Eva-Marie Andersson


Nyhetsbrevet Emailsynaren Nr 2, 2000-09-12

Nyhetsbrevet får citeras och användas helt eller delvis, under förutsättning att hänvisning sker till:

http://hem.fyristorg.com/emailsynaren
Eva.marie.andersson@work.utfors.se

 

Sänd gärna kommentarer eller synpunkter, som jag kan följa upp i
efterföljande nyhetsbrev.

Innehåll i detta nummer

1. TEMA: Hur säkert är biometri?
2. Ultimate ZIP Cracker 6.1
3. RSA fritt
4. Bra genomgång av SSL kryptering.
5. Smart teknik används av American Express
6. US-Justitiedepartement granskar Carnivore
7. Säkerhetsmässa
8. Nederländsk säkerhetstjänst uppges avlyssna e-mail
9. Plaintextangrepp mot krypterade E-mail

 

1. TEMA: Hur säkert är biometri?

Biometri är ett samlingsnamn för olika unika kroppsliga egenskaper, vanligast är fingeravtryck. Förutom fingrar har människor en mängd olika unika, och individuella biologiska kännetecken, t.ex. ögon, fotavtryck, puls, läppar, röst och DNA-molkekyl.

Idag används de här mest för att bevis-binda rätt person vid brott.

I Sverige finns det två noterade bolag som bygger på tekniken dels Fingerprint Card och dels Precise Biometrics.

Ett växande område, med diverse olika biometriska lösningar, är inom datasäkerhet. Men hur säkert är det?


1.1 Två grundområden

Det finns två olika grundtekniska behov, dels där biometrin är nyckeln eller del av nyckeln för någon typ av kryptering, dels där biometrin fungerar som kod för någon typ av access. Vanligast är det senare.

Jag kommer inte att skärskilja områdena nedan, utan bara betrakta det biometriska skyddet.


1.2 Biometrins paradox

En grundparadox inom biometrin är att människan förändras, på både kort och lång tid. Det gör att precisionen och kraven måste bli en balansgång med funktionaliteten.

Fingrar varierar, när det är varmt och kallt, sommar och vinter. Du kan vara svullen när du är förkyld osv. Du kan bli skadad eller få ett avtryck, vara smutsig och få hudförhårdnader. Det är också svårt att hålla ett finger exakt still.

   

Ögon varierar, av ljus och kroppens tillstånd. Fuktigheten i ögonen varierar av bl.a. luften som i sin tur påverkar ögat.

   

Rösten varierar av fler faktorer än att vara förkyld. Man färgas av personer man nyligen pratat med och kroppens tillstånd.

   

Pulsen har unika elektriska egenskaper, men är väldigt annorlunda från period till period.

För att ha ett fungerande driftsäkert system som passar de flesta människor handlar det om kompromisser. System av lägre kvalitet brukar ange att de motsvarar 12-14 bitars nyckel och system med högre kvalitet anger ca 80 bitars nycklar.


1.3 Omvandling av biometri till digital form

I princip alla biometriska system bygger på att den biometriska identiteten omvandlas till digital binär form. Jag känner inte till något fall där denna process inte är hemlig. Frågan är därför hur hemlig är denna process?

Sannolikt blir alla system med viss storlek eller potential, genomanalyserade av e större underrättelse myndigheterna. I vissa fall så presenteras konstruktionen också för myndigheterna. En ytterligare risk är hur stor och hur säker de som ingår i "hemlighetskretsen" är.

De som har exakt kunskap över hur processen fungerar, kan garanterat eliminera bort i stort sett de mesta av olika tänkbara kombinationer, och har en liten bruteforce attack som rest på kanske 10-30 bitar. Något som klaras av på kort tid med vanlig PC.

Jag tror man därför kan utgå från att det inte finns biometriska skydd som står emot den som har full kunskap om systemet.


1.4 Skydd av "nyckeln"?

Skydda nyckeln i biometri kan vara förenat med svårigheter.

Fingrar är svårast att skydda. Dels så lämnas ofta avtryck i samband med det stället som inloggning sker, dels går det ganska enkelt att få tag i föremål eller lura av någon sitt avtryck. Med hjälp av ett avtryck kan ett nytt fingeravtryck konstrueras, med enkla medel.

   

Ögon är svåra att fånga. De tekniska lösningar som används av spionorganisationer är olika fotografilösningar, eller luras med hjälp av specialkonstruerad attrapp som man lurar den utsatte att sätta ögat i.

   

Röst fångas lättast upp med inspelningsutrustning. Med frekvensapparater kan olika ord byggas upp som passar in i inloggningsproceduren. Det gäller att få så stort material som möjligt. Har man tillgång till inloggningsställe är det enklaste med dolda mikrofoner, så får man rätt ord direkt.

   

Identifiera någons unika elektriska pulsmönster är svårt och kräver viss fantasi. Utrustning som mäter den utsatte och lurar honom att ta i är en metod. Kvaliteten på utrustning för mätning av unika puls och cirkulation är dock underutvecklad, så för bruteforce knäckning behövs ingen större datakraft. Det är dock förmodligen det bästa området att satsa på för dem som håller på med biometri.

Även om kunskapsinsamlande ibland blir bristfälligt med långdistanskort på t.ex. ögat, så kan det ofta vara tillräckligt för att eliminera bort de största delarna av tänkbara nyckelkombinationer, så att det blir ett litet hanterligt rum att köra bruteforce på.


1.5 Sammanfattning säkerhet biometri

Jag tror man kan sammanfatta det så att biometriskt skydd har låg säkerhet. Skyddet kan passa i miljöer med lågt skyddsvärde t.ex. hemdator och mobiltelefon eller som komplement med andra skydd.

 
2. Ultimate ZIP Cracker 6.1

Det här är ett program för att knäcka ZIP koder, förutsatt att de inte är för komplexa. Vanliga koder/lösenord knäcks i stort sett omgående.

Programmet kostar 35 USD, men man kan testa delar av det gratis.

Adressen till företagets hemsida är: http://www.home.ru/vdg/buildframe.html?uzc.htm

 
3. RSA fritt

RSA, som haft patent på sin algoritm, släppte den fri två veckor innan patentet löper ut. Det finns många som tror på en explosion av kryptoprodukter baserade på algoritmen.

Personligen tror jag algoritmen är en som kommer fasas ur marknaden med anledning av att säkerhetsnivån idag inte är tillräckligt hög.

 
4. Bra genomgång av SSL kryptering.

I det senaste numret (nr 6) av tidningen Säkerhet & Sekretess (tfn 08-446 57 50) görs det en mycket bra genomgång av SSL kryptering av dels säkerhetskonsulten Hans Husman och dels tidningens chefredaktör Svante Nygren. Ett "måste-nummer" för de som håller på med SSL.

Förutom att man beskriver grundtekniken, så går man igenom ett antal olika risk- situationer som man mycket lätt kan råka in i.

Jag har inte betraktat tekniken som säker, och får ytterligare vatten på kvarn nu.

Det finns idag flera olika e-mailkrypteringar som använder SSL, t.ex. Hushmail.

Betrakta därför SSL som ett skydd, men inte som säkerhet.

 
5. Smart teknik används av American Express

Amex lanserar engångskort med samma grundteknik som Softnet Security använder för Safe Express.

Principen är att det för kreditkortsköp på nätet används ett virtuellt engångskort. Du loggar in hos Amex som du litar på och får ett nummer som kan användas en gång, för ett köp. Kostnaden debiteras ditt vanliga kreditkort.

Råkar någon skummis få tag i ditt engångs-kortnummer har han ingen nytta av det, för det går inte att använda mer än en gång.

Information finns på http://www.americanexpress.com och deras release finns på http://www.cnet.com 7 september kl 10:45 a.m.

 
6. US-Justitiedepartement granskar Carnivore

Det Amerikanska justitiedepartementet har beslutat att granska FBI:s spionprogram Carnivore (betyder något så trevligt som "köttätare").

Vällovligt syfte, men förmodligen ett spel för galleriet.

 
7. Säkerhetsmässa

Ett tecken på hur viktigt det börjar bli med informationssäkerhet är säkerhetsmässan SecurIT som hålls i Älvsjö 20-22/9.

Mässans hemsida är http://www.stofair.se

 
8. Nederländsk säkerhetstjänst uppges avlyssna e-mail

(källa: Säker med Mynta, nyhetsbrev augusti)

I Myntas nyhetsbrev uppges att BVD (Binnenlandse Veiligheidsdienst) har avlyssnat trafik mellan ett mjukvaruföretag och en Iransk kund.

Egen not. Detta är ett i raden av upptäckta avlyssningar, där motiven är varierande. Sannolikt är mörkertalen enorma då avlyssning normalt inte märks.

 
9. Plaintextangrepp mot krypterade E-mail

Jonathan Katz och Bruce Schneier har publicerat en artikel som beskriver Choosen-plaintext angrepp mot email krypteringsprotokoll. Artikeln finns på http://www.counterpane.com/chotext.html

Känsliga för angreppet är bl.a. PGP, PEM och S/MIME (RSA).

 

___________________SLUT___________________