Du som ännu inte upptäckt varroa i din bigård.

1. Ta ut det i höstas inlagda varroagallret eller om det finns nätbotten med utdragbar skiva under, tar du tillvara bottenskrapet.

2. Leta med hjälp av bra glasögon och förstoringsglas efter ett ovalt brunt varroakvalster som är ungefär 1.3-1.7mm stort.

3. Häll ut nedfallet på ett tidningspapper och låt det lufttorka ca två dagar. Gör ett spritprov.

För detta behövs ett glas som vinternedfallet hälls i. Fyll på med rödsprit ca två cm över nedfallet, rör om. Flyter det inte upp något kvalster, fyll på med vatten (ca en tredjedel av den använda mängden T-röd). Finns det kvalster i bottenskrapet, då visar det sig om dessa åtgärder är gjorda i nämnd ordning.

4. Om det skulle finnas kvalster i provet som Du just har undersökt, skall bitillsyningsmannen i den församling som bigården är placerad i underrättas.

5. Om du inte haft drönarram i samhället över vintern bör den sättas in i början av maj fram till midsommar, du bör skära ut mängden som motsvarar 2 lågnormal ramar (på detta sätt minimerar du även tillväxten av varroakvalstren). Frys in det utskurna drönarynglet. Bryt sedan sönder det frysta ynglet, det rödbruna varroakvalstret syns nu väl mot den ljusa larven.

Du som har upptäckt kvalster i din bigård.

1. Vid första vårgenomgången, senast början av maj, sätts en 2 eller 3 delad drönarram in, det går även att använda en hel drönarram med präglat vax. Sätt in den som tredje ram i yngelklotet för att fånga de varroakvalster som har överlevt vintern.

2. Använd drönarramen fram till midsommar. Den är samhällets spegel och visar om det uppkommer svärmtendens. Kvalsterhonorna föredrar drönarcellerna, dessa är 8-10 gånger attraktivare än arbetsbicellerna.

3. Skär ut de täckta drönarcellerna, tredelad ram var 7:e dag, två delad ram var 10:e dag. Hel ram när ynglet har täckts. När du skurit ut mängden av två hela drönarramar, så har en stor del av varroakvalstren tagits bort. Man kan antingen lägga vaxet i en solvaxssmältare eller elda upp det. Du kanske har någon annan metod med omhändertagandet av drönarvaxet som passar dig bättre.

Låg angreppsgrad mindre än 5 kvalster per dag

1. I mitten av juni läggs ett varroagaller in i bigårdens bikupor för att undersöka det naturliga nedfallet. Kvalstermängden som efter 10-14 dagar fallit ned räknas, för att kunna fastställa när nästa behandlingsåtgärd ska genomföras.

2. Skulle det finnas färre än 5 kvalster per dag kan du vänta med behandling till september eller oktober månad.

Klicka här för Bekämpningsalternativ 1

Medelhög angreppsgrad, mellan 5-10 kvalster per dag.

1. Vid ett naturligt nedfall mellan 5–10 kvalster per dag måste en behandlingsåtgärd vidtas senast i första hälften av augusti så att vinterbina som föds från mitten av juli till början av september, inte blir skadade.

2. Skatta av honungen och gör en korttidsbehandling med myrsyra innan ljungdraget. Detta ger en ökad mängd myrsyra i ljunghonungen men detta är marginellt och försämrar inte produkten.

3. Gör en slutbehandling efter slutskattning.

Klicka här för Bekämpningsalternativ 2

Hög angreppsgrad fler än 10 kvalster per dag.

Efter att det naturliga nedfallet i juni konstaterats innehålla avsevärda mängder av kvalster har man olika ekologiska bekämpningsalternativ att tillgå.

1. Gör bl.a. avläggare i form av yngelfri skaksvärm som kan behandlas med mjölksyra eller oxalsyra.

2. Efter att honungen plockats bort från samhället, kan en kortidsbehandling med myrsyra göras. Denna dödar kvalster även i täckta yngelceller.

3. Byt drottning och låt samhället vara yngelfritt 8 dagar innan ny drottning tillsätts.

4. Spärrboxmetoden är effektiv, men passar dåligt för oss med ljungdrag.

Klicka här för Bekämpningsalternativ 3

Du har väl funktionella bibottnar till dina kupor?

· Ändamålsenligt material och bottnar så man kan föra in varroagallret (vilket man gör i mitten av juni) utan att behöva plocka av skattlådor.

· Att man kan ändra höjden i flusteröppningen i trågkuporna för att föra in gallret framifrån eller från baksidan av kupan.

· Fästa en tråd i varroagallret så att det på ett smidigt sätt går att dra ut vid inspektion.

Sammanfattning

Man bör i samband med invintringen sätta in en utbyggd drönarram som 3:e ram in i yngelklotet för att kunna fånga dom första aktiva varroakvalstren på våren. Fördelen med att ha drönarram i samhället är, förutom att man fångar varroakvalstret, också har bättre kontroll på samhället. Byggs inte drönarramen ut kan det bero på att äggläggningen upphört, vilket kan vara ett svärmtecken i samhället.

Täckt yngel vid invintringen bör man avlägsna för det är kvalstrets sista parningsplats och det kan finnas många kvalsterhonor i varje cell. Dessa bin har mindre värde för samhällets vinteröverlevnad, de hinner inte bygga upp någon fettreserv i bakkroppen för yngelprodukionen till våren.

Har man följt dessa ovanstående ekologiska bekämpningsmetoder då har man bekämpat varroan efter väl beprövade metoder. Vad vi strävar efter är att:

· Slippa använda kemiska bekämpningsmedel för att inte få resistenta kvalster.

· Kunna erbjuda vax och honung till konsumenterna fria från rester av kemiska bekämpningsmedel.

Utförliga broschyrer om nämnda ekologiska bekämpningsmetoder samt bekämpning med spärrboxmetoden finns att rekvirera gratis från Statens Jordbruksverk.

Har du några frågor så kan du ringa eller maila till;

Kontaktperson i Göteborg o Bohus läns Biodlarförening.

Varroainstruktör i Västra Götaland.

Tore Olsson

Röseliden 209

471 93 Kållekärr

Tfn:0304-660 933 Mobil:0704-605 782

E-post:bitore.olsson@telia.com