POLLINERING

Nyhetsbrevet ingår i det svenska Landsbygdsprogrammet och finansieras gemensamt av Sverige och EU

Skara,
Pollineringsspecial

Nästan alla frukt och bärslag behöver pollineras för att utvecklas tillfredsställande. Bland de grödor, vi odlar, är det bara slanggurka och kärnfria vindruvor som inte behöver pollineras alls för att utvecklas tillfredsställande.
Vindpollinering spelar viss roll för huvudparten av arterna, och är långt den viktigaste pollineringsformen för havtorn, hassel och valnötter, och hos dessa växtslag räcker vindpollinering för en god fruktutveckling.

Frukt- och bärslag som inte behöver insektpollinering.

Enda övriga undantaget från regel om insekternas nödvändighet för en god skörd av bra kvalitet är vanliga vindruvor (med kärnor). Kanske. Vid just vindruvor räknar man med att pollen överförs från ståndare till pistiller internt i blommorna i tillräckligt omfattning utan hjälp för att säkra en bra pollinering. Det stämmer säkert också under de förhållanden, som gäller i vinplantans normala klimat, men det är inte så alldeles säkert, att det också gäller här i Sverige.
Vinplantans pollen är extremt känsligt för ”fel” luftfuktighet: Om det är för torrt och varmt i luften torkar pollenet innan det hinner gro ner genom märket. Om det är för fuktigt i luften (rätt vanligt i Sverige under vinplantans blomning) klibbar pollenet ihop och överförs då inte mellan ståndare och märke utan extra hjälp. Så här i Sverige kan insekter därför mycket väl visa sig vara viktigare för en bra fruktsättning i vindruvor än i de traditionella vinländerna.

Insektpollinering

Samtliga andra av de frukt- och bärslag vi odlar i Sverige i dag ger dels sämre skörd, dels sämre kvalitet om inte pollineringen sköts av insekter. Den försämrade kvaliteten visar sig som antingen mindre frukter eller bär och/eller missbildade frukter eller bär, oftast blir frukterna eller bären snedda, buckliga eller på annat vis ojämna till formen. Anledningen är, att obefruktade fröanlag inte producerar växthormoner i samma omfattning som befruktade, så delar av frukten eller bären med god befruktning växer mer än de obefruktade. Många insekter har förmågan att pollinera blommorna, men de långt mest effektiva är bin och humlor.  I försök, gjorda i Norden har man fått 25-340% merskörd vid god tillgång på pollinatörer jämförd med icke-pollinerade (nättäckta) plantor.

Växtskyddsmedel och pollinatörer.

Även om insekter inte är nödvändiga för en god pollinering i hassel, valnöt, havtorn, sparris och (möjligen) vindruvor, så betyder det inte, att det inte finns insekter där under blomningen. Både bin, humlor och många andra pollinerade nyttodjur som t.ex. blomflugor söker sig gärna dit för att samla eller äta pollen. Det är viktigt att tänka på vid bekämpningsåtgärder i dessa fält under blomningen!
Det gäller förstås främst kemiska växtskyddsmedel, men också ev. behandlingar med pyrethum-preparat som t.ex. Pyretrum NA Emulsion eller Raptol, dvs. att även ekologiska odlare kan behöva ta hänsyn. Även om fältet inte blommor kan måste man låta bli att spruta med medel som är klassade som farliga eller mycket farliga för pollinerande insekter ifall fältet befinner sig på flygvägen mellan kuporna och de blommor som  insekterna flyger på

just då. Man måste också låta bli de ”bifarliga” preparaten om det finns blommande ogräs i fälten. Så gäller självklart också vid t.ex. blommande klövergräs under eller runt grödan.
Även andra växtskyddsmedel skall man vara försiktiga med, om man har inköpa bin och humlor i fältet eller på väg över det. Om insekterna träffas av ett icke-naturligt växtskyddsmedel – även om det inte är giftigt för dem – löper de en stor risk att bli ihjälstuckna av sina artfällor, när de återvänder till kupan, eftersom de då dofter ”fel”. Om bidöd på något vis kan kopplas till en gjord besprutning är det alltid sprutföraren blir ersättningsskyldig, enligt lag.
Nattsprutning bör alltid tillämpas när det finns bin i närheten och humlorna bör stängas in vid besprutning dagtid även med icke-bigiftiga medel.
 

Varför kan det bli dålig fruktsättning även om det finns insekter?

Även om det finns  tillräckligt pollinatörer är det ändå en del andra saker, som ändå kan hindra effekten av dessa:
Frost: Pollenkornen och/eller märket fryser sönder, så att befruktning inte sker. Jag kommer att skriva om olika typer av frostskydd senare på våren.
Pollenet orkar inte växa ner genom märket efter att pollineringen skedd. Det kan vara pga. låg temperatur (inte frost), eller pga. näringsämnesbrist, eller båda. I regel är det kvävebrist och/eller borbrist som ger dålig pollenkvalitet, fosforbrist är dock också en möjlighet, men mer ovanligt på svenska jordar. Även Zinkbrist kan ge dålig pollenkvalitet, men är också rätt ovanligt. På jord med mycket hög fosforhalt kan plantorna dock ha problem att ta upp tillräckligt med zink även om det finns i jorden. Hög fosforhalt minskar nämligen förekomsten av de mykorrhizasvampar som hjälper plantorna att ta upp zink.  Bladgödsling inför blomningen, särskilt om jord- eller växtanalyserna visar brist på något näringsämne är en bra idé, särskilt om blomningen infaller under en kall period.
Brist på pollineringssorter. Många frukt och bärslag kan inte pollinera sin egen sort, utan kräver pollen från en annan sort. Det gäller bl.a. äpplen, päron, nästan alla bigarråsorter och de flesta plommonsorter, lingon, fläder, rosenkvitten, hjortron (och havtorn) kräver dessutom både han- och honplantor för att få bär. Vid alla dessa växtslag gäller det alltså att ha pollen av rätt sort i närheten. Längre än 10-20 m hålls pollenet sällan kvar på insekterna, och dessa flyger i regel längs raderna, inte mellan dem, särskilt inte i högre grödor som buskar eller träd. OM pollineringssorterna är för långt bort kan man t.ex. skära av grenar eller blomklasar av pollineringssorten och sätta dem i flaskor med vatten som hängs upp i träden eller buskarna som skall pollineras.
Vinbär, krusbär, hallon, björnbär, aronia, saskatoon, nypon, nästan alla jordgubbssorter (utom de rena honsorterna Pandora och Yamaska) och de flesta surkörsbärssorter och mirabeller kan däremot mycket väl klara av pollineringen med bara en sort, även om bären i vissa fall blir större om blommorna pollineras med pollen från en annan sort. Det tycks även gälla trädårdsblåbär. Oftast blir bären dock större om blommorna pollineras med pollen från en annan sort.

Ju fler naturliga pollinerare som finns, desto färre inköpta pollinatörer behövs förstås. Efter en varm vår eller för sentblommande grödor är behovet därför mindre. Å andra sidan driver en varm vår också grödorna till tidigare och mer koncentrerad blomning, så i regel får man alltid merskörd vid utsättning av pollinerare. Listan nedan är en sammanställning av rekommendationer från främst Skandinaviska undersökningar av pollineringsbehovet i olika grödor.

1=Låg halt, 2=Medelhög halt, 3=Hög halt av pollen respektive nektar
Det rekommenderade antal bon är beräknat efter, att inga andra pollinerare sätts ut. Vid en kombination av humlor och bin  kan man alltså reducera antalet motsvarande

Humlor eller bin eller båda?

Fördelen med humlor är att de är aktiva vid lägre temperaturer än bin, och även i mörkare (molnigare väder). Humlor är dessutom hårigare än bina och kan därför få med mer pollen per besökt blomma, vilket i sin tur betyder att humlorna behöver besöka varje blomma färre gångar än ett bi för att få fullgod pollinering.  I gengäld är det betydligt färre humlor per bo än bin (120-1200 humlor mot 20.000-60.000 bin per kupa/trippelbo).  Under en sval och molnig vår med en långdragen blomning är humlor alltså en fördel.
Fördelen med bin är den stora mängden individer som klarar av stora mängder blommor på en gång. Under en varm, solig vår med en koncentrerad blomning är bin därför oslagbara som pollinerare.
I och med att vädret ju inte är direkt lätt att förutse har en kombination av humlor och bin ofta visat sig effektivast som ett genomsnitt över åren.

Humlor kan inte kommunicera med varandra, så de kan inte ”skvallra” för resten av kupan om någon av dem har hittat bättre drag på annat håll. Det kan bina, men det har i praxis visat sig, att det inte gör dem SÅ otrogna mot den gröda man vill ha pollinerat att det stör pollineringen allvarligt, även om bättre drag finns i närheten. T.ex. var hela 25% av pollenet i honungen vid ett jordgubbsfält i Grästorp ändå från jordgubbar, även om det fanns ett blommande höstrapsfält bara 200 m borta. I övrigt kommer även humlorna i större eller mindre utsträckning att flyga till grödor med mer attraktiva blommor om de finns i närheten, det går bara långsammare för kupans alla invånare att hitta dit.

Man kan också göra en del själv för att hålla pollinerarna i den önskade grödan, vilket kan vara klokt om man vet att denna inte är så attraktiv (låga värden för pollen och nektar), och dessutom vet, att det kommer att finnas mer attraktiva blommor i närheten av fältet när grödan blommar. Både bin och humlor  har nämligen en viss förkärlek för det första, de smakar på ett nytt ställe. Genom att driva fram blommor av grödan inomhus och sätta dessa blommor i vatten utanför kuporna strax före blomningen börjar på allvar kan man dressera insekterna att föredra dessa blommor. Genom att doppa eller spraya blommorna med en 40-50% sockerlösning (400-500 g socker per l vatten) lurar man dem till att tro, att just dessa blommor är godare än vad de faktiskt är.
Däremot är det delade åsikter om, huruvida det ger bättre pollinering att spruta socker på hela fältet. Insekterna håller sig nog där, men de använder också mycket tid på att slicka sockret av bladen utan att pollinera blommorna. Det är nog säkrast att inte använda mer socker i själva fältet än vad växtskyddet i övrigt kräver (främst ihop med Binab Bär, ev. ihop med olja och såpa eller Turex.

Vad krävs i övrigt av dig som värd för bin eller humlor?

1. Mycket stor försiktighet (nattbehandling) med alla kemiska bekämpningsmedel, och att helt avstå medel som är klassade för giftiga eller mycket giftiga för pollinerande insekter under den tiden, bina är uppställda i odling. Det gäller även vid behandling av icke-blommande fält om bina flyger över fältet. Humlorna måste stängas in över natten vid behandling med kemiska bekämpningsmedel. Biologiska växtskyddsmedel som Binab Bär/Vector och Turex stör inte bina och kan sprutas under dagtid, effekten är dock bättre vid kvällsbesprutning. Både humlor och bin kan användas för biologisk svampbekämpning med Binab Vector (gråmögel/läderröta/silverglans).
2. Lämplig uppställningsplats i lä och skyddad från avdrift från fältet. Man kan själv etablera lä t.ex. m.h.a. halmbalar. Regntak över humlebona är en fördel. Insekterna jobbar bäst om de står i morgonsol och eftermiddagsskugga.
3. Körväg helt fram till uppställningsplatsen är en fördel för humlor och ett villkor för bin. Å andra sidan bör insekterna inte placeras allt för offentligt, dels av säkerhetsskäl, dels pga. risken för stöld.
4. Särskilt för bin måste det finnas vatten i närheten, men även humlor uppskattar detta. Det kan vara en damm eller ett vattendrag, eller – i brist på större vattensamlingar – ett kärl med vatten. För att undvika spridning av sjukdomar måste sådana mindre vattenmängder bytas varje dag.
5. Det är också en fördel – åtminstone vid inhyrning av bin, om det finns alternativt drag i närheten även efter att grödan slutat blomma – t.ex. vitklöver eller insådd av blomstrimmor runt odlingen eller vilda växter, t.ex. ljung i närheten. Varje flytt kostar biodlaren pengar i form av förlorad honungsskörd, så ju färre flytt desto billigare hyra.

Var får man tag på pollinatörer?
Humlor kan man som vanligt köpa hos de två företagen:
Biobasiq Sverige AB, Sven Göransson, Braxengränd 3, 312 33 Laholm, Tel/fax: +46 (0)430 - 711 65, Mobil: 0707 - 94 56 56, E-post: sven@biobasiq.se resp:
Lindesro AB, Knut Påls väg 5, 256 69 Helsingborg, tel: 042-16 18 70, E-post: predator(at)lindesro.se

Vad angår bin har biodlarna i Västra Götalands län gått ihop om en pollineringspool med gemensam förmedling av pollineringskupor:
Västra Götalands Län, samordnare: Tore Olsson, tfn: 0304-66 09 33, E-post: bitore.olsson@telia.com

I Halland och Värmland får Ni fortfarande ta kontakt direkt med de lokala biodlarföreningarna:
Halland: www.hallandsbiodlarna.nu, Värmland: www.karlstad.bostream.se/varmlandsbiodlare

Även Biföretagarna har en hemsida med företag som erbjuder pollineringstjänster, dock är det få av dessa som jobbar i Västsverige. Några finns dock: http://biodlingsforetagarna.nu/pollineringspoolen.htm

Speciellt om Ni planerar att hyra in bikupor för pollineringen är det viktigt att reservera kuporna i god tid.

Rättelse om Kerb FLO i frukt

Pga. ett olämpligt förmuleringssätt på Kemikalieinspektionens hemsida blev det fel i rekommendationerna för KERB FLO i fruktodling i förra brevet. Man får spruta upp till 0,75 l/ha i minst 400 l/ha besprutat yta. Denna behandlade yta bör högst täcka 50% av fältet, dvs. helst enbart spruta  i raderna. Företaget Dow-Elanco rekommenderar enbart höstbehandling på etiketten, men vårbehandling av välrotade träd är tillåtet även vårtid, med 40 dagars karens. Medlet har dock bäst effekt på kall jord, dvs. tidigt på säsongen. Kom ihåg att Kerb är klassad som mycket giftigt för vattenlevande organismer, så håll extra långt skyddsavstånd till vattendrag och spruta inte vid risk för ytavrinning.