Nedan finns en sammanfattning av den amerikanska boken "Your money or your life". Syftet med att göra sammanfattningen var i första hand att själv tillägna mig bokens budskap på ett djupare sätt. Av denna anledning har jag inte lagt någon större kraft på att skriva bra svenska. Boken är en amerikansk "bestseller" och kanske den mest kända och använda boken bland personer som är intresserade av "Voluntary Simplicity/Frivillig enkelhet" som livsstil. Mitt intresse för boken väcktes främst pga av att den är en praktiskt handbok för att systematiskt minska sitt beroende av lönearbete och i större utsträckning leva det liv som man själv verkligen vill leva. Författarna skriver att det finns inga kortare genvägar än de nio steg som finns i boken, så om man vill tillämpa stegen så bör man rimligtvis läsa hela boken och kanske även någon av de arbetsböcker som finns. Boken innehåller en stor mängd intressanta "real life stories" som jag ej översatt.

Om du svarar nej på minst en av ovanstående frågor så är denna boken något för dig.

Lite amerikansk statistik:

• Skilsmässofrekvensen är nu 34% högre än 1970.
• De samlade besparingarna för en 50-åring är 20 000 kr.
• Vi arbetar 20% mer idag än 1973 och har 32% mindre fritid.
• 48% av manliga chefer ser sitt liv som "tomt och meningslöst".

De flesta av oss ägnar betydligt mer än 40 timmar per vecka åt att tjäna pengar, vi klär oss, pendlar, tänker på jobbet när vi är hemma och ägnar oss åt "escape entertainment". Vi spenderar pengar på kläder, pendling och dyra luncher. Vi konsumerar så att hus, bil, livsstil och till och med livskamrat avspeglar vår "position" i arbetsvärlden.

Vi är ekonomiskt beroende från vi det att vi föds tills vi dör, av våra föräldrar, av samhällsekonomin för att få vårt första jobb, av jobbet för att överleva och av bidrag för att klara tiden mellan jobben. Det är dags att vakna upp från den amerikanska drömmen.

Syftet med den här boken är att lära ut verktyg som gör att du kan bli ekonomiskt oberoende tidigare än traditionell pensionsålder.

Även om många av oss tycker om våra jobb, kan få av oss säga att våra arbetsliv är perfekta. Även de bästa jobben har nackdelar. 40-årskrisen kommer och vi upptäcker ofta att våra liv bestäms av det som en gång var våra föräldrars drömmar. Eller ännu värre, vi upptäcker att vi har lagat tänder i 20 år för att nån 17-åring (var det jag?) bestämde sig för att tandläkare är världens bästa yrke. Vi har hamnat i den vuxna världen, en värld av kompromisser. Människor som beskrivs i den här boken har upptäck att det finns en annan väg. En väg till ett mer autentiskt, produktivt och meningsfullt liv – och där man har all materiell bekvämlighet som man behöver.

Vi tror allt oftare att vi är våra jobb. Våra jobb har ersatt familjen, grannskapet, kyrkan och partnern som vår primära identitet. På skolåterträffar bedömer vi i smyg våra kamraters "framgång". Frågar vi dem om de är tillfreds med livet och om de lever enligt sina värderingar eller frågar vi dem var de arbetar, vilken position de har och vad de har för bil? Parallellt med rasism och sexism har vårt samhälle en form av kast-system som är baserat på vad man gör för att tjäna sina pengar.

Det blir allt tydligare att, utöver en viss nivå av bekvämlighet, pengar inte ger oss den lycka som vi söker. Trots detta säger de flesta människor att de behöver "mer" för att bli lyckliga. I en studie med över 1000 personer får människor med olika inkomstnivåer bedöma sin egen livskvalitet. Exempel på ord som symboliserade respektive siffra var:

1 – trött, frustrerad, rädd, ensam, arg, oälskad, osäker

2 – otillfredsställd, sökande, klarar mig, blir bättre

3 – OK, genomsnittlig, accepterad, passar in

4 – glad, nöjd, produktiv, avslappnad, tid tillgänglig, roligt

5 – entusiastisk, kraftfull, gör skillnad

Alla inkomstnivåer hamnade på ett genomsnitt mellan 2,6 och 2,8.

Den amerikanska myten säger att "mer är bättre". Vi förväntar oss att få höjd lön allt eftersom åren går. Vi strävar efter att få större och större lägenhet eller hus. Även i nationalekonomin finns den en version av "mer är bättre", som lyder "tillväxt är bra". I denna anda tappar vi förmågan att sätta stop genom att identifiera den punkt när vi har tillräckligt. Det är tydligt att vi behöver konfrontera vårt personliga och kollektiva beroende av mer och av tillväxt. Samhället är nu inne i den klassista motståndsfasen som kallas förnekelse (avseende våra sociala och miljömässiga problem) – vi behöver inte ändra oss utan ny teknik kommer att rädda oss.

Idag tillfredsställer vi de flesta av våra behov, önskemål och förhoppningar med pengar. Vi lever inte längre livet, vi konsumerar det. Amerikanare var förut medborgare, nu är vi konsumenter, ordet konsumera betyder enligt uppslagsboken "att använda upp, slösa, förstöra".

1920 hände något nytt i amerikansk ekonomi. Kapacitetsökningen som skedde med maskinernas hjälp var så framgångsrik att den ekonomiska aktiviteten saktades ner. Instinktivt kände arbetarna att de hade fått tillräckligt, så de begärde kortare arbetsmånad och mer fritid för att njuta av det som de använde lönen till. Två grupper var oroade av denna trend, dels moralisterna som hävdade den protestantiska arbetsetiken, och dels industrialisterna som var oroade för minskad efterfrågan på de varor som deras fabriker tillverkade. Den ekonomiska tillväxten fortsatte dock. Efter andra världskriget tog konsumtionen riktig fart. Victor Lebow, marknadsanalytiker, sa följande efter kriget:

Utöver vår konstitutionella rättigheter, finns rätten att köpa vad man vill, om man bara är villig att betala för det. Människor som ifrågasätter de sociala kostnaderna att någon bor i hus med 50 rum medan andra sover på gatan anses peta i individers rättigheter.

Vår kultur har anammat tanken att det är rätt att köpa, att konsumtion är det som gör USA starkt. Om vi slutar att köpa kommer arbetslösheten att stiga etc. Drivkraften för att hålla igång konsumtionen är reklamen. Amerikanska ungdomar utsätts för 3-4 timmars reklam varje månad. Den genomsnittlige amerikanen utsätts för 100 reklambudskap varje dag innan kl 9.00 på förmiddagen. Reklamindustrin spenderar nästan 500 dollar per person och år.

Tillfredsställelsekurvan visar sambandet mellan vår allmänna tillfredsställelse och hur mycket pengar vi spenderar. Första steget är överlevnad när vi använder pengarna till mat, kläder och tak över huvudet. Det positiva sambandet mellan tillfredsställelse och pengar fortsätter när vi får en ökad standard. Vi minns alla den glädje vi upplevde när vi fick vår första cykel eller våra första leksaker. Vi fortsätter sedan med saker som kan kallas lyx, t ex en bil, som 92% av världens befolkning inte har råd med, eller semesterresor. Det krävs mer och mer för att vi ska känna kicken/glädjen, den stannar också kvar kortare och kortare. Men vi är så vana vid att pengar är det samma som tillfredsställelse att vi inte märker att kurvan börjar att plana ut. Livet rullar på och vi får större och större ansvar: jobb, hus och familj. Mer pengar betyder nu mer bekymmer. Mer tid och energi går åt ju högre upp vi kommer på karriärstegen, vilket betyder mindre tid med familjen. En dag upptäcker vi att vi är missnöjda, i vårt stora hem med alla våra ägodelar, och längtar tillbaka till livet som fattiga studenter när man kunde njuta av en promenad. Vi har nu passerat toppen på kurvan utan att vi förstått att formeln tillfredsställelse=pengar inte längre stämmer, och att den till och med fungerar tvärtemot.

Vid toppen på kurvan finns det som kallas: tillräckligt. Tillräckligt för vår överlevnad, tillräcklig standard och till och med plats för lite lyx.

Det som gör att kurvan börjar att gå neråt kan man kalla för röra. Den mesta pryl-röran kommer in genom "mer är bättre"-dörren. Den kommer från att vi letar inre tillfredställelse genom yttre ägodelar. Den kommer från omedvetna vanor. Efterhand som vi blir medvetna om vad som är röra upptäcker vi att röra också kan bestå av aktiviteter, t ex sociala tillställningar eller TV-kvällar som inte bidrar med något positivt till våra liv.

Efterhand som man blir mer medvetenhen om röran i sitt liv, blir man ofta inspirerad att vårstäda i livet. Genom att följa bokens 9 steg kommer du att utveckla din egen personliga definition av röra och långsamt och smärtfritt göra dig av med den. Det första steget är att undersöka din historia vilket är en förutsättning för att förstå och ta ansvar för nuet.

I detta första steg är uppgiften att räkna ut hur mycket pengar du totalt har tagit emot i ditt liv, allt ska läggas ihop: löner, bidrag, gåvor etc. Syftet med det här steget är att man genom att se hur mycket pengar som har strömmat in i ditt liv också kan få en uppfattning om hur mycket som kan komma in framöver. Deklarationer, bankböcker etc kan hjälpa dig i arbetet.

Av alla de pengar som du har tjänat i ditt liv, hur mycket av det är kvar? Lista alla tillgångar och alla skulder som du har? Materiella tillgångar ska du prissätta efter vad du skulle få betalt för dem om du sålde dem begagnade.

Här kommer fyra perspektiv på pengar.

Vi använder pengar varje för att betala det som vi köper. De flesta böcker om pengar försöker att lära oss att navigera smartare på gatuplansnivån avseende pengar.

När vi går och handlar mat pratar vi kanske med någon i affären. Pengar har olika känslomässiga och psykologiska effekter. Såg din familj sig som rik, fattig eller som medelsvensson? Pratade man öppet om pengar? Vilka "myter" har du om pengar? Många ser pengar som säkerhet, en buffert i en kall, hård och oförutsägbar värld. Pengar betyder för många makt, en person som ger eller undanhåller pengar kan kräva lydnad och lojalitet från de som är beroende av honom – familj, anställda, organisationer. Vårt behov av att vara en del av en grupp är också stor. Att exkluderas är ett hot mot oss. Reklamindustrin kapitaliserar på vårt epidemiskt låga självförtroende genom att sälja produkter som ska göra oss attraktiva hos andra: rengöringsprodukter, bilar etc.

Vilka är de uppfattningar om pengar som de flesta i vår stad/kultur delar? Vi har uppfattningar att pengar är värda någonting. Ekonomerna säger oss att pengar är ett sätt för "värde-lagring" och ett medel för utbyten. De flesta har också uppfattningen att tillväxt är bra, både ekonomisk tillväxt i hela samhället och ekonomiskt tillväxt i våra egna liv. Denna tillväxttanke som inkorporerats i våra egna liv gäller dock huvudsakligen ekonomi, inte lika uttalat intellektuell, känslomässig eller andlig växt.

Det finns utöver ovanstående perspektiv även andra perspektiv på pengar. Även om du fötts i ett visst land under en viss tid är det inte nödvändigtvis ditt öde att ägna resten av ditt liv åt att tjäna pengar på arbetsmarknaden. Du har ett val. De är här ditt personliga ansvar börjar.

Vår livsenergi är vår tilldelning av tid är på jorden, de antal timmar värdefullt liv som är tillgängligt för oss. När vi går till jobbet byter vi in livsenergi mot pengar. Livsenergi är allt vi har. Det är värdefullt för att det är begränsat och oåterkalleligt och för att våra val av hur vi använder den utrycker meningen och syftet med vår tid här på jorden.

Om du är 40 år gammal har du i genomsnitt 37 års livsenergi kvar innan du dör. Under förutsättningar att halva tiden går åt för att sova, äta, tvätta etc så har du 164 800 timmar av livsenergi kvar för:

• dig själv
• andra
• din kreativitet
• ditt bidrag till samhället
• ditt bidrag till världen
• att uppnå inre frid
• att lönearbeta

Vad kan begreppet ekonomiskt oberoende betyda: lottovinst, jättearv? Idén om att vara ekonomiskt oberoende skulle handla om att vara rik kommer från det första, gatunivå-perspektivet, på pengar. "Rik" existerar bara i jämförelse med nån annan. Rik är jättemycket mer än vad jag har nu. John Sturt mill sa:

I flygplansperspektivet, i ljuset av vårt personliga ansvar hittar vi en första definition av ekonomiskt oberoende: tillräckligt – och lite till. Första steget mot att uppleva tillräckligt – och lite till, är att utforska sina egna uppfattningar om de olika perspektiven på pengar. Ekonomiskt oberoende är att uppleva en frihet på ett psykologiskt plan. Ekonomiskt oberoende är att vara fri från omedvetna förslavande uppfattningar om pengar, fri från skuld, ånger, avundsjuka och frustrationer. Att inte bli bestört över kontoutdraget, att inte köpa saker som man inte vill ha och att vara immun mot förförelserna i köpcentret och i media. Veckor kan gå utan att du tänker på pengar. Hur pengar fungerar i ditt liv kan du bestämma själv, du behöver inte bli ett offer för omständigheterna.

Förutom tiden på jobbet så går det åt både tid och pengar till annat som är knutet till arbetet. Det kan handla om pendling, luncher, koppla-av-från-jobbet-semestrar, arbetsrelaterade sjukdomar, och kostnader för tjänster som du inte hade köpt om du inte hade arbetat .Tänk på alla sätt som du använder din livsenergi på som är direkt relaterade till ditt arbete. Här följer ett fiktivt exempel på en uträkning av den verkliga timlönen.

Den verkliga timlön får du genom att dividera lönen med timmarna: 10 000/200=50 kr per timme (varje hundralapp som spenderas representerar 2 h livsenergi).

Syftet med att göra den här uppgiften är att få ett verkligt perspektiv på ditt lönearbete. Det är också en hjälp för att utvärdera nuvarande och framtida jobb (är det ett sammanträffande att "Job" i gamla testamentet var den som drogs med eviga svårigheter?).

Andra delen i att det här steget är att följa in- och utflödet av pengar i ditt liv. Första månaden ska du föra kassabok noggrant. Syftet med det här steget är att få svart på vitt på varifrån dina inkomster kommer och vad de används till. Det är viktigt att vara noggrann med varenda krona. När du handlar i mataffären så kan du dela upp totalkostnaden på uppskattade delar, t ex mat, dryck, godis och hygien.

Efter första månaden av att hålla koll på din ekonomi är det nu dags att ta fram utgifts- och inkomstkategorier som speglar din speciella livsstil. De kan t ex vara enligt nedan. När du i slutet av denna månaden kan summera ihop de olika kategorierna kan du räkna ut hur mycket livsenergi som går åt för de olika utgiftsposterna, t ex 100 kr för tidningar / 50 kr verklig timlön = 2 h livsenergi.

Vad är tillfredsställelse: en utsökt middag, en välgjord arbetsuppgift eller ett prisvärt inköp? Det är lätt att avgöra hur mycket mat man behöver för att känna tillfredsställelse. När vi pratar om tillfredställelse på ett högre plan, att vara tillfredsställd i livet, behöver vi en känsla av mening, en dröm om vad ett gott liv kan innebära. Att leva ett tillfredsställande och meningsfullt liv verkar nästan omöjligt för många av oss, med de vardagliga behov och problem som vi har. Trots detta, ägna några minuter åt att reflektera kring dina drömmar.

• vad ville du bli när du växte upp?

• Vad har du alltid velat göra men ännu ej gjort?
• Vad har du gjort i livet som du verkligen är stolt över?
• Om du visste att du skulle dö om ett år, vad skulle du göra under det året?
• Vad ger dig mest tillfredsställelse?
• Om du inte behövde lönearbeta, vad skulle du då göra med din tid?

I det här steget är det dags att varje månad utvärdera dina utgifter genom att ställa tre frågor:

1 – Fick jag tillfredsställelse och värde i proportion med spenderad livsenergi?

2 – Är denna utgift i samklang med mina värderingar och mål i livet?

3 – Hur skulle denna utgift ändras om jag inte behövde lönearbeta?

Gör detta steg genom att svara på frågorna i 3 nya kolumner:

+ betyder att utgiften bör öka,

- betyder att utgiften bör minska,

0. betyder att det är OK som det är.

De tre olika frågorna förklaras nedan.

Genom att månad efter månad besvara den här frågan utvecklar man en egen måttstock för tillfredsställelse. Man kanske upptäcker att man har mätt tillfredsställelse genom vad man tror att andra tycker eller genom vad reklamen säger. Att vara tillfredsställd är att ha tillräckligt. Man lär sig efterhand att skilja på övergående förtjusning och sann tillfredsställelse. En tillfredsställande bil är en som man gillar att köra och som inte förstör din ekonomi. Din egen måttstock avfärdar konstlade behov som att byta bil vartannat år.

För att kunna svara på den här frågan måsta dina värdringar och mål vara relativt klara för dig. Våra värderingar är de principer och kvalitéer som betyder något för oss, som verkligen är viktiga för vårt välbefinnande. Våra mål eller vår mening med livet handlar t ex för en del om att ha ett kärleksfullt familjeliv. Mål och mening är också något man tilldelar handlingar.

Vår kultur fokuserar i huvudsak på mening och mål som liknar den andra stenhuggarns svar, som t ex att:

• försörja en familj
• utbilda sig
• gifta sig och få barn
• skapa ett framgångsrikt företag eller upptäcka ett nytt läkemedel.

Den tredje stenhuggarens svar pekar på en annan nivå av mening – att förverkliga våra höga ideal, dedikera oss åt något ädelt och värdigt.

Mening kan t ex handla om att göra vår stadsdel lite tryggare, att hjälpa hemlösa eller att jobba mot växthuseffekten, det kan också handla om att dedikera sig till principer som t ex kärlek eller icke-våld.

Här är tre olika riktningar som vi kan leta i:

1 – Det som du är passionerad av, det du älskar att göra även om det går ut över din egen bekvämlighet.

2 – Det som sårar dig och som gör dig illa till mods, någon form av lidande som gör att du känner att du vill göra något.

3 – Det som dyker upp, att svara på de behov som dagligen dyker upp. Ofta förknippas mening med stora saker som att bli en ny moder Teresa. Men det kan lika gärna handla om att prata med sin ensamme granne eller att skriva en insändare till tidningen.

Oavsett vilken mening som vi har så behöver vi mäta och följa upp för att se om vi är på rätt spår. Den vanliga måttstocken med hur mycket pengar/prylar/status vi har fungerar ju inte.

Att regelbundet ställa sig frågan: är denna utgift i samklang med mina värderingar och mål i livet, hjälper oss också att efterhand bli tydligare med vad vår mening är.

Vilka kostnader skulle försvinna om du slutade arbeta: nya kläder att ha på jobbet, bensinutgifter, billigare boende längre från centrum etc.

Att ställa sig dessa tre frågor kommer att påverka dig. Under 80-talet övertygade vi oss själva att när vi "unnade" oss att köpa något så var det ett tecken på att vi värderade oss själva högt. Vi lärde oss att tänka att "vi förtjänar det bästa". Efter hand som vi förändrar vårt förhållningssätt till pengar så tänker vi att när vi spenderar pengar på sånt som ger konstgjord glädje och inte varaktig tillfredsställelse så innebär det att vi inte värderar oss själva högt. Istället tar det bort din värdefulla livsenergi.

Genom att ställa frågorna lär man sig också efterhand hur mycket som är tillräckligt. Genom nedanstående 4 förutsättningar så blir det betydligt lättare och klarare hur mycket som är tillräckligt.

Om man inte har koll på hur mycket man gör av med kan man inte heller veta hur mycket som är tillräckligt.

Vi får aldrig tillräckligt om vi går efter andras (reklammakarnas) måttstock.

Man behöver en mening som är högre än att tillfredsställa sina egna behov och önskemål. Om alla önskemål blir behov som måste tillfredsställas kan man aldrig känna att man fått tillräckligt.

En känsla för hur ditt liv är en del av lokalsamhället och av världens nöd. Om vi inte bryr oss om andra så kommer vi inte att ha fått tillräckligt förrän vi har fått allt.

Förutom de tidigare perspektiven på pengar kan vi ha rymdfarkostens perspektiv och se hur pengar påverkar jordklotet, naturresurser och människans livsförutsättningar med krav på ren luft, mat etc. Efterhand som man följer det här programmet kommer du att ta beslut som allt oftare är ekologiskt hållbara. Ett exempel är att man har räknat ut att amerikaners genomsnittliga livsstil förbrukar fossil energi motsvarande det arbete som 200 slavar kan utföra.

"He who knows he has enough is rich." Tao Te Ching

"The gods only laugh when people ask them for money." Japansk ordspråk

Gör en väggaffisch för de närmaste 3 åren där du för in både utgifter och inkomster.

Det finns två nyckelfaktorer för att få förändring till stånd:

1 – Starta

2 – Fortsätt

De månadsvisa sammanräkningarna och frågorna kan bli spännande tillfällen. De ger ett tillfälla att reflektera över hur man lever sitt liv. Om du har "ovanliga" månader kan du antingen dela upp kostnaden på t ex 12 månader eller välja att ta hela kostnaden direkt.

Ekonomiskt oberoende innebär att bli skuldfri. Kanske får vi se en kreditkortrevolution i framtiden. Medelklasspersoner som bränner sina kreditkort utanför ett köpcenter, precis som långhåriga studenter brände sina inkallelser till militären på 60-talet.

Sparsamhet är att njuta av att få ut något värdefullt av varje minut av livsenergi.

En hedonist kanske konsumerar juice från 5 apelsiner före sin pannkaksfrukost. En sparsam person kanske nöjer sig med en apelsin, njuter av färgen och lukten och känner sedan den underbara smaken.

Nordamerikaner kallas ofta materialister, men egentligen är det inte så mycket själva de materiella aspekterna som man njuter av utan det det som de symboliserar: status och framgång. Sparsamhet är att lära sig att dela, att se världen som vår istället för deras och min. Det handlar inte om att vara snål eller att avhålla sig från sånt som man vill ha. Det handlar om kreativ sparsamhet, en livsstil där man får maximal tillfredsställelse av varje enhet av spenderad livsenergi.

10 principer för att spara pengar:

1 – Gå inte och shoppa - Antalet köpcentra i USA har nu passerat antalet High schools. Undvik reklam som väcker din aptit för grejer som du inte vill ha. Genom att inte gå och shoppa så minskar risken för att man ska köpa mer än man egentligen vill.

2 – Köp inte på kredit - Ofta betalar man totalt tre gånger så mycket när man handlar på kredit. Betala även stora saker som en bil kontant.

3 – Vårda det du har - Det gäller allt från dina tänder till att dammsuga kylskåpets baksida.

4 – Slit ut det du har - När slet du sist ut ett klädesplagg?

5 – Gör det själv - Klipp familjens hår, gör presenter själv och laga saker som går sönder.

6 – Förutse dina behov - Genom att observera dina bildäcks status så kan du hålla ögonen öppna efter när det är rea någonstans.

7 – Utvärdera prisvärdhet, hållbarhet och fleranvändning - Konsumenttidningar kan ofta vara till hjälp.

8 - Köp billigare - Ring runt mellan olika butiker för att hitta lägsta pris. Pruta!

9 – Köp begagnat - Kläder, möbler, husgeråd etc.

Det finns en oändligt mängd tips att ge, här är några:

• Betala av skulder så snart som möjligt.

• Lär dig enkelt bilunderhåll.
• Leta upp en prisvärd bilreparatör – innan du behöver anlita honom/henne.
• Jobba 4 dagar á 10 h för att slippa pendling och bilköer.
• Hyr ett hus som inte är till uthyrning.
• Hyr ut en del av ditt hus/sommarstuga.
• Köp mark och flytta dit ett gammalt oanvänt hus.
• Låna böcker istället för att köpa.
• Dela prenumeration med grannen.
• Köp grönsaker och frukt beroende på vilken säsong det är.
• Odla grönsaker själv.

Buddha sa att "desire" är källan till allt lidande. Det är också källan till all shopping.

Det är inte reklamen som gör att du köper, det är inte andras förväntningar, det är inteTV. Det är dina tankar som får dig att köpa saker. Lär dig att välja livskvalité framför hög levnadsstandard.

En del av oss satsar allt på vårt jobb och negligerar övrigt i livet. Andra uthärdar sina jobb och kompenserar genom att satsa på kvällar och helger. Oavsett vad man väljer, så sitter man där med ett halvt liv.

Älskar du ditt liv, använder du varje timme - på jobbet och på fritiden - med omtanke?

Under stora delar av mänsklighetens historia har vi arbetat två eller tre timmar per dag, vilket bl a beskrivs i boken "Stone Age Economics", av Marshall Sahlins. Vi har successivt ökat vår arbetstid och nu skapat en kultur där man betecknas som lat om man inte arbetar 40-timmar per vecka. I tidigare kulturer var "arbete" också mer integrerat i familjetid, religiöst firande och lek. Med den industriella revolutionen kom indelningen av livet i "arbete" och "icke arbete". Ungefär vid tidpunkten för den amerikanska depressionen försvann också tanken på minskad arbetstid som en naturligt resultat av ekonomisk tillväxt.

Målet om full sysselsättning, ständigt ökande mängd reklam etc, har skapat ett samhälle som är orienterat mot att arbeta, tjäna pengar och konsumera. Vi har under de senaste 50 åren börjat att tappa det mönster av familjeliv, kultur och gemenskap som ger mening till livet utanför arbetet. De traditionella ritualerna och det enkla nöjet av varandras sällskap gav en struktur för fritiden, och en känsla av mening och tillhörighet. Utan känslan av att vara en del av en grupp känns fritiden ofta tråkig. En ytterligare förstärkande sak var den protestantiska etiken. Tidigare hade arbete varit världsligt och religionen helig. Med den protestantiska etiken blev beviset på ett framgångsrikt religiöst liv att man var framgångsrik i arbetslivet.

Idag har många av oss orimliga förväntningar på lönearbetet. Många längtar efter det perfekta jobbet, precis som prinsen i sagorna, som kommer att tillgodose alla våra behov och ge oss framgång i livet. Frågan "vad vill bli när du blir stor?" är faktiskt ett av problemen. Frågar gäller vad man vill "vara", men man förväntas att svara med vad man vill "göra". Kanske är detta en orsak till våra 40-års kriser, när vi inser att det vi "gör", inte i någon större utsträckning uttrycker vilka vi "är".

Räknat i timmar kanske vi är mer gifta med våra arbeten är med vår partner. Våra äktenskapliga löften passar kanske bättre för våra jobb än för vår partner. Det är inte konstigt att vi presenterar oss själva som sjuksköterska eller snickare istället för föräldrar/vänner till xx. Idag ser många av oss det som att vi verkligen är det som vi gör för att tjäna pengar, och då är det också därifrån vi får vår känsla av mening och vår självkänsla. Det är dock en bräcklig identitet, det är viktigt att hitta tillbaka till oss själva som "human beings" snarare än som "human doings".

Vad är meningen med ditt arbete? Vilka motiv driver dig? Arbete har två olika typer av funktioner, dels det materiella (få betalt) och dels det personliga (känslomässiga, intellektuella etc). Tjäna du pengar för: säkerhet, tradition, glädje, plikt, att bidra till något, lärande, prestige, makt, gemenskap, personlig utveckling, kreativitet, att få struktur på din tid eller bara för att det är det som alla gör.

Problemet med arbete är inte att vi har för höga förväntningar på vad det ska ge oss. Problemet är att vi har likställt arbete med lönearbete. Att omdefiniera arbete till alla produktiva och meningsfulla aktiviteter, där lönearbete bara är en aktivitet bland andra, frigör oss från det felaktiga antagandet att det vi gör för att få mat på bordet och tak över huvudet är det som ska ge oss en känsla av mening och tillfredsställelse. Misstaget att likställa arbete med lönearbete har gjort att de flesta av våra "arbeten" inte har fått den uppmärksamhet och erkännande som de förtjänar - "arbeten" som att vara en kärleksfull partner, att vara en trevlig granne eller att utveckla vår livsfilosofi. Man kanske älskar eller hatar sitt lönearbete, det är inte det som det handlar om. Det ligger en styrka i att klargöra att lönearbetets syfte är att få betalt och att ditt verkliga "arbete" är mycket bredare än detta enda lönearbete. Härigenom kan man tydligare se om man värderar, både på jobbet och på fritiden, sin livsenergi (tid). Nedan beskrivs några följder av att omdefiniera arbete.

• När någon frågar vad man arbetar med så behöver man inte svara med det som man gör för att få in pengar, man kan lika gärna berätta om andra produktiva och meningsfulla arbeten som man utför.

• Full sysselsättning ställer krav på ständigt fler arbeten pga av befolkningsökningen. En omdefinition av ordet arbete till att täcka in även icke betalt arbete skapar ett otal möjligheter. Bland annat kan arbetslös nu betyda att man inte har något lönearbete, men att man har flera andra spännande arbeten.

• När man pensionerar sig kan livskvalitén öka om man har skiljt på arbete och lönearbete. Då kan pensionen bara innebära att sluta lönearbeta, inte att sluta leva.

• Omdefinition av arbete lyfter upp obetalt arbete. Vardagliga aktiviteter som att ta hand om sig själv, sitt hem och sin familj är allt obetalt arbete. Problemet är inte att vi inte märker dessa sysslor, utan att vi inte alltid värdesätter dem. I våra huvuden tenderar vi att se dem som hinder för vårt "verkliga" arbete, det arbete som vi får betalt för. Att vara med sina föräldrar, barn, vänner, grannar och att vara en bra medborgare för sin stad, sitt land eller för vår planet, kan fylla ett liv med mening, utmaning och kreativitet. Men när vi är upptagna med vårt lönearbete, försöker vi ofta att "sköta" våra relationer enligt någon tänkt regelbok. Vi pratar pliktskyldigt med grannen över staketet och vi pratar i telefon för att "sköta" våra relationer. I våra hjärtan känner vi att vi kunde göra bättre, men livet är så upptaget att det inte finns tid för att bara vara med människor.

• Ett annat arbete som ofta negligeras pga vår lönearbete är vårt inre arbete, att förstå sig själv, att utvecklas känslomässigt och andligt. Det tar tid att lära känna sig själv. Tid för reflektion, tystnad, dagboksskrivande, bön, ritualer, dialog med en vän som bryr sig etc kan läka sår från vårt förflutna, utveckla vår moral och fokusera på det vi vill ha ut i livet.

• En omdefinition ställer större krav på oss. Lönearbete är för många av oss ett enkelt och acceptabelt sätt att använda vår tid. På jobbet har vi klara regler att följa och mål att sträva efter. I bjärt kontrast står vår fritid där det är helt upp till oss själva att definiera vad som är eftersträvansvärt.

• Att omdefiniera arbete kan också ge dig möjlighet att arbeta med det du älskar att göra. Genom att ge upp förväntningen att någon ska betala dig för det arbete som du älskar, så kan du göra både det du får betalt för och det du gör för att du brinner för det, med större integritet. Du kan tjäna pengar för att täcka dina utgifter, och därutöver kan du följa ditt hjärta utan att behöva kompromissa.

Att titta närmare på begreppet arbete och vad vi menar med det medför också en reflektion om hur mycket vi arbetar. I boken "Downshifting" av Amy Saltzman utvecklas tankar kring en långsam livsfilosofi. Boken handlar om karriärister som har "bytt till en långsammare fil" för att njuta av ett mer tillfredsställande liv. Det de flesta värderade mest var den lediga tiden, tiden då de bara tog det lugnt. För grekerna var ledighet det högsta goda, essensen av frihet.

Många av oss lever livet utifrån och in, vi väljer roller och människor som vi väljer rätter på en restaurangmeny: någon väljer brandman från arbetskolumnen, blond och blont hår från hustrukolumnen, två från barnkolumnen, westernkläder från stilkolumnen, ford från bilkolumnen etc. Att passa in oss själva i dessa fyrkantiga boxar ger intrycket att livet handlar om att välja från ett bestämt urval. Förutom om du är artist eller entreprenör så består våra jobb av att arbeta på någon annans agenda - en tjänst som du får betalt för. I stora företag har man kanske inte en aning om vem som har definierat agendan. Företag köper inte bara vårt arbete, utan också våra personligheter genom sin outtalade företagskultur om hur man klär sig, hur mycket övertid man behöver jobba för att "synas" etc. Om du är dataprogrammerare så har du nog t ex absorberat ett antal attityder om dig själv, efterhand som du har lärt dig arbetet.

Men om man skiljer på vem man är och vad man gör för att tjäna pengar så kan man hitta tillbaka till sitt "rätta" jag. Efterhand som man lär känna sig själv, sina värderingar och sina talanger så möjliggör det att arbeta inifrån och ut. Att kunna utföra sitt jobb utan att förneka sig själv. Man måste känna att man är den man är, och om ens lönearbete inte låter en göra det, så kanske man ska byta arbete.

Det finns olika aspekter att tänka på avseende om man kan och bör lönearbeta med det man brinner för.

1 - Är en lön över huvud taget passande för det arbete som vi känner oss kallade att göra? Kanske inte om ditt engagemang är att ta hand om grannungar som inte har någonstans att vara, eller att driva en telefonkampanj för fred eller att vara med en döende vän.

2 - Om du får betalt för det arbete som du känner dig kallad att utföra så är det viktigt att titta på hur stor del av tiden som man verkligen utför det man brinner för. Många engagerade människor hamnar som "pengainsamlare", sitter vid datorn och skriver tiggarbrev och nyhetsbrev för att bidragen ska fortsätta att komma in.

3 - Det är också viktigt att titta på hur man utför arbetet. Skulle du utföra ditt arbete på det sättet som du gör om du inte behövde lönen. Vilka anpassningar (stora och små) behöver du göra för att pengarna ska fortsätta att komma in? Tänjer du på sanningen?

När du får din lön, får du då verkligen ett rimligt utbyte för din investering i livsenergi? Att fråga sig detta är inte att vara girig, det är istället ett tecken på självrespekt och på en uppskattning av livet. Om du älskar ditt jobb, inte vill jobba mindre och om du är nöjd med din lön så är allt frid och fröjd. Om så inte är fallet så är det dags att jämföra din lön med vad som är tillräckligt för dig för att leva på. Detta förutsätter dock att du har definierat tillräckligt på ett annat sätt än mer än vad jag har nu. Tillräckligt är inte ett minimum för att överleva, utan den exakta summan som ger dig tillfredsställelse utan överflöd.

Om tillräckligt är mindre än du tjänar så kan du arbeta mindre. Då går man emot den livsstil som gällde före den industriella revolutionen. Du kanske kan arbeta 2-3 timmar per dag och ägna resten av tiden till det som du vill: ha kul, självutveckling, relationer, lokal gemenskap eller "world service".

Om du fortsätter att tjäna mer än du spenderar så är det rimligt att göra det för ett bra skäl, t ex för att understödja någon eller något, för att bli skuldfri, för att spara till en utbildning eller för att bli ekonomiskt oberoende. Steg 8 och 9 i det här programmet är för de som vill fokusera på att bli ekonomiskt oberoende, dvs att ha möjligheten att sluta sitt lönearbete.

Med en traditionell syn på arbete ser vi ofta nackdelarna med deltidsarbete: lägre pension, mindre karriärsmörjligheter och mindre intressanta arbetsuppgifter. Men genom att tänka på ett nytt sätt så kan man se deltidsarbete som en möjlighet att så lite som möjligt arbeta på någon annans agenda och så mycket som möjligt på sin egen agenda. Deltidsarbete kan betyda allt från att jobba tre dar i veckan till att jobba sex månader per år.

Med steg 8 öppnar sig möjligheterna till att bli helt och hållet ekonomiskt oberoende. Nästan alla kommer att bli ekonomiskt oberoende någon gång mellan nu och när vi dör, frågan är bara när (senast vid 65 års ålder). Att sträva mot att bli ekonomiskt oberoende kräver normalt att man under en viss tid tjänar mer än vad man gör av med. Det som sparas ser man inte som besparingar som skall användas till att köpa något, utan som kapital som ska generera pengar för kan leva på. På väggaffischen är det nu dags att även lägga in sin kapitalinkomst. Den räknas ut på följande sätt:

Kapital x långsiktig ränta = kapitalinkomst per månad

12 månader

När linjen för dina totala månadsutgifter och linjer för dina kapitalinkomster korsas så har du nått den punkt när du kan sluta att lönearbeta. Vid detta tillfälle har man uppnått sitt definitiva ekonomiska oberoende.

Tänk att kunna se livet som större än sitt jobb och att kunna se på sitt lönearbete som en begränsad och förutsebar tidsperiod. Man blir sannolikt mer motiverad och får större möjligheter att utföra sitt lönearbete integritet.

Att vara ekonomiskt oberoende är att ha tillräckligt - och lite till. Det är viktigt att känna att man har lite svängutrymme, plats för oförutsedda utgifter. Att vara ekonomiskt oberoende betyder inte att man måste sluta att lönearbeta, bara att man kan göra det om man vill. De flesta människor upptäcker att de inte alls gillar att lata sig mycket som de trodde att de skulle göra. Ofta dammar man av sina gamla drömmar. Eller man kanske fortsätter att göra det man lönearbetade med, men på ett annat sätt. Vissa människor väljer att aldrig mer acceptera pengar för arbete efter att de blivit ekonomiskt oberoende. De upptäcker vilken glädje det finns i ideellt arbete och de är ovilliga att acceptera lön och de begränsningar som brukar följa med en lön. Det finns ett citat i nya testamentet som handlar om detta:

Vad skulle du göra om du inte behövde lönearbeta? Skulle du våga prova ett nytt arbete? Skulle du ändå fortsätta lönearbeta men skänka alla pengarna till något du verkligen bryr dig om. För många blir lönearbete mycket mer meningsfullt när man inte behöver pengarna för att betala sina räkningar. Skulle du sluta upp att bara underhålla dina relationer och istället utveckla och prioritera dem? Sannolikt har ingen legat på sin dödsbädd och önskat att han hade varit mer på kontoret. Att ha förmågan att reflektera över sitt liv innan man ligger på dödsbädden är en nyckel till att uppnå tillfredsställelse. Men när man arbetar heltid kan tyst tid för sig själv bara bli ännu en grej som ska klämmas in i en upptagen kalender.

I en tid då allt, från barnpassning till städning, är professionaliserat, blir volontärer ibland sedda som andra klassens medborgare, mindre utbildade och mindre produktiva, än betalda anställda. Över en miljon frivilligorganisationer i USA "anställer" 98 miljoner volontärer (människor som ger mer än tre timmar per vecka) och 7 miljoner lönearbetare.

Volontärer är människor som är fria att agera när, var och hur de vill, till skillnad från lönearbetare, som är instängda till att arbeta på någon annans agenda. Som volontär kan man agera som mänskligt riskkapital, t ex för att öka jobb-möjligheterna för andra i sitt lokalsamhälle. Att omdefiniera volontärsarbete till att även täcka in rollen som social och kulturell entreprenör kan vara lika omvälvande som att omdefiniera arbete.

Efter att man har tillräckligt, så kan man öka sin tillfredsställelse genom att ge.

Bland fördelarna med att jobba som volontär finns att man:

• väljer själv vad man vill göra, utan begränsningar av vilken utbildning man har, eller bristen på lediga jobb,
• kan tänka sina egna tankar istället för att ägna sin uppmärksamhet, sitt intellekt och sin kreativitet åt att lösa arbetsgivarens problem,
• är fri i att säga sanningen och leva efter sin egen moral utan risken att förlora en anställning,
• är fri att forma sitt liv utifrån sina egna mål,
• är fri att strukturera sin egen tid, att t ex själv sätta stopp om man håller på att bränna ut sig.

Det finns tre olika typer av volontärsarbete (ideellt arbete).

Denna typ kan gälla små handlingar av omtanke och psykologiskt stöd som man ger vänner och grannar. Att bara lyssna utan att döma kan vara en ofantlig hjälp för människor som känner stress eller smärta.

Många amerikanska städer har volontärbyråer som kan hjälpa till att hitta ett projekt och en organisation som matchar just dina erfarenheter och önskemål.

En "fringis" från sådana här aktiviteter är "helper´s high". Ett hälsoinstitut har undersökt 2000 volontärer och fann att 70% av dem upplevde värme, lugn, minskad depression och ökad energi, under akten av att hjälpa. En Harvard-studie visade att studenter som tittade på en film om Moder Teresa fick en ökning av emmunoglobulin A, som är en antikropp som kan hjälpa till att bekämpa infektioner.

Denna typ av volontärsarbete täcker allt från protester till partipolitik. Ett citat från Margaret Mead lyder "Never doubt that a small group of thoughtful citizens can change the world. Indeed, it is the only thing that ever has". Folkvalda ledare upplever ofta att de inte leder, utan att de följer. Volontärer kan med sin fria tid utbilda sig, utbilda andra, lobba, skriva politiska förslag, protestera osv.

Många frivilligorganisationer tar mycket hellre emot en heltidsvolontär istället för pengar. En fokuserad volontär kan förvandla en halv-effektiv grupp till en verkligt effektiv ideell organisation.

Martin Luther King Jr hade en dröm och han lyckades förändra hela USA. Men hur många har idag råd att ha drömmar. De flesta anställda är lika fast i etablerade tankesätt som de är i bilköerna under rusningstid. Volontärer har friheten att gå utanför det kända, att experimentera. Behovet av att få in pengar begränsar ofta privata företag, offentliga sektorn och andra organisationer från att ta risker och prova innovationer.

Men tänk om levnadsomkostnaderna skjuter i höjden. Levnadsomkostnader handlar ofta om vilken standard man tänker sig. 1970 var gräsklippning med en handdriven gräsklippare ett vanligt sätt att hålla sig i form. Nu är det vanligt att lägga pengar på ett träningscenter, och att köpa en dyr motordriven gräsklippare. Förr var vi nöjda med att slippa att låna grannens handdrivna gräsklippare, idag känner vi oss fattiga när vi inte har råd att köpa en ny avancerad gräsklippare.

Det är också så att många av oss har skaffat mycket av de saker som man behöver: bostad, bil, hushållsapparater, möbler och baskläder. Borde inte då dina kostnader under det kommande decenniet bli betydligt lägre än dina kostnader de senaste decenniet? Det handlar också om vanor, om att köpa en burk läsk i kiosken istället för att köpa en stor flaska i affären för en bråkdel av kostnaden.

• Kapital är den summa som investeras på ett säkert sätt (t ex statsobligationer) för att få tillräckligt med inkomst.
• Kudde är en reserv som är tillräckligt stor för att täcka 6 månaders utgifter.
• Gömstället är det du fortsätter att spara efter att du blivit ekonomiskt oberoende.

I steg 4 började du att ställa frågan: Hur kommer denna utgift att förändras om jag inte behövde arbete för att tjäna pengar. Det faktum att man inte behöver pendla, köpa jobbkläder etc. gör ofta att man inte behöver använda hela avkastningen från sitt kapital. Man blir också bättre och bättre på att vara ekonomisk. Man kanske också gör något jobb eller ett projekt och därigenom får in extra pengar.

Gömställe-pengarna kan man använda till vad man vill. Att köpa en elbil eller att ge till någon vän eller släkting som behöver dem. Eller också kan man, som författarna till den här boken, starta en stiftelse som finansieras av ens egna gömställe-pengar. Notera att vi inte har nämnt det uppenbara: att åka två veckor till Hawaii. Självklart finns det inget som förhindrar detta, men de flesta som blivit ekonomiskt oberoende enligt det här programmet lever så innehållsrika liv att det känns ointressant att ta semester från det.

Förändringar sker hela tiden, om många skulle välja livsstilar som liknar de som beskrivs i den här boken skulle följande förändringar kunna inträffa:

• när att folk slutar att arbeta tidigare så kommer fler arbeten att bli tillgängliga för unga människor,
• när människor utvecklar en större mening i sina arbeten så kommer produktiviteten att öka, integriteten kommer tillbaka och kostnader för sjukfrånvaro kommer att minska. Detta leder till bättre och billigare produkter,
• städer kommer att bli bättre att leva i, bl a pga av att bilköerna minskar
• volontärsarbete, och inte bara expertarbete, blir en viktig kraft för att avvärja dagens hot mot mänskligheten,
• dagens konsumtionsnivå, som hetsas upp av reklam och lättillgängliga lån, kommer att minska.

Du är på god väg att ta tillbaka den kraft som du har gett till "pengarna". Du är redo att bli en medveten, kärleksfull och kompetent förvaltare av din livsenergi. Våra förhoppningar är att du ska tillämpa dessa steg och tillägna din livsenergi till de utmaningar som finns för vår art och vår planet. Vi önskar dig stor framgång i detta.