ondigt
och dumt att frlora pengar bara p att vxla dem, och huvudregeln r: vxla
aldrig till ngon valuta utom i sjlva det land dr den skall anvndas.
N,
hur gick det d med resans huvudsyfte? Fann jag vren ngonstans? Det snade ju
hela vgen ner till Plovdiv i Bulgarien, och i Turkiet var vren nnu mycket
frsiktig. Frst i Athen frsta veckan i april mrktes vren tydligt, om dock
Peloponnesos berg nnu var sntckta. Men sedan fljde vren faktiskt med mig.
Den var med mig i Rom och Genua, och ven i Verona frekom temperaturer p
20-25 grader ven vid solnedgngen. I Wien brjade vren vid min ankomst,
enligt flera vittnesml, men till Berlin hade den nnu inte hunnit. Vilken
verraskning d att Danmark prunkade i vryra! Resan hade lyckats! Och jag
kunde med gott samvete konstatera att jag faktiskt hade lyckats med uppstet
att hembra vren frn Grekland och Italien nda hem till Danmark och till det
efter en alltfr lng och prvande vinter pltsligt soldrnkta Sverige den 21
april 1995 efter 25 dagars framgngsrikt vrdande av vren.
Slut
p resan.
(Mtte
vrresan '96 bli lika framgngsrik!)
Krisresan, del 4.
Som
trst och avkoppling frn det hemska bryderiet med doktor Sandy rkade jag
emellertid ut fr vrldens bsta ressllskap frn Konstantinopel. Den frsta
var en sprudlande trevlig makedonier frn Toronto i Canada, som just hade
avslutat en genomgripande tur genom hela Mindre Asien med alla de gamla
klassiska antika stllena avklarade: Halikarnassos, Efesos, Pergamon, Troja och
mnga andra. I motsats till doktor Sandy hade han bara gott att sga om Troja
och sevrdheterna dr, frmst utgrvningarna av Troja. Han behrskade bde
makedoniska, grekiska, turkiska och i viss mn bulgariska och var konsthandlare
till professionen, som importerade medelhavskonst frn alla medelhavets lnder
men i synnerhet frn Grekland fr att slja den i Canada. Som grek-makedonier
var han drtill en specialist p mnet Alexander den Store, som han aldrig
trttnade p att forska vidare i. Fr nrvarande hll han p med en bok av Mary
Renault, som vi bda inte helt kunde godknna, d hon r en feministisk
sensuell frfattarinna (dd 1983) som mest bara gnar sig t visserligen
sensuella och raffinerade spekulationer och gissningar. Han r djupt fascinerad
av mnet Alexander nstan intill fanatism men lyckas aldrig komma honom nra
och trffar ofta fel.
Intressantast
var dock hans kunskap om den makedoniska situationen. Enligt honom var
Makedonien den verkliga krutdurken i f.d. Jugoslavien, d s mnga olika folk
drar t olika hll i det lilla landet: s.k. makedonier, grek-makedonier,
serber, bulgarer, albaner och turkar. Han menade att landet Makedonien var en
tom konstruktion och att landet inte hade ngon historia att bygga sin existens
p. Drfr var det extra srbart som offer fr en dragkamp i de fyra
vderstreckens olika riktningar: bulgarer i ster, albaner i vster, serber i
norr och greker i sder. Srskilt farlig var situationen i beaktande av
Turkiets pakt med Albanien: om Kossovo skulle frska frigra sig frn Serbien
och uppg i Albanien skulle turkarna troligen blanda sig i leken (p Bosniens
sida) och dra i gng en balkansk storkonflikt. Han underknde Makedoniens
president Grigorov totalt som en okunnig demagog som inte visste vad han
gjorde. Vi hade hemskt mycket att tala om hela natten, och han satte mycket
hgt vrde p mina synpunkter och rd srskilt betrffande hans de att alltid
rka ut fr farligt dualistiska damer - han var nyskild och inte fr frsta
gngen. Jag menade att han var en typisk avancerad lskare som krvde
utmaningar och som ocks skulle unna sig dem.
Den
andre var en ung napolitanare som visade sig ha studerat vid Tuccis och
Marainis orientaliska institut i Neapel och var en blivande sinolog. Han var
bortrest 7-8 mnader per r och sg just nu fram emot en 6-7 mnaders vistelse
i Kina. Dimitri frn Makedonien lmnade oss i Thessaloniki, varvid jag sg min
chans, d jag aldrig upplevat Neapel ordentligt. Jo d, jag blev genast
inbjuden att stanna hos honom ngra dagar, vilket jag sg fram emot.
I
Athen hade jag njet att f ta honom till Filipappos-kullen, varifrn man har
den bsta utsikten ver Akropolis, vilket han uppskattade mycket. Han var bara
21 r gammal och Dimitri 35, s hr var tv unga mn med alla utsikter till
stora och spnnande karrirer framfr sig, vilket det skulle bli intressant att
flja med i. I synnerhet Armando frn Neapel sg mycket fram emot att f ta del
av mina erfarenheter frn Tibet, som han nnu inte kunnat beska. Dimitri satte
hgst vrde p mina enligt hans frmodan mystiska egenskaper, men vi hade ocks
utomordentligt roligt tillsammans i utbytet av vra erotiska erfarenheter.
Emellertid
var min och Armandos gemensamma tgresa under natten till Athen inte den
lttsammaste, d bekvmligheten i vr kup uppvisade vissa brister. Exempelvis
gick hela tiden fnstret upp av sig sjlv, s att man varje gng mste stiga
upp och stnga det om man inte ville blsa bort eller frfrysa eller f en
frkylning p halsen. Kupn var inte fullsatt, men fem personer p tta platser
var nd tillrckligt prvande, i synnerhet d Armandos nrmaste granne
utgjordes av en oformlig grottkvinna till hellensk matrona, som varje gng han
i smnen stack ut en arm eller ett ben fr lngt fick hennes armbgar i magen
och diverse andra ojusta tacklingar till och med under bltet. Lyckligtvis hade
jag min Martini som vi kunde sklja ned den nattens obehag med.
Freddy
mtte mig i Athen med vervldigande generositet och vnlighet som vanligt. Vi
hade en otroligt trevlig afton tillsammans d han frde mig ut i Athens mera
folkliga nattliv framfr allt d kring Exarchia, det triangelformiga torget som
brukade vara stllet dr alla konspirationer fddes. Dr fanns mest ungdomar
och anarkister med betoning p avant garde. Men det intressantaste som Freddy hade att uppvisa var hans
alternativa dam Katerina. Hon var lkare och mycket intressant och mjuk och
mtlig som kvinna. Hon hade levt ett r i Kalavrita och ven arbetat lnge i
Patras. Till Athen hade hon ett masochistiskt krleksfrhllande, d hon bde
lskade och hatade staden, vilket jag alltfr vl knde igen mig sjlv i. Athen
r ett helvete som man mste lska eller ett paradis med infernaliska baksidor.
Att stanna lnge i staden r vedervrdigt och ohlsosamt, d den r fr stor
och fr mnsklig med en fruktansvrt skadlig stadsluft. Efter tv dygn r man
fullkomligt slut och tl man inte se staden lngre. Bde Freddy och Katerina
planerar att verge staden, vilket inte r s enkelt d de arbetar dr. Vi pratade
naturligtvis ocks mycket om film, vilket ju r Freddys omrde, och jag hll
fullkomligt med Katerina i hennes sikter. Hon tl inte se brutala amerikanska
vldsfilmer d hon som lkare sjlv erfarit hur ungdomar av sdana filmer kan
bli s fullkomligt hjrntvttade och avtrubbade d de fr det inmatat i sig att
helt kallblodigt och utan att fatta vad de gr sjlva brja gna sig t samma
vld i verkligheten.
Mina
ntter i Athen blev denna gng fasansfulla d mitt rum p det gamla pensionatet
var kroniskt fullt av outrotliga myggor, som bet ihjl en en masse s fort man upphrde att jaga dem. Aldrig
tidigare har jag upplevat s mycket och s frfrliga myggor i Athen.
P
bten frn Patras till Brindisi trffade jag Thomas Schindler, en tysk
antroposof frn Freiburg. Han kom ombord frn Korfu och var den enda p hela
bten som gick i slips, en fin sprd intellektuell med glasgon och intagande
stt, som intog mig helt med sina antroposofiska teorier. Det att jag kom frn
Finland blev den tndande gnistan. Han menade att det finsk-ugriska folket, och
srskilt d magyarerna i Ungern och Siebenbrgen (Transsylvanien) ursprungligen
kom frn Tibet och var direkta avkomlingar av det folk i Tibet som fr mnga
tusen r sedan dirigerat de begynnande civilisationerna i Egypten, Peru,
Babylon och Mexico. Eftersom han s automatiskt kom in p det hr med
pyramidernas samtidiga uppkomst i tre olika vrldsdelar nmnde jag fr honom
Elisabeth Haich frn
sterrike och hennes bermda bok "Einweihung",
som han mycket vl knde till,
och han blev eld och lgor ver att jag knde till den. Detta inledde vr
hjrtliga vnskap, som jag hoppas skall best, men det r han i s fall som
mste hra av sig, ty jag kunde ge honom mitt kort men icke han sitt. Det var
han som frst tilltalade mig med att ta mig fr frfattaren till en epokgrande
bok om rter och grna vxters klorofylls samband med blodet hos mnniskor och
djur. Han blev dock inte besviken utan fastmer entusiastisk nr han fick veta
att jag vl inte var ngon bermd frfattare men i stllet en obskyr musiker.
Han hade goda kontakter med Indien och Sai Baba, s det r bara att hoppas p
en fortsttning av kontakten.
Fortsttning
i nsta nummer p Sicilien.
Viktiga ord om
Viktor Rydberg
P
tal om antroposofer har vr vn och kollega i musernas tjnst Broder Jacob frn
Kunglv som ingen annan vi vet hedrat 100-rsminnet av Viktor Rydbergs
frnflle med att i sin skoltidning bidra med en artikelserie om sagde man. Han
tar dr metodiskt upp de vsentliga insatserna frn Viktor Rydbergs sida, som
framfr allt gllde frsvar fr fantasi och sknhet mot materialismens och
formalismens mrdande omnskliga grottekvarnar. Vi har ftt frfattarens lov
till att terge valda delar av hans artiklar i sammandrag i "Fritnkaren"
och vill d omedelbart ta upp avslutningen till den andra av de tre artiklarna:
"Tre
faror mlar Rydberg upp om fantasin ej vrdas eller rentav undertrycks:
1.
Mnniskan blir sjlvisk, hrd och knslols.
2.
Vetenskaplig forskning gr miste om forskare med fruktbrande initiativ. Den
fantasilsa vetenskapen kan ST men ej G." (Man erinrar sig genast
Einsteins tes: "Fantasi r viktigare n kunskap." Red. anm.)
"3.
I tider d vi r rika kommer vi att leva i en barbarisk materiell lyx utan
smakomdmen.
Det
tar ngra slktled innan fljderna av den realistiska uppfostran visar sig.
Rydberg uttrycker sig drastiskt. Om framtidens fostran frhrjas av intellektet
och vrdslsar kroppen, veranstrngs nervsystemet och frslappas musklerna. Vi
kommer att likna pumpor p tv pinnar.
Om
framtidens moral blir nyttighetsmoralen, om den religisa tron frsvagas, om
frbrdring mellan folken visar sig vara en drm - d fr vi se en epok av
tullkrig mellan nationer och raser. Vattendrag frgiftas och blir till kloaksystem
av de stndigt vxande fabrikerna. Ett vattenfall (som kan synas vackert) r
fr den sant industrielle mannen ett beklagligt skdespel om det ej frvandlas
till hstkrafter fr att driva maskiner. Solsken p en klippa?
Kraftfrslsning! r Rydberg d en grnsvart pessimist? Nej, han tror p kultur
och estetisk fostran men frutspr att konsten vntar en desdiger historisk
kris, men att den dock kommer att bevara sin livskraft och vxa sig stark igen.
Kanske
r det s att vi i en tid dr det ra frhrligas behver konst som aldrig
frr. Viktor Ullmann, en komponist som upplevt Theresienstadt, skriver i sin
essay "Goethe och ghetto" att "musikerna dr ej satt grtande
vid Babylons strnder." Musik och konst r inga tillsatser i livet utan en
frutsttning fr verlevnad. Ullmann verlevde ej gaskammaren, men bdlarna
lyckades ej kncka eller dda mnniskan i hans (Ullmanns) ddliga kropp.
Vi
lever i en stormig tid och kan vara glada fr navigatrer som Rydberg. Skulle
vi uttrycka det riktigt Rydbergskt skall vi sga: vi skall lyssna och lita p
navigatren inom oss, konstnren i oss, den strvande mnniskan i oss. Vr
plikt? Att bli mnniska."
(Det
var Beethoven som sade: "Min plikt: att vara mnniska, icke fr min egen
skull utan fr andras." Viktor Rydberg sade: "Samvetet kan sgas vara
den knslan av aktning mnniskan hyser fr sitt eget innersta vsen."
Frfattaren
sger: "Att olika folk och tider och olika mnniskor har lika
frestllningar om gott och ont ndrar ej p morallagen som vi har gemensamt:
Att var och en efter bsta frstnd och insikt och utan avseende till egen
nytta gr det hon tror r rtt."
Genom
gestalten Prometheus summerar Viktor Rydberg samvetets universella maning, som
gller alla: "Giv trst och hjlp och vrn t den som lider, och bj dig
aldrig fr en sjlvisk makt."
Det
r vl samtidigt frihetens prometheiska universella tillrop till alla.
I
sin tredje och avslutande artikel i serien kommer frfattaren att ta upp Kleins
kontroversiella bok "Den sjunde djvulen" om bland annat
genmanipulation. Vi har nnu inte lst denna bok men ser fram emot den tredje
artikeln.
Med
hjrtligt tack till vr "Broder Jacob" Jaap Knevel.
Axel Fredenholm (1881-1962)
Han
emigrerade 1901 som 20 r gammal till USA dr han etablerade sig i Chicago som
bland annat redaktr i den svensk-amerikanska pressen. Han publicerade sig med
bde poesi och prosa och verkade ocks som frelsare, samtidigt som han var en
god mlare i olja och akvarell och ven skulptr. Dr i Amerika intresserade
han sig fr teosoferna och engagerade sig i deras rrelse men var s
skarpsinnig och frisinnad sjlv att han vllade rabalder inom rrelsen d han
tnkte sjlv - det fr man inte gra i religisa samfund - och brt sig ut ur
den med en egen grupp. Han studerade frst teologi och tog en fil.kand.examen
men doktorerade senare i litteratur.
Han
reste jmt omkring i Amerika p fredragsturner och visade ett speciellt
intresse fr Hopi-indianerna i Arizona och bodde hos dem i lnga tider.
Resultatet blev bl.a. tv diktsamlingar som r skrivna till dem. Efter 20 r i
USA tervnde han till Sverige och blev intendent fr Utlandssvenska Muset i
Gteborg. Dr samlade han omkring sig gruppen "Fri Horisont" som
bl.a. gnade sig t serisa studier i sanskrit och enkannerligen i
Veda-skrifterna, Bhagavad-Gita
och andra hinduistiska och buddhistiska skrifter. Han var s mngkunnig och s
sjlvklar som samlande kraft fr denna vitala grupp att det efter hans
frnflle 1962 inte fanns ngon som kunde ta upp hans mantel: han s unik.
Gruppen skingrades och frsvann, men ingen av de f som nnu lever kvar idag
som var med kan ngonsin glmma honom, hans humoristiska spirituella och
kvalificerade ledarskap och den gyllene tiden. En av dessa r sekreteraren fr
"Fri Horisont", som idag r 90 r gammal men fortfarande mycket
vital. Hon har p egen bekostnad givit ut en del av Axel Fredenholms
efterlmnade skrifter.
Frmst
av hans skrifter p svenska str "S har jag hrt", som stndigt
utkommer i nya upplagor p svenska och engelska. Det r en mycket krnfull och
inspirerande samling visdomsord fiktivt frmedlade till frfattaren av en oknd
vandrare och tillfllig bekantskap vid namn Acharya ngonstans i Indien. Det r
en bok man grna lser om och som man grna vill ha hos sig fr alltid.
Axel
Fredenholm var intimt frknippad inte bara med teosoferna utan ven med
Martinus kosmologi.
Med
varmt tack till Alfrida Klingstrand, tidigare sekreterare i "Fri
Horisont".
JBW:s julbrev
Min
bste vn, Tack fr dina vnliga ord. Det r med en viss tillfredsstllelse jag
mste konstatera, att enligt ditt signalement p mig som en "proper
akademiker" skulle absolut ingen knna igen mig idag. Dremot mste jag
opponera mig mot ditt uttalande om "stabilitet, rotfasthet, inre skerhet
och trygghet", som jag skulle sakna sjlv och se hos dig. Det r detta vi
har gemensamt. Jag tror inte att du heller skulle ha det utan kontakten med
mig.
I
mitt julbrev vill jag nrmast anknyta till din mycket intressanta artikel om
Giordano Bruno. Ditt belysande av hur han introducerade en helt ny teologi fr
mig att djrvas bygga vidare p samma nya teologi.
Problemet
med den etablerade teologin r att ingen vgar rucka p det som r etablerat.
Det gller d frmst Bibeln och allt vad som str i den. (Detta problem
brottades redan talmudisterna med.) Att Den Heliga Skrift innehller hur mycket
sjlvmotsgelser som helst r alla forskare ense om, men ingen vill ta p sig
att reda ut dem. Att den mste innehlla mngder av missfrstnd frmst
betrffande Jesu de r ven de flesta tmligen medvetna om, men ingen vgar
peka p dem och sga med logikens myndighet: "Det hr r fel!"
Lt
oss brja frn brjan med Moses. Enligt modern forskning kan numera mycket i
Bibeln bevisas faktiskt ha gt rum medan annat i total brist p bevis och
indikationer kan dras i tvivelsml, exempelvis Moses existens och livsverk, d
Israels barns vandring genom knen under 40 r inte har lmnat ett enda spr
efter sig. Detta bevisar naturligtvis inte heller att Moses inte existerat, och jag omfattar den stndpunkten, att
bristen p bevis fr att ngot skrivet har gt rum inte utgr ngot bevis fr
att det inte har gt rum.
Dremot
kan man med full rtt dra i tvivelsml att Israels barn faktiskt vandrade 40 r
omkring i knen, d 40 r i Gamla Testamentet vanligen anges vid utmrkningen
av en lngre tidrymd, liksom begreppet 40 dagar i Nya Testamentet. Detta
ifrgasttande tillhr den elementra exegetikens grunder.
Det
finns ingen grund fr att betvivla att Moses vxte upp som prins av Egypten och
frde med sig Israels folk ut drifrn ner till Sinai och upp till Nebo och
Jordanfloden under en tillrckligt lng tidsrymd fr att de flesta av den ldre
generationen skulle hinna d under frden. Faktum r att de tio egyptiska
landsplgorna kan ha sin frklaring i och med Santorin-katastrofen norr om
Kreta. Dremot finns det skl att betvivla att Moses sjlv frfattade hela
Lagen. Frmst br detta betvivlas ur litterr synpunkt, d Thora, allts Lagen
med alla dess bestmmelser, rent stilmssigt och mentalitetsmssigt helt
skiljer sig frn de tidigare episka skildringarna i Genesis och Exodus.
Troligen inledde Moses stiftandet av alla dessa lagar som sedan levde vidare
muntligt och kompletterades tills de kanske inte fick sin slutgiltiga form frrn
senast under Samuel. Dremot kan jag sjlv tro att Moses faktiskt skrev hela
Genesis sjlv p grundval av vad han hade lrt sig och hrt frn Egypten och
Babylonien.
Att
Samuel skulle ha varit en lngt viktigare och mer systematisk lagskrivare,
textsamlare och redaktr n vad historien ngonsin erknt frefaller mig
troligt. Jag tror knappast att det kom till ngot mer vsentligt under det
stora frfallets tid efter Salomo.
Vad
som dremot mste krylla av outredbara missfrstnd r Nya Testamentet. Dess
ldsta skrifter r Pauli brev, som redan de tillkom lngt efter korsfstelsen
och utan att Paulus haft ngon personlig kontakt med Jesus. Han kan allts
omjligt betraktas som tillfrlitlig som uttolkare av Jesu budskap. Pauli
lrjunge var lkaren Lukas, som dock bedrev betydande forskningar i mnet och
mste ha knt Jesu moder. Hans evangelium r det enda som har ngon distans
till mnet. Minst distans har Matteus, vars evangelium ger ett vertygande
intryck av kthet men r hopplst subjektivt och vinklat. Mest saklig r
Markus, sannolikt det ldsta evangeliet, som troligen var lrjunge till Petrus,
som med skl drfr kan anses som det enda ngorlunda tillfrlitliga
evangeliet. Skevast av alla r Johannes, som presenterar en helt frvriden och
personlig uppfattning av mnniskan och verket. Hans otillfrlitlighet bestyrks
av Apokalypsen, som ju r hela Bibelns strsta hatskrift. Bde Johannes, Paulus
och Lukas kan tillmtas litterra frtjnster och har vissa intressanta vrden
som filosofer men r inte trovrdiga som vittnen. Endast Markus och Matteus r
detta i ngon mn.
I
ett oknt och frtrngt apokryfiskt Judasevangelium vgar det antydas hur Judas
Iskariot totalt har missuppfattats och hur de andra lrjungarna totalt har
frvrngt bilden av bde honom och Jesus. Enligt detta evangelium, som r fga
knt i vstvrlden, var Judas kontaktmannen mellan Jesus och esserna, som
sedan skrmde bort soldaterna, bar bort Jesu kropp ur graven och terkallade
honom till liv. Nr Jesus vid det sista nattvardsbordet sade till Judas:
"Gr snart vad du skall gra," menade han, att kusten var klar och
att Judas kunde brja agera enligt planerna. Ingen var bttre frberedd p allt
vad som skedde n Jesus. Han hade sjlv i minsta detalj planerat allting och ville
i offrandet av sig sjlv frena alla vrldens religioner under den totala
gudomliga krlek, som han knde och frstod. Men han gjorde det fr bra, och
Judas var inte lika vl frberedd. Nr han upplevde vad de fantastiska planerna
innebar rent praktiskt blev det fr mycket fr honom, han trodde att allt var
hans fel och att allt gtt fel och tog drfr livet av sig i frtvivlan i
stllet fr att med tlamod invnta resultatet. I och med uppstndelsen, som
innebar att Jesus verlevt det hela och kommit undan, hade Jesus lyckats och
segrat.
Muslimerna
kom i viss mn nrmare sanningen n kyrkan d de menade att korsfstelsen
aldrig gt rum. Korsfstelsen gde rum, men Jesus dog aldrig, vilket fenomenet
med "blod och vatten", som rann fram nr kroppen stacks med spjut,
tydligt indikerar.
Viktigast
av allt att g till rtta med i Bibeln r dock hela Gudsbegreppet. Det r
troligt att Moses sjlv lanserade alla onda missuppfattningar genom att
manipulera med Gudsbegreppet fr att lttare kunna styra de svrhanterliga judarna.
Allt struntprat om en Gud som "hmnas", "ngrar sig",
"ddar", "slr med frbannelse", kort sagt, alla myter om
en hrd och grym Gud, mste avlivas. Kristendomen lyckades i viss mn med
detta, men den grymme och hrde, omnsklige och blodige Guden gjorde sedan come
back i och med Islam, som lade en
frbannelse ver hela vrlden och historien med att frkunna att Muhammed som
den sista och yttersta profeten gav vrlden det slutgiltiga definitiva
gudsbegreppet. Drmed fick ateismen verkligen ett existensberttigande.
(Likas
mste alla Islams och katolska kyrkans myter om helvetet och paradiset avlivas.
Det finns inget helvete utom det som mnskorna sjlva skapat p jorden och
inget paradis utom det som mnskorna en gng kunde ha skapat p jorden - och
ibland frskte och nstan lyckades med.)
Allt
detta aprop din Giordano Bruno. Som alternativ till monoteismens intolerans
framstr d hinduismen och buddhismen som betydligt mera frnuftiga och
mnskliga. Men hinduismen r plottrig och primitiv medan buddhismen gr fr
lngt t det absoluta frnuftets hll, s att den blir steril. Sikherna
frenade det bsta i Islam med det bsta ur hinduismen men urartade till ett
nstan rent krigarfolk: ndvndigheten av att stndigt behva frsvara sig
gjorde dem hopplst militanta och hnsynslsa. Jainismen frskte frena det
bsta ur hinduismen och buddhismen med varandra men vann aldrig ngon
slutgiltig formel eller genomslagskraft, mycket till fljd av bristen p en
samlande ledare som Buddha. Andra intressanta frsk i riktning mot en
konstruktiv syntes var teosofernas, som emellertid stndigt splittrade sig,
precis som kristendomen.
Det
finns uppgifter om att Jesus var i Indien, inte bara efter sin ungdom i Benares
och Ladakh, utan ven om att han skulle ha dtt i Srinagar i Kashmir under
Trajani tid. Emellertid saknas bevis tills vidare. Men blotta existensen av
redogrelser fr hans aktiviteter i Indien tyder p att sdana gt rum, liksom
Moses existens och Israels barns vandring genom knen, trots att bevis saknas.
Troligt r att Jesus satt inne med formeln fr frenandet av alla religioner
men att denna aldrig tolkades rtt av hans lrjungar.
(Teorin
om Jesu bortgng i Kashmir vid hg lder fr ocks std frn islamiskt hll. Ahmadiya-grenen av Islam i Pakistan hvdar bestmt, att
Jesus inte dog p korset utan befann sig i koma nr han nedtogs drifrn. Detta
visste bde Johannes och kvinnorna mycket vl, som drfr lyckades frhindra
att hans ben slogs snder som p rvarna. Emellertid var Jesus efter terupplivningen
hnvisad till en underjordisk verksamhet av ren frsiktighet, varfr han
snarare undvek lrjungarna n uppskte dem. Emellertid var han mycket noga med
att skingra aposteln Tomas tvivel, som senare fljde med honom till Indien, dr
han kunde leva mera fritt och ppet. Han hade dessutom fullgjort sin uppgift i
Israel redan och behvde inte verka dr lngre. Efter Judas ofrmodade och
olyckliga dd gav han ver det hgsta ansvaret fr sin frsamling till Simon
Petrus, som visat sig vara den mest mnskliga av hans lrjungar. I Indien skall
sedan Jesus ha avlidit 120 r gammal (lika gammal som Moses) i Kashmir enligt
Ahmadiya-grenen av Islam, en pakistansk motsvarighet till den persiska
Bahai-rrelsen.
Det
r allts fler och fler kllor som mer och mer belyser och framhller Jesu
verksamheter i Indien bde fre och efter korsfstelsen.
Forskningen
tilltar.)"
Fotnot. Den intressantaste delen av Johannes
framstllning r vl omvrderingen av Judas Iskariot. Redan Anthony Burgess
frskte detta. Johannes gr emellertid lngre och framstller Judas som den
ende helt frtrogne med Jesu planer. Att Jesus sjlv var helt infrstdd med
allt vad han mste genomg inklusive korsfstelsen str helt klart genom
evangeliernas klartext. Detta r frsta gngen ngon pstr att Judas ensam
skulle ha varit infrstdd med det ocks. Det r ocks helt klart att ingen av
de andra lrjungarna var det. Infr planernas realisering med all den grymhet
och brutalitet de innebar i praktiken skulle enligt detta Judas allts ha
blivit ifrn sig, trott att Jesus tappat kontrollen ver sitt de och helt
enkelt givit efter fr svaga nerver. Detta skulle inte ha varit mer n
mnskligt. Det frsta urkristendomen tycks ha glmt och bortsett ifrn var att
Jesus och hans lrjungar bara var mnskor.
Emellertid
r Judasteorin ocks den svagaste punkten i Johannes framstllning. Om Judas
inte menade ngot ont, hur frklarar man d de 30 silverpenningarna? De kunde
frklaras med att de ingick i frestllningen, drmed skulle versteprsterna
ha bringats till att ta Judas p allvar och genomfrt komplotten mot och
arresteringen av Jesus, vilket de kanske annars aldrig hade brytt sig om att
gra.
Det
finns flera apokryfiska Judas-evangelier. Det mest spektakulra r vl det som
upptcktes 1963, enligt vilket Jesus levde 3 f.Kr.-32 e.Kr, avlades av en
UFO-man och ven fortsttningsvis bistods av UFO-agenter och hjlptes ut ur sin
grav bakvgen (!) av vnner
frn Indien (icke esser). ven detta evangelium frlgger Jesus bortgng till
Srinagar i Kashmir r 115. Det r dock knappast detta bevisat falska och s
tydligt konstruerade evangelium som Johannes refererar till utan ett annat, som
dock kan utgra ven grunden till 1963 rs UFO-evangelium.
Detta
UFO-evangelium faller direkt p sina egna datumuppgifter. Den kristna
tiderkningen infrdes inte frrn p 500-talet, d man hittade p, att Jesus
skulle ha ftts natten till den 25 december r 1 f.Kr., efter vilket r fljde
r 1 efter Kristus. En samtida till Jesus kan allts inte ha daterat Jesu
fdelse till r 3 fre Kristus och hans dd till r 115 enligt en tiderkning
som infrdes 400 r senare. I vra dagar r det dessutom bevisat, att Jesus
inte kan ha ftts senare n r 3 fre Kristus, vilket alltfr tydligt visar
denna konstruerade tiderknings absurditet, men nu har vi ingen annan - den har
liksom gtt fr lngt fr att det ska vara en ltt match att ndra p det.
UFO-teorin
om hur Jesus avlades ter sig ocks tmligen lngskt, i synnerhet i beaktande
av att inte en enda av de hundratusentals UFO-observationer som rapporterats
har kunnat vetenskapligt bevisas, medan ett alltfr vervldigande antal av
dessa tvrtom visat sig vara rena bluffar.
P
tal om "fem kilo Corn Flakes" (nr vi nu nd r inne p teologin) s
dyker en av min fars historier upp i minnet. Det var en ung prst som skulle
hlla sin frsta predikan i kyrkan. D fick han hra att biskopen skulle komma
dit och lyssna p honom. Fr att d stadga sina nerver infr detta eldprov tog
han ngra jrn fr att slappna av innan han besteg predikstolen. Resultatet
blev, som han sjlv tyckte, en alldeles ovanligt lyckad och barvurmssig
predikan, och han tyckte att han hade ftt hela frsamlingen med sig.
Nr
han mycket njd med sig sjlv efter gudstjnsten trffade biskopen i sakristian
frgade han biskopen vad denne tyckt om hans inspirerade jungfrupredikan.
"Jod," sade biskopen, "visst var den strlande. Det r bara
ngra sm detaljer du behver knna till fr framtiden. Fr det frsta blev
Jesus inte skjuten, utan han blev faktiskt korsfst. Fr det andra rder jag
dig att inte ka p rcket ner frn predikstolen - du kan ramla nr du nr
golvet. Och fr det tredje heter det "Amen" och inte
"Skl!" Annars var det bra." Och biskopen erknde fromt att ven
frsamlingen varit djupt imponerad och bde vaknat upp och nstan blivit
hnryckt av den ovanliga jungfrupredikan.
Den buddhistiska klosterregeln
"Hr
r de fyra reglerna om vilka frseelser som frtjnar avstngning. De br lsas
upp fr alla var fjortonde dag.
1.
Om en munk har sexuellt umgnge med ngon annan mnniska eller varelse har han
begtt ett brott som frtjnar avstngning, och han br icke lngre leva i
samfundet.
2.
Om en munk, vare sig han lever i ett samhlle eller ensam, tar ngot som inte
har givits honom, br han ej lngre leva inom samfundet. Detta gller dock
endast stlder fr vilka en polis eller myndighet skulle stta fast en tjuv och
dda, fngsla, landsfrvisa, btflla eller tillrttavisa honom.
3.
Om en munk avsiktligt skulle ta livet av en mnniska eller mnskoliknande
varelse, med egna hnder, med kniv eller genom mord, har han begtt ett brott
som frtjnar avstngning. Detta gller ocks en munk som lockar andra till
sjlvmord eller som lovprisar dden infr andra med ord som "O mnniska,
vad fr du vl ut av detta elndiga liv? Det r bttre fr dig att d n att
fortstta leva!"
4.
Svida en munk inte lider av verdriven frmtenhet, begr han ett brott som
frtjnar avstngning om han ffngt och utan att grunda sig p fakta hvdar
att han uppntt vermnskliga tillstnd eller full insikt i Helgonens tillvaro.
Hr r de
tretton frseelser som frtjnar tillfllig avstngning, vilka br lsas upp
fr alla var fjortonde dag. En munk r frbjuden att
1. avsiktligt avge sd, utom i smnen.
2. att med sinnet upphetsat och
frvridet av passion komma i kroppslig kontakt med en kvinna; han fr inte
hlla henne i handen eller i armen, vidrra hennes hr eller ngon annan del av
hennes kropp, upptill eller nedtill, smeka den eller gnugga den.
3. att med sinnet upphetsat och
frvridet av passion vertala en kvinna till sexuellt umgnge med onda och
vulgra ord, s som unga mn brukar infr sina flickor.
4. att med sinnet upphetsat och
frvridet av passion i en kvinnas nrvaro lovprisa hennes kropps sknhet med
ord som: "Det r verkligen underbart av dig att erbjuda din
tjnstvillighet t oss munkar, som lever efter en s strikt moral, avstr frn
knsumgnge och lever s ensamt!"
5. att agera som mklare eller budbrare
mellan man och kvinna och drmed arrangera ktenskap, ktenskapsbrott eller
till och med mten.
6. att utan lekmannahjlp bygga t sig
sjlv en tillfllig boning s att det innebr att levande varelser skadas eller
dr, utan att visa stllet fr de andra brderna och utan att begrnsa omrdet
till vad som r freskrivet.
7. att med lekmannahjlp bygga t sig
sjlv en mer permanent bostad p en svrtillgnglig plats s att levande
varelser drmed skadas eller dr och utan att visa platsen fr de andra
brderna.
8. att i vredesmod, illvilja eller
ovilja komma med falska anklagelser mot en annan munk om brott som frtjnar
avstngning i avsikt att frdriva honom frn det religisa livet. Detta blir
ett brott som frtjnar tillfllig avstngning om han senare tar tillbaka sin
anklagelse och erknner sig ha agerat av illvilja, liksom ven
9. om han frsker grunda sina falska
anklagelser p ngon smsak som inte r relevant.
10.
att trots upprepade frmaningar fortstta att frska s split i en gemenskap
som lever i harmoni, och att betona sdana saker som r mnade att s missmja.
11.
att ta parti fr en munk som strvar efter att upplsa gemenskapen.
12.
att vgra flytta bort nr han av andra munkar tillvitas fr att kontinuerligt
frva onda grningar i en stad eller by dr han bor, vilka blir bekanta fr
folk och vilka skadar de trognas familjer.
13.
att vgra rtta sig efter andra betrffande iakttagandet av Reglerna.
Dessa r de
tretton frseelser vilka frtjnar tillfllig avstngning. De frsta nio r
genast frbrytelser, medan de andra fyra bara blir det efter den tredje
tillrttavisningen. Den felande munken blir frst utsatt fr prvning, sedan
mste han under sex dagar och ntter gra bot, och drefter mste han g igenom
en srskild ceremoni innan han blir rehabiliterad. Men han kan endast bli
terinfrd i samfundet av en gemenskap som omfattar minst tjugo munkar, icke en
mindre.
De tio freskrifterna
-
att avst frn att skada levande varelser
-
att avst frn att taga ngot som inte r mig givet
-
att avst frn okyskhet
-
att avst frn att fara med lgn
-
att avst frn drycker som leder till slhet
-
att avst frn att inta mltider vid fel tidpunkt (d.. efter middag)
-
att avst frn medverkan vid dans, sng, musik eller skdespel
-
att avst frn att smycka kroppen med kransar, parfym eller smink
-
att avst frn en hg eller bred sng
-
att avst frn att ta emot guld eller silver.
Denna
ordensregel r kanske Buddhas enda testamente. Nrmare n s kommer man inte
honom sjlv, och de r kanske de ldsta och enda bevarade orden av honom sjlv.
De har varit av overskdlig betydelse fr hela Asien och r det alltjmt, d
denna enkla ordensregel, som omfattar munkar och nunnor, kan sgas alltid ha
varit Asiens mest civiliserande faktor. Den r allts frn femte rhundradet
fre vr tiderkning och ofrndrad sedan dess.
D
hade allts nnu inte exempelvis det grekiska dramat och den klassiska musiken
utvecklats, och troligen hade han knappast haft ngonting emot s avancerade
och disciplinerade konstformer, trots sin sjunde freskrift.
Drmed
avslutas vr artikelserie om buddhism och hinduism i tre avsnitt.
Nya Himalayaturer, del 1
: Till Dharamsala.
Det
kom ett meddelande p min telefonsvarare dagen innan jag skulle resa:
"Jag
ringer vid midnatt svensk tid. Sudda ut meddelandet."
Rsten
var Johannes, men jag visste inte varifrn han ringde. Min fjrde Indienresa
var planerad sedan sommaren, och han var givetvis invigd i mina planer.
Han r