Bin, humlor och neonikotinoider
Förra veckan uppmärksammade Sveriges Radio nya forskningsrön om den massdöd på bin som förekommer överallt i Världen. Den grupp av växtskyddsmedel som kallas neonikotinoider misstänks av en grupp italienska forskare vara en del av orsaken till problemet. I och med att även en del neonikotinoider används inom svensk trädgårdsodling får Ni här lite extra info om saken.

Neonikotioider räknas i nuläget inte som farliga för polli­nerande insekter. Neonikotinoiderna är systemiska, dvs. att de tränger in i plantan, så att insekter som rör sig på ytan inte kommer i direktkontakt med dem. Enbart insekter som suger i sig växtsaft från cellerna i plantan dör av giften. Inom frukt- och bärodling finns Calypso SC 480 och Mospilan SG, inom frilandsgrönsa­ker Mospilan SC, i potatisodling Prestige FS370 och Bis­caya OD 240. I prydnadsväxter Mospilan SG, Exemptor 10 GR, Warrant 700 WG, Confidor 70 WG och Kohinor 70 WG, de tre senare även i tomat, gurka och paprika i växthus, i dessa kulturer enbart genom droppbevattning.

Giften kan dock komma fram på ytan av plantorna igen genom s.k. guttation: När temperaturen blir lägre minskar även avdunstningen från bladen, men ibland fortsätter rötterna att ta upp vatten så att det blir övertryck inuti plantan. Överskottsvattnet trycks då ut genom bladen, och kan ses som små droppar som hänger på dessa. Fenome­net är vanligt, t.ex. på jordgubbsblad där dropparna hänger på varje tagg på bladet på morgonen. 

Ledaren av den italienska forskargruppen är Vincenzo Girolami. Gruppens undersökningar bygger på italienska förhållanden och är gjorda på majsplantor, där fröna varit betade med olika typer av neonikotinoider. I studien har gruppen dels undersökt halten av neonikotinoider i gutta­tionsvattnet från plantor i fält och i laboratorium, dels undersökt guttationsvattnets effekt på bin i labo­ratorium.

Bina i försöket hölls utan mat och vatten i två timmar och fick därefter möjlighet att dricka av det insamlade gutta­tionsvattnet från en pipett, ytterligare tillsattes honung som lockmedel. Bina fick inte möjlighet att välja annat vatten, och bin som inte drack inom de första 5 minuterna diskvalificerades. Bin i fält testades inte i försöken.

Resultaten var, att innehållet av neonikotinoid i gutta­tionsvattnet kom upp i liknande halter som de, man an­vänder i sprutvätska, och att laboratoriebina paralyserades inom 1 timme efter att de druckit av det insamlade, honungssötade gutta­tionsvattnet.

Naturligtvis kommer Kemikalieinspektionen att titta när­mare på rapportens resultat, men ser f.n. ingen anled­ning att vara sig förbjuda eller inskränka användnings­områdena för de neonikotinoider som i dag är tillåtna i Sve­rige.  Förhållandena som försöken är utförda under kan inte heller omedelbart överföras på praktisk odling. Bl.a. har Bayer lagt fram en undersökning som visar, att bin i fält inte väljer att dricka guttationsvatten.

Vad vi däremot kan ta till oss av studien är:
1)  Låt bli att spruta med neonikotinoider när det är bin eller humlor i fältet, och helst inte heller när det finns blommor i fältet som kan locka dit pollinatörerna se­dan.
2)  Låt bli att spruta under tider, då binas flygväg går över fältet, t.ex. om det finns dragväxter på andra si­dan av fältet.
3)  Med andra ord: Spruta sent kväll eller nattetid och stäng in humlorna innan behandlingen!
4)  Ni som har humlor eller bin i odlingen: Informera gärna grannarna om detta inför nästa växtsäsong,
5)  Även i växthus bör man spruta under kväll eller natt så att inte humlor och bin lockas in genom lufterna. Stäng humlebona innan behandlingen.
6)  Om Ni ändå skulle upptäcka döda humlor i bona efter behandling, vänta då framöver med att släppa ut humlorna i tomat och paprika tills bladen blivit torra.
7)  Sätt gärna ut rent vatten nära kuporna/bona om inte dessa står intill damm, sjö eller vattendrag. Då har pollinatörerna inte på samma vis som i försöket nö­digt att stilla sin törst med giftmättat vatten. Sätt rent vatten ut åt humlorna även i växthus, dvs. ge alltid nytt vatten efter en besprutning.

Trots allt hör det också med i bilden, att neonikonoiderna trots allt är ganska skonsamma mot flertalet nyttodjur, och att alternativet är pyretroider. Och de är på inget sätt mindre farliga för humlor och bin!

Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län

Mera: Översättning av en engelsk artikel om samma bekämpningsmedel, avsnitt ur denna om Neonicotinoid Insecticides:
En av många orsaker till succén av neonicotinoids is deras verkningssätt. Med aplikaton på ytan av fröet, tar sig de aktiva substanserna in och fördelar sig ut i hela växten, ser till att ge plantan en stadig och långvarigt skydd mot insekter och skyddar även de unga plantorna mot bladlöss och annan bladohyra som är spridare av plantvirus.
Nuförtiden, neonicotinoids är användningen utbredd för bommull, sockerbetor, raps, majs och andra sädesslag.
Den lilla insats som behövs per/ha för att få det på fröet mot andra former för insektsbekämpning gör att det föredras.
1990 var det en nischprodukt på marknaden av 155 million Euro till att 2005 ökat till 535 million Euro och tagit 77 % av marknaden i detta segment.
Detta är bara ett litet utdrag ( är på 8 sid) ur artikeln som jag försökt översätta. Med överskriften :
Ecotoxicology
Tranlocation of Neonicotinoid Insecticides From Coated Seeds to Seedling Guttation Drops: Anovel Way of Intoxication for Bees
Sedan står det om hur bina får i sig detta osv. Medan sockerbetan inte är med i den undersökningen, troligen på grund av att det är så få som använder socker som vinterfoder.
Claes Fossum

Bialarmen lød for første gang i efteråret, men har siden spredt til store dele af USA og flere lande i Europa. På den amerikanske vestkyst mener man, at have mistet 60 pct. af den kommercielle bi-population, mens 70 pct. savnes på østkysten.
Konsekvenserne af de manglende bier er bekymrende. Verdens afgrøder afhænger i høj grad af, at pollen bliver spredt af bier.
Ingen ved præcis, hvad baggrunden for CCD er. Teorier om mider, pesticider, global opvarmning og genmodificerede afgrøder har været fremme, men de har alle haft mangler.

Ny teori: Mobiltelefoner dræber bier

Af ANDERS JØRGENSEN
Offentliggjort 16.04.07 kl. 13:11 
Forskere mener, at mobiltelefoni kan være forklaring på det bizarre mysterium, at bier forsvinder flere steder i verden og ikke spreder pollen til afgrøderne.

Relaterede artikler
Mobilen påvirker din hjerne
Teorien går på, at stråling fra mobiltelefoner forstyrrer biers navigationssystem, så de ikke kan finde hjem til deres bistader. Det skriver The Independent.
Fænomenet har fået navnet CCD (Colony Collapse Disorder), og det dækker over, at indbyggerne i et bistade pludselig forsvinder med undtagelse af dronningen, æg og nogle få umodne arbejdsbier.
Man har endnu ikke fundet bier fra de forladte stader, men man regner med, at de dør alene langt væk fra deres hjem.

Fænomenet breder sig

Bier boykotter mobil

Tysk forskning har længe påvist, at biers adfærd ændres nær elledninger, og nu viser et mindre, begrænset forsøg ved Landau Universitet, at bier nægter at vende tilbage til deres stader, når en mobiltelefon er placeret i nærheden.
Forskerne bag for forsøget mener, at det muligvis kan være med til at give en forklaring på de forsvundne bier.
anders.joergensen@jp.dk
http://jp.dk/nyviden/article920561.ece