Nyhetsbrevet Emailsynaren Nr 8, 2001-05-18

Nyhetsbrevet får citeras och användas helt eller delvis, under förutsättning att hänvisning sker till:

http://hem.fyristorg.com/emailsynaren
Eva.marie.andersson@work.utfors.se

Avanmälan av nyhetsbrevet sker från hemsidan.

Anmälan ny prenumerant:
http://hem.fyristorg.com/emailsynaren/nyhetsbrev.html

Avanmälan av nyhetsbrevet:
http://hem.fyristorg.com/emailsynaren/avan.html

Sänd gärna kommentarer eller synpunkter, som jag kan följa upp i efterföljande nyhetsbrev.

Innehåll i detta nummer

1. Tema: Jämförelse SafeIT och PGP
1.1 Grundteknik
1.2 Säkerhet
1.3 Användbarhet, plattformar
1.4 Övrigt
1.5 Sammanfattning, rekommendation SafeIT
2. Suddad information ligger kvar på din hårddisk
3. PGP och NSA i samarbete
4. Smart avskärmare från 3M
5. Ökad underrättelseaktivitet mot Sverige
6. Etherpeek användarvänligt avlyssningsverktyg
7. EU vill övervaka all Internettrafik
8. Echelongranskare fick åka hem
9. Hackerverktyg för att ta sig in i bredbandsanslutna datorer
10. Sharesniffer letar oskyddade hårddiskar
11. Falska certifikat
12. Kontrollera brandväggen
13. FBI varnar för STICK
14. Svenska Protect Data säljer säkerhet till amerikanska försvaret
15. Phil hoppar av NAI
16. Övrigt

1. Tema: Jämförelse SafeIT och PGP

http://www.safeit.se, http://www.pgpi.org/

Jag får många synpunkter där man tycker att SafeIT är favoriserad på oriktigt sätt på hemsidan. Jag anser att jag är välgrundad i min uppfattning att SafeIT är ett bättre emailsäkerhetsprogram än PGP och det bästa e-mailkrypteringsprogrammet som jag känner till. Nedan är en jämförelse punkt för punkt.

 
1.1 Grundteknik

PGP och SafeIT är båda så kallade hybridprodukter som använder asymmetrisk säkerhet (PKI - lösning) för att skydda nyckeldistribution och symmetrisk säkerhet för skydd av själva informationen. Men där stannar likheterna.

PGP använder asymmetrisk kryptering vid varje överföringstillfälle som ett delmoment i krypteringen, medan SafeIT efter en första asymmetrisk kontakt planterar in lika nycklar mellan parterna och därefter enbart symmetrisk kryptering, med kontinuerligt byte av nya nycklar med automatik.

1.12 PGP

Innan utbyte av information sker tar Alice respektive Bob reda på varandras respektive publika nycklar, vilket sker på diverse olika sätt. (jmf. digital identitet)

När information skall skickas från Alice till Bob, så krypterar Alice informationen med en slumpmässig nyckel, DK. När sedan Alice skickar, så skickar hon med nyckeln DK, fast krypterad med Bobs publika nyckel. När Bob får rapporten dekrypterar han fram nyckeln, DK, och kan dekryptera och få fram "rapporten".

Förfarandet fungerar halvautomatiskt.

1.13 SafeIT

Innan utbyte av information sker så e-mailar Alice och Bob mellan varandra oviktiga mail, och då sker inplantering av nycklar i varandras datorer med en asymmetrisk PKI-lösning.

När information skall skickas från Alice till Bob, så krypteras informationen med den inplanterade nyckeln och Bob dekrypterar densamma.

Förfarandet fungerar helautomatiskt.

1.2 Säkerhet

1.21 Algoritmer

Inom säker kommunikation finns två algoritmtyper, dels asymmetrisk och dels symmetrisk. Den symmetriska är betydligt säkrare men har nackdelen att båda parter har samma nyckel och svårigheten att förmedla denna nyckel säkert mellan parterna. Den asymmetriska har fördelen att parterna har olika nycklar och därför inte behöver förmedla någon nyckel som kan utnyttjas av obehörig. Både SafeIT och PGP använder båda typerna i kombination, men på lite olika sätt.

PGP använder vanligtvis RSA asymmetrisk med 512 - 4096 bitar och symmetriskt 3DES 168 bitar. PGP stödjer också Diffie-Hellman asymmetriskt och symmetriskt IDE och CAST5.

SafeIT använder Diffie-Hellmans asymmetriska nyckelalgoritm på 2048 bitar och numera symmetriskt Blowfish 448 bitar som grundinställning. Det går också att välja algoritmerna Twofish (256 bitar), Rijndael/AES (256 bitar) och den egna SafeIT algoritmen på 480 bitar.

I löpande krypteringen använder PGP asymmetriskt skydd även om information är krypterad symmetrisk. SafeIT:s löpande kryptering sker symmetriskt, då bara asymmetriska nyckeln används i en första kontakt.

1.22 Nyckelbyten

PGP använder samma asymmetriska nyckel hela tiden. Sessionsnyckeln slumpas fram för att kryptera informationen. Ny publik nyckel kan genereras, men måste då trovärdigt informeras till sina kontakter. Därför har part som erhåller email i grunden samma (huvudnyckel) privata nyckel för att dekryptera alla inkommande email oavsett vem som skickar.

SafeIT genererar kontinuerligt nya nycklar, som transporteras som en del i krypterade dokument för att planteras in hos motparten. För SafeIT får i praktiken inte bara varje kontakt utan också varje email mellan befintliga kontakter en egen nyckel.

1.23 Tekniska sårbarheter

PGPs största sårbarhet är att varje email använder den publika nyckeln. Det innebär att om någon får åtkomst till den privata nyckeln så kan man i smyg öppna och läsa samtliga email från samtliga avsändare som skickats till den personen.

Det kan också vara möjligt att det finns attackmöjligheter som gör att PGPs assymetriska algoritm RSA går att öppna.

SafeIT använder för den asymmetriska delen algoritmen Diffie&Hellman. Den går att angripa genom man-in-the-middle metoden; helt enkelt en part som sätts in mellan och uppträder falskt som om den vore motparten. Denna attackmöjlighet finns bara i etableringsögonblicket. Det finns två sätt att kontrollera att man inte är utsatt och har den kontrollen gjorts en gång, så är man säker även framåt, eftersom attacksituationen bara finns vid etableringen. Kontrollen går till så att man jämför publika nycklar eller jämför krypterat dokument med funktion, View crypto. Det finns automatiska kontrollmöjligheter som SafeIT borde använda.

En som kopierar och lagrar varje email från och till en SafeIT användare, skulle kunna nysta upp mail för mail under förutsättning att 2048 nycklars Diffie&Hellman dekrypterats. Det förutsätter att varje till och från mail från viss kontakt hittas i rätt ordning. Görs detta sänks säkerhetsnivån till samma som PGP, om PGP-användaren använder minst 2048 bitar. (Prövning Diffie&Hellman på 2048 bitar har aldrig klarats av, såvitt känt är)

Nyckellängder är en central sak när det gäller säkerhet. Längre nyckel ökar eller t.o.m. eliminerar möjligheten att pröva sig fram. SafeIT:s nyckellängder är radikalt mycket längre och stänger ute möjligheten att pröva sig fram (1 bit = dubbla antalet kombinationer). PGP har sin asymmetriska begränsning som gör att de inte får någon praktisk finess av längre nycklar.

Nyckelbyten är viktigt ur två aspekter; dels om någon får tillgång till din dator så är det bra om aktuella nycklar inte går att använda för dekryptering av historisk email, dels ger byten ingen fast information i kodknäckning. PGP slumpar visserligen fram en nyckel varje gång, men den är krypterad med den fasta asymmetriska algoritmen så det innebär att det i praktiken aldrig eller sällan byts nyckel. SafeIT byter däremot nyckel kontinuerligt och automatiskt på ett mycket lämpligt sätt så att varje email till varje kontakt i praktiken blir kontinuerligt och unikt krypterat.

 
1.3 Användbarhet, plattformar

1.31 Enkelhet att använda

SafeIT klarar man normalt av att ladda ner och komma igång att använda på rätt sätt direkt. Programmet jobbar sedan i princip obemärkt i bakgrunden.

Använder inte motparten SafeIT så kommer den ändå igång utan förkunskaper i princip direkt på nedladdning + 5 minuter.

PGP är svårt att använda och mycket lätt att göra olika former av fel i.

1.32 Plattformar

SafeIT stödjer Win 95,98,NT,ME och 2000 samt det krävs att man använder POP3/SMTP. Ytterligare miljöer och plattformar är aviserade, dock okänt när dessa lanseras.

PGP stödjer det mesta, t.ex. Unix.

Varken SafeIT eller PGP stödjer webemail (finns hushmail).

1.33 Användare

Det finns inga officiella siffror, men PGP har betydligt större utbredning. SafeIT verkar dock växa betydligt snabbare.

Chansen att din motpart är en PGP användare är därför större än att han har SafeIT. Störst är dock chansen/risken att motparten varken använder PGP eller SafeIT. Vill man be sin motpart att ladda ner och börja använda PGP är det ett företag som är dömt att misslyckas. SafeIT går däremot även om det är en ovan motpart.

 
1.4 Övrigt

1.41 Elektroniska certifikat

SafeIT stödjer i sig inte elektroniska certifikat, men eftersom man använder sitt vanliga emailprogram (normalt Outlook, Outlook Express eller Netscape) så fungerar det bra.

Med PGP kan man använda sitt elektroniska certifikat i krypteringsprocessen så det är mer ett direkt stöd.

1.42 Kod

PGP har varit känt för att ha öppen kod, något de övergivit numera. SafeIT har inte öppen kod, men kända algoritmer (i början stödde de bara egen hemlig algoritm, vilket var en nackdel för bedömningen).

Det finns två skolor runt öppenheten i koden. Jag själv förespråkar att koden inte är offentlig, då öppenheten visserligen har fördelar men istället utnyttjas i attacker mot användare. Skulle SafeIT komma i en Linuxversion vore det rimligt med öppenheten eftersom det är en linux-princip.

1.43 Hastighet

Både PGP och SafeIT komprimerar krypterade mail och på så sätt ökar hastigheten mot okrypterade mail. Dock tar asymmetrin i PGP datakraft och tid som bromsar, vilket gör att hastigheten i mätningar gör SafeIT ordentligt mycket snabbare.

Enligt mätningar ökar mailhastigheten ofta runt 300% för SafeIT mot att skicka vanligt mail.

1.44 Priser

SafeIT är gratis om man använder upp till 10 säkra kontakter, därefter kostar programmet ca 250 kr (inkl moms)

PGP är i vissa versioner gratis för privatpersoner. Företagsversion kostar ca 350 kr.

1.5 Sammanfattning, rekommendation SafeIT

SafeIT är ett modernare program än PGP och har förutsättning att bli den "de facto" standard som PGP aldrig blivit. SafeIT är betydligt säkrare än PGP, men för de flesta användare "duger" PGP säkerheten.

SafeIT är outstanding ur användarsynpunkt eftersom det går enkelt att installera och använda. PGP är svårt och fullt av fällor. SafeIT är helautomatiskt, medan PGP är halvautomatiskt.

Säkerhetspoäng; SafeIT använder en klart säkrare teknik. Med några få förbättringar, skulle jag vilja säga att SafeIT faktiskt är absolut säkert. Idag kanske 4 på en 5 gradig skala, men man nosar på 5 poäng. PGP når kanske en 2:a och befintlig grundteknik gör att de aldrig kan komma högre.

Användarpoäng ger PGP en 2:a (snudd på 1:a) och SafeIT får en klar 4:a. SafeIT bör dock skynda på med fler miljöer även om de flesta använder Windows och Pop3/SMTP.

PGPs två fördelar är dels stöd för fler operativsystem/protokoll och dels att det finns fler befintliga användare.

PGP är också en pionjär på området med emailkryptering och skall ha sina poäng för detta, men att motivera användandet av nostalgiska skäl är långsökt inom säkerhet.

 
2. Suddad information ligger kvar på din hårddisk

Jag har fått ett antal frågor inom det här området och jag har också gjort en hel del efterforskningar, men jag är absolut ingen expert på det här.

När man tar bort en fil i Windows så ligger filen kvar och man tar bara bort adresseringsfunktionen, så att filen enkelt med massor av olika program går att få tillbaka. Även när filen ändras, tas bort i dos, hårddisk, formateras m.m. så finns det många tekniska lösningar att få fram originalfil.

För att hantera detta har det kommit olika typer av program som skriver över hårddiskar med information, formaterar - skriver över igen o.s.v.. Den här typen av program är förmodligen relativt säkra filraderare, men jag tror ändå inte man kan lita på dem till 100%. Samma sak gäller de företag där man kan lämna in hårddiskar för radering att raderingen inte är 100%.

För att vara säker på att informationen på hårddisken verkligen är förstörd måste man nog effektivt förstöra densamma. CIA lär bränna sina hårddiskar och därefter förgöra askan i syrabad. Förmodligen speglar det svårigheten att effektivt få bort information.

Även när filer krypteras på hårddisken är ofta problemet att det skapas tempfiler och olika typer av kopior. Kan man styra om dessa tempfiler till externt medium som ZIP-drive bör man vara säker om krypteringen på kvarvarande filer är tillräckligt bra.

Förslag på två olika program som skall radera filer effektivt är följande:

Eraser
http://www.tolvanen.com/eraser/

Evidence Eliminator
http://www.5star-shareware.com/Utilities/SecurityApplications/evidence-eliminator.html

Men är informationen förenad med stora värden och det finns risk att den kommer till fel person, så förstör hårddisken genom bränning och syrabad. (Lämplig aktivitet hos företag vid generationsskiften för datorer.)

3. PGP och NSA i samarbete

Det har alltid florerat rykten att NSA och PGP samarbetar sedan åtalet (export) mot Zimmerman lades ner. Ett sådant samarbete har blivit officiellt gällande NSA:s linuxprojekt.

http://www.nai.com

 
4. Smart avskärmare från 3M

3M har kommit med en smart film som läggs över skärmen för att skära av insynsvinkeln. Bra om man reser kollektivt och känner att man ofta har tjuvtittare.

http://www.3m.com/se

 
5. Ökad underrättelseaktivitet mot Sverige

Säpo rapporterar från sin verksamhetsberättelse för år 2000 att spioneri mot ekonomiska och tekniska mål i Sverige har ökat. Ett femtontal länder har underrättelsepersonal placerad i Sverige. Enligt Säpo har "ett antal" personer fått lämna Sverige.

Källa: TT

Det här är säkerligen något som idag ökar kraftigt men ändå har extrema mörkertal.

 
6. Etherpeek användarvänligt avlyssningsverktyg

Företaget Wildpackets har kommit med en ny version av ett Snifferliknande program, men håller konsumentprisnivå och lär vara användarvänligare än Sniffer.

Priset i Sverige är 10.000 kr (Sniffer ca 200.000 kr). Det här visar på en trend av diverse program som kan användas för avlyssning av e-post och Internettrafik i t.ex. ett hyreshus med bredband. Syftet är givetvis inte att det skall vara ett kriminellt verktyg utan användas för nätverksanalys, MEN……..

http://www.wildpackets.com svensk säljare är
http://www.studentlitteratursoftware.se

 
7. EU vill övervaka all Internettrafik

EU vill öka övervakning och möjligheterna att relativt fritt avlyssna allt och alla. Enligt lagt förslag skall Internetoperatörer tvingas lagra allt i upp till 7 år.

Riktningen mot storebrorssamhället är verklig och skrämmande. Det är bara att uppmana alla att använda kryptering av tillräcklig styrka, så kan de avlyssna hur mycket de vill utan effekt.

Källa IDG:

http://nyheter.idg.se/display.asp?ID=010517-CS22

 
8. Echelongranskare fick åka hem

Europeiska parlamentariker som rest och bokat möten med NSA och CIA för att diskutera Amerikansk/engelska avlyssningensystemet Echelon fick avbryta sitt besök och åka hem.

NSA och CIA ställde helt enkelt in mötena som var avtalade lång tid tillbaka.

Källa Datormagazin:

http://www.datormagazin.se/itnytt/nyhet.html?recno=0120019

En EU rapport har visat att Echelon används för systematiskt industrispionage på Europeiska företag.

 
9. Hackerverktyg för att ta sig in i bredbandsanslutna datorer

Tidningen Ny Teknik, med efterföljande artiklar i Aftonbladet m.m. har visat hur ett hackerverktyg kan användas för att ta sig in i olika datorer, i synnerhet de som är uppkopplade mot bredband.

Vill du veta vad hackers använder för olika verktyg finns följande länk: http://rootshell.com/

 
10. Sharesniffer letar oskyddade hårddiskar

Sharesniffer är ett program som scannar efter oskyddade hårddiskar. Funktionen är så att man lägger in ett nummerområde med ip-mummer vilket man önskar få avscannat. De skyddade hårddiskar som hittas så postas adressen till en usnet, så de som vill kan gå in på hårddisken. Har man någons IP-nummer till oskyddad hårddisk så kan man i princip bara gå direkt in med IP-nummer och utforskaren.

Vad som är lagligt eller ej är svårt att säga, men intrång i annans hårddisk utan lov är definitivt olagligt (Napster t.ex. ger man lov till andra att gå in i hårddisken). Däremot att scanna är mer svårt att säga, lite som att gå och känna på dörrar om de är låsta, utan att gå in. Jag avråder dock absolut att använda verktyget.

http://www.sharesniffer.org/

För att skydda sig gäller brandvägg, förslagsvis Zonealarm (gratis för privatpersoner) http://www.zonelabs.com

 
11. Falska certifikat

Microsoft är drabbad av falska certifikat utgivna av Verisign. I det här fallet har man fått virus istället för Microsoftprogram. Detta är ett typisk risk med Certifikat. Hur säker är hanteringen runt utgivningen? Är det rätt part i utgivningssituationen?

Källa IDG:
http://nyheter.idg.se/display.asp?id=010323-cs23

 
12. Kontrollera brandväggen

Ett bra program för att kontrollera brandväggar är Steve Gibbons, Leak Test. Programmet är gratis. Zonealarm klarar testen bra.

http://grc.com/default.htm

Programmet kan användas omvänt för att hitta brister inför en attack.

 
13. FBI varnar för STICK

Programidén är att det överbelastar brandväggen så att den inte står emot överflöde av information. Programmet finns inte tillgängligt ännu, men FBI ser så allvarligt på det att de gått ut med en varning.

Källa NBC:
http://stacks.msnbc.com/news/544860.asp?cp1=1

14. Svenska Protect Data säljer säkerhet till amerikanska försvaret

Protect Datas dotterbolag Pointsec säljer sitt intrångs och krypteringsskydd till amerikanska försvaret. Tidigare har Pointsec också sålt till justitiedepartementet.

Källa Protect Data:
http://www.bit.se/bitonline/2001/05/15/20010515BIT00160/05150016.htm

15. Phil hoppar av NAI

En av säkerhetsbranschens stora profiler Philip Zimmerman, grundare till PGP slutar nu. PGP ägs idag av Network Associates, en av branschens stora drakar. Företaget har akuta lönsamhetsproblem.

Enligt uppgifter har Phil knutits till Hushmail, ett företag som är verksamt med webbaserade, krypterade e-mail. Phil är förespråkare för öppen kod och vissa säger att ha hoppade av för att PGP slutat med öppen kod.

Philip Zimmermans hemsida är http://web.mit.edu/prz

16. Övrigt

Känner Ni till någon som valt att prenumerera mellan 2001-02-28 - 2001-03-08 är risken stor att den personen inte är med, och får fylla i sitt namn igen.

___________________SLUT___________________