Nyhetsbrevet Emailsynaren Nr 6, 2001-01-23

Nyhetsbrevet får citeras och användas helt eller delvis, under förutsättning att hänvisning sker till:

http://hem.fyristorg.com/emailsynaren
Eva.marie.andersson@work.utfors.se

Avanmälan av nyhetsbrevet sker från hemsidan.

Sänd gärna kommentarer eller synpunkter, som jag kan följa upp i
efterföljande nyhetsbrev.

Innehåll i detta nummer

1. Tema: Är slumpen en slump?
2. Generell exportlicens för SafeIT från Sverige.
3. Komplott att krascha Internet stoppad
4. Svenska försvarsmakten väljer Netscape
5. Vem använder din dator?
6. Munga Bunga knäcker webemail
7. Ekonomisk kris för Network Associates (PGP)
8. Frankrike spionerar på Sverige
9. Dåliga personliga brandväggar
10. Svensk CIA informatör
11. Falska fingeravtryck

1. Tema: Är slumpen en slump?

All kryptering bygger på att det finns en väl bevarad hemlighet, vanligtvis kallad nyckel. Analyser för att finna nyckel kan ske genom prövning, men också genom att analysera hur nyckeln kommer till, och på så sätt finna en genväg till svaret.

Alla krypteringsprodukter med rimlig kvalitet har en slumpfunktion som skapar nyckel. Nästa steg är att analysera slumpfunktionen och hur den är uppbyggd. I dataprogram byggs det i allmänhet upp med något som kallas psedoslump, d.v.s. datorn försöker efterlikna absolut slump. En eventuell inkräktare försöker rekonstruera slumpen, påverka slumpen eller åtminstone finna ett spann som nyckeln infinner sig inom för viss användare.

För att förstå slumpen och olika påverkansfaktorer kan man studera ett rouletthjul, 37 nummer med exakt lika stora fält. Där varje nummer har teoretisk exakt lika stor chans. Slumpanalysen delar upp vilka delar som kan analyseras, och vilka olika slutsatser som kan dras.

De analyselement jag finner i roulettfallet är: hjulet - croupiern - tiden - påverkansmöjligheter.

	Hjulet; Finna osymmetrier, obalanser, olikheter i nummerfälten och andra fel som påverkar slumpen.
	Croupiern; Analysera kaströrelsen max - min, riktning m.m.
	Tiden; Mäta hastigheten på hjulet max - min och mäta hastigheten på kaströrelse.
	Påverkansmöjligheter; Vilka möjligheter till påverkan det finns, går det att komma överens med Croupiern, går rouletthjulet att justera, magneter och andra tveksamma metoder.

Med hjälp av alla de här faktorerna kan man inse att roulettslumpen inte alltid är absolut slump och kan påverkas. Människans rörelser m.m. är klart slumpmässigare än en dator. Exakt samma tillvägagångssätt gäller för slumpen i en dator, med mer eller mindre kända faktorer som tillsammans skapar en slump av viss kvalitet.

När slumpen i datorn används är det eftersträvansvärt att det finns så många slumpmässiga faktorer som möjligt och faktorer som är svåra för en inkräktare att känna till, oftast benämnd seed (eng. säd).

Exempel på seed som används är:

	Klockan, det är svårt för en inkräktare att veta när något exakt utförs.
	Exakt tid mellan tangentnedslag eller exakt tid innan viss operation utförs.
	Belastning i dator.
	Slumpmässiga mängder i krypteringsmassa.
	Musrörelser
	Nummer på datakomponenter

Det är svårt att betrakta de här faktorerna som speciellt slumpmässiga, och i datavärlden är det ganska lätt att beräkna och uppskatta max - min faktorer.
För att ha en mycket bra kvalitet och absolut slump på seed brukar normalt hänvisas till atmosfäriskt brus, vilket ganska ofta används.

Slumpalgoritmer som används skall, om de har bra kvalitet, ge extremt bra spridning även om seed är lika vid olika körningar. På exakt samma sätt som för andra ingredienser i slumpanalysen kan algoritmer ha väldigt många och olika kvaliteter.

Ett stort problem är att man inom krypteringen börjar få väldigt långa nycklar. Det gör att testning av spridning på slumpen omöjliggörs. Ett sätt att angripa detta problem är att krympa nyckelrummet. T.ex. en 100 bitars nyckel delas up i 10 bitar + 10 bitar +. o.s.v. så nyckeln blir 100 bitar. Slumpen körs då 10 ggr efter varandra istället för en gång. En sådan här uppdelning gör att tester m.m. fungerar väldigt enkelt. 10 bitars nyckel har 1024 kombinationer och en slumptest på t.ex. 10 miljarder gånger skall sprida varje kombination så att den blir väl representerad, om slumpen fungerar. Motsvarande test om nyckeln görs på en slump med 100 bitar är inte genomförbart att med säkert resultat.

Påverkansmöjlighet eller buggar finns i program. För något år sedan upptäcktes att vissa PGP-konfigurationer alltid slumpade ut en nyckel bestående av bara 1:or. Påverkas programmet med falsk implementering så slumpen inte fungerar är en väldigt lömsk påverkan då användaren normalt inte kan upptäcka detta.

PGP slumpar för varje dokument sin symmetriska nyckel, däremot är denna symmetriska nyckel medsänd i dokumentet och nyckeln krypterad med offentlig nyckel. Det gör att en slumpanalys mot PGP bara är lönsam att göra mot den hemliga privata nyckeln (offentliga nyckeln är en produkt av den hemliga privata), förutsatt att man inte funnit direkta fel som ovan.

SafeIT slumpar fram nya nycklar hela tiden, i princip nya för varje dokument, och använder längre nycklar än PGP. SafeIT bör vara väsentligt säkrare än PGP ur denna aspekt. Däremot har inte SafeIT definierat sin seed tillräckligt tydligt och det bör vara möjligt för Softnet att
förbättra sin slumphantering.

För den som jobbar med utveckling så har Baltimoore IT ett bra utvecklingspaket för slump för 3000 USD. Det finns också en bra beskrivning i pdf format. http://www.baltimore.com

Sammanfattningsvis så skall den vanliga emailanvändaren, som använder krypteringsskydd, förstå att slumpen kan utnyttjas för reducering i jakten på din/dina hemliga nyckel/ar. Uppmärksamhet på risken, följa utvecklingen och framförallt använda system som byter nyckel kontinuerligt.

En längre nyckel står normalt emot slumpanalys bättre än en kort. Förutsatt att man inte använder program som är påverkat, så är slumpanalysering oerhört komplicerat och används framförallt av avlyssnare med oerhörda resurser (läs: NSA).

 
2. Generell exportlicens för SafeIT från Sverige. (release idag)

Softnet Security Ltd (SafeIT) som i höstas etablerade sig i Sverige har faktiskt sensationellt som första företag för sin krypteringsprodukt SafeIT fått generell exporträtt från Sverige till alla världens länder, utom embargobelastade (Irak). Tillståndet är generellt och för obegränsad volym produkter.

Tillståndet är för SafeIT programmet med SafeIT algoritmen på 480 bitar, Blowfish på 448 bitar, Twofish på 256 bitar samt den nya Rijndael-algoritmen som stödjer 256 bitars nyckel. Det är inte speciellt spekulativt att tro att Rinjdael-algoritmen kommer som alternativ i SafeIT, vilket är positivt.

Bakgrunden är att man inom Wassenaar (http://www.wassenaar.org) avtalet fattat beslut om att ta bort alla restriktioner av krypteringsprodukter till massmarknaden. Motsvarande lag beslutades i november/december inom EU (nr 1334/2000) och beräknas integreras i svensk lagstiftning under
året.

Intressant är att ISP (inspektionen för strategiska produkter) beviljar tillstånd direkt. Detta skall ses som en signal att den svenska regeringen och svenska myndigheter ser IT-säkerheten som ett prioriterat område och det har säkert stor betydelse att Sverige är ordförandeland inom EU.

För branschen som helhet i Sverige är det väldigt positivt och säkert kommer de flesta svenska IT-säkerhetsföretag kasta sig över ansökningshandlingar för att få motsvarande tillstånd. Lite förvånande är det att ett relativt litet företag som Softnet Security är snabbare än branschens giganter med ett sånt här tillstånd. Sover konkurrenterna?

För Sveriges del skapar det här förutsättningar att attrahera fler utländska IT-säkerhetsföretag att etablera sig i Sverige. Sverige måste idag betraktas som ett av världens bästa länder att verka ifrån inom krypteringsteknologi; uppbyggd infrastruktur, bra kunskap, internationellt aktat land och anpassad lagstiftning.

I USA förväntas den nya Bushregeringen med stöd av den nye justitieministern John Ashcroft stödja krypteringsexport och en riktning liknande Sveriges är att vänta.

Detta avsnitt avslutar jag med att säga grattis Softnet Security till vunnen bergstopp i svensk krypteringshistoria. Till övriga IT-säkerhetsvärlden säger jag: välkommen till Sverige! Här är rätt land att verka från idag. (Baltimore IT, läs detta!)

Softnet Securitys VD ceo@safeit.com informationschef cio@safeit.com och hemsidan är http://www.safeit.com

 
3. Komplott att krascha Internet stoppad

En konspiration bland hackare försökte att stänga av Internet på nyårsafton genom överbelastning av nätet. FBI lyckades stoppa detta och grip några inblandade som menade att det hela inte var allvarligt menat. Läs mer på http://zdnet.com

Förmodligen är det möjligt för enskilda att stoppa Internet, vilket alla bör tänka på. Beroendet av kommunikationen skapar en ny sårbar dimension.

 
4. Svenska försvarsmakten väljer Netscape

Svenska försvaret nobbar Microsoft Outlook av säkerhetsskäl och använder Netscape Messenger istället, med kommentaren minst dåligt.

Källa: idg

 
5. Vem använder din dator?

Är en fråga som många gånger kan vara berättigad. Programmet PC Security CAM 4.0 (kostar 35 USD) loggar allt som sker så man i efterhand kan få reda på varje knapptryckning som skett.

Programmet kan givetvis användas felaktigt mot folk och på så sätt få reda på lösenord och mycket annat.

http://www.stellarrock.com

 
6. Munga Bunga knäcker webemail

Hotmail, Yahoo, spray m.m. är tre av de 1.000 tals olika webemail som finns. Munga Bunga laddar hem inloggningsskriptet så att det går att köra lokalt på sin dator för lösenordsprövning. Ca 90% knäcks mycket snabbt.

Som jag skrivit tidigare så är inte webemail säkra, det finns mängder med attackmöjligheter. Använd POP3/SMTP och krypteringsprogram.

Det är förmodligen olagligt att använda Munga Bunga. Finns att ladda hem på nätet på många ställen. Lär dig vad dina fiender gör så du kan skydda dig.

http://www.hackology.com och http://www.hackology.com/enter.asp

En site som skriver väldigt mycket om cracking av email är http://www.sotmesc.org/gcms/webmail/bbindex.html

 
7. Ekonomisk kris för Network Associates (PGP)

Network Associates, noterat på Nasdaq (kortnamn: Neta) är i ekonomisk kris. I december upptäcktes att den förväntade vinsten för helåret 2000 istället blir en kraftig förlust.

Aktien har under de sista 18 månaderna haft en svag kursutveckling med ca 75% nedgång, men när rapporten släpptes om förlust istället för vinst föll aktien 62% ytterligare från denna låga nivå på en dag, under stor handel. Efter detta har aktien återhämtat sig en del.

VD, Ordförande och finanschef fick sparken. Bolaget har fått en ny VD i George Samenuk (tidigare Tradeout).

Hur företaget skall klara av att vända från 4:e kvartalets förlust på ca 1,2 miljarder till vinst är omöjligt att förstå. Garanterat kommer nu snart stämningar som ett brev på posten (kanske som email!) från ilskna aktieägare.

Förmodligen bara en tidsfråga innan KK , CH11 eller, som CBS kallade dem, Ex-associates.

Förutom PGP har företaget bl.a. Mcafee antivirus och Sniffer.

Bästa sättet att få reda på det mesta som skrivs om det här är att gå in på http://yahoo.com klicka på finance och vidare och använda kortnamnet, neta.

 
8. Frankrike spionerar på Sverige

Expressen slog den 5 januari upp stort att Frankrike har en spioncentral i Lettland som de använder mot Sverige.

Informationen är sannolikt helt korrekt, men bara en i mängden. Används krypteringsskydd av tillräcklig nivå kan de spionera hur mycket som helst utan resultat. http://expressen.se

 
9. Dåliga personliga brandväggar

Steve Gibsson varnar för att nästan alla personliga brandväggar läcker. Han har därför utvecklat ett testverktyg. Den enda brandväggen som klarar testet är zonealarm (som emailsynaren tidigare har
rekommenderat).

Testprogrammet heter Leaktest och är bara 27 KB stort och gratis. http://grc.com/su-leaktest.htm

Zonealarm finns gratis i en version för privatpersoner och en mer avancerad version som man får betala för. http://www.zonealarm.com

 
10. Svensk CIA informatör

Enligt nyhetstjänsten ekonomi24, anser John Young att förre SEB koncernchefen var CIA informatör.

John Young är känd för att ha gjort många avslöjanden av denna typ.
http://ekonomi24.se/default.asp?ID=8928

 
11. Falska fingeravtryck

I tidigare nyhetsbrev med tema biometri belystes olika risker som ofta glöms bort. I ett nyhetsbrev från Sveriges Tekniska Attacheér kan man läsa om forskare från Japanska Yokohama National University, som visat hur man gör falska fingeravtryck med konstgjorda kopiefingrar.

___________________SLUT___________________