Arthur Ekström (Ana 2) 1912-2003

 

Arthur Ekström föddes i Stigåsa i Stockaryd socken (F). Han hade bråttom till denna världen och föddes sex veckor för tidigt. Föräldrarna Elof och Sofia vilka då bodde då hos Sofias föräldrar på en gården i Stigåsa hade en hushållsgris ute i ladugården. En kväll skulle Sofia ut och ge grisen mat, det var mörkt i ladugården, då kom en granne som trodde det var Sofias far som var där, han sparkade till ämbaret och ropade på Anders. Sofia blev skrämd och skrek till, hon var då i 7:e månaden. På natten blev hon sjuk och födde sonen Arthur för tidigt. Han hade inga naglar eller ögonfransar. Hans mormor Maria, tog kardat upp och lade honom i detta så att han fick värme (Muntligt berättat av systern Maj-Britt efter vad Sofia en gång berättat för henne).

Vid åtta års ålder flyttade han våren 1920 med familjen till Strålsnäs i Åsbo socken i Östergötland. Familjen bodde då framme vid Stockaryd station i fastigheten "Karlslund". I förteckning över barn i skolåldern inom Stockaryds skoldistrikt  är han antecknad som utflyttad till Åsbo skoldistrikt 8 april 1920 (Sävsjö centralarkiv K IV:13). Arthur skrevs in i Åsbo folkskola den 15 augusti 1921. Efter sexårig folkskola fick han avgångsbetyg den 17 juni 1925. Bäst betyg hade han i kristendomskunskap och geografi.

Under tiden i Strålsnäs kom han till en personlig kristen tro och döptes i Boxholm den 28 april 1929. Samma år följde han med familjen till Södervidingen i Malmöhus län, där fadern Elof fått fortsatt tjänst vid Statens Järnvägar.

Åren 1929-1931 hade Arthur bl a anställning som kreatursskötare på Lilla Bjällerup utanför Lund. Under 1931 flyttade han hem till sina föräldrar som då bodde i Skottorp, Hallands län, för att den 2 mars 1931 få anställning vid Statens Järnvägar som ban- och byggnadsarbetare med Skottorp som stationeringsort (antagningsnummer 32/12). Banarbete var vid denna tiden oftast säsongsanställning och hans första tjänstgöring varade 2 mars- 3 oktober 1931 för att sedan fortsätta 21 april - 23 december 1932. Från 12 april 1933 blev det sedan helårstjänst fram till 1939. Från den 24 februari 1940 är hans stationeringsort Båstad (Antagningsbok för ban- och byggnadsarbetare nr. 32/12).

År 1935 ingick han äktenskap med Helga Nilsson. Borglig vigsel förrättades den 28 december 1935 å Stoby landsfiskalkontor i Hässleholm. Vittnen var brudens bror, Uno Nilsson, Västra Torup och brudgummens syster, Maj-Britt Ekström, Skottorp. Påföljande dag den 29 december 1935 skedde frikyrklig vigsel i Salemkyrkan i Laholm. Vigselförrättare var pastor Elis Almborg (1885-1962), pastor i Laholm/Veinge. Efter giftermålet bosatte sig Helga och Arthur i Båstad.

Ansökan om banvaktstjänst. Vanligtvis rekryterades banvakterna från personalgruppen banarbetare. 1941 sökte Arthur tjänst som banvakt i Genevad, men denna blev tillsatta av hans kusin Birger Ekström varefter han samma år sökte och erhöll platsen som banvakt i Skogaby, Veinge socken. Banvaktsstugan låg mitt emellan stationerna Skogaby och Veinge, just där landsvägen korsar järnvägen. Till tjänsten i Skogaby hörde därför även arbetet med att sköta bommarna för vilket Helgas blev anställd. Banvaktstugan var en typisk 1870-års modell bestående av 1 rum och kök, farstu och förrådsutrymme. Till banvaktsstugan hörde också en jordkällare för förvaring. Till detta kom ved- och redskapsbod och utrymme för t ex mindre djurhållning.

Anställningen som banvakt vid Statens Järnvägar var en s.k. konstitutorial anställning dvs "livstidsanställning" där bara mycket grova tjänstefel kunde åstadkomma uppsägning. Anställningen var säker om ej hög lön, bostad och pension samt vissa förmåner. Banvaktens uppgift var att dagligen inspektera järnvägen. Varje banvakt hade en sträcka på 5 km. Om söndagarna hade man s.k.  söndagssträcka, dvs man slog samman två sträckor för att den närmaste kollegan kunna skifta ledighet. Inspektionerna längs den tilldelade bansträckning innebar i första hand uppsikt av spåret. Största problemet var temeraturväxlingarna, solkurver på sommaren och rälsbrott på vintern. 

Under 1950-talet upphörde banvakterna som personalkategori och ersattes av banbiträden vilket innebar en något högre tjänstegrad. Yrkesrollen förändrad också i och med mer moderna arbetsmetoder och banbiträdena ( senare 1:e banbiträde) blev mer likställda arbetsledare/förmän. Från 1962 finns inte begreppet banvakt kvar i organisationens vokabulär. Under åren i Skogaby tillhörde han Veinge Baptistförsamling.


Arthur Ekström tillsammans med sin svärfar Hjalmar Nilsson (1886-1957) framför banvaktsstuga i Skogaby

Foto: 1940-talet

Flyttning till Vankiva skedde 1 april 1951 och till banvaktsstugan som låg alldeles intill stationen. Denna banvaktsstuga bestod av 2 rum och kök samt källare under halva huset samt två mindre uthus för förvaring etc. I Vankiva var Arthur ledamot av nykterhetsnämnden under 11 år vid dåvarande Bjärnums kommun. Ett uppdrag han fick lämna i samband med att han flyttade från kommunen till Markaryd. Ur samtida protokoll:

§ 60. Nämndledamoten Arthur Ekström som den 1/12 1966 avflyttat från Bjärnums kommun avtackades av ordf. för det förtjänstfulla arbete han nedlagt inom nykterhetsvården under de 11 åren han varit ledamot i nykterhetsnämnden, då närmast för den del av kommunen som han repr. har varit en mycken god hjälp i nämndens verksamhet.

Samtidigt med tacket överlämnades en blomsteruppsats och beslöts att tacket skulle bifogas protokollet.-------------------

(Protokoll 8/12 1966, Bjärnums kommun nykterhetsnämnden 1965-70 AI:2)

I Vankiva sockenkrönika II, 1974, skriver hedersdoktorn och förre folkskolläraren, Ivar Johansson; "Banvakterna bildar alltid ett trivsamt inslag i samhällsbilden. Alfred Sonesson Lindbeck, Oscar Mårtensson och Arthur Ekström utgjorde en ovanligt slitstark trio".

Till början

Sin sista tjänsteplacering före pensioneringen blev i Markaryd i Kronobergs län 1966-1971. 1971 flyttade han tillbaka till Skåne och Bragegatan 5 i Hässleholm. I Markaryd var han även engagerad i dess avdelning 75 av Stadsanställdas förbund och dess v. ordförande. Efter 41 års anställning gick han i pension 1972, tog därpå "anställning" på Anderssons begravningsbyrå, ett uppgift som varade till 1990. Han förde dagbok över alla uppdrag och förrättningar. Ett exempel är från vecka 28 och året är 1977.

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag
Insättning i Stoby,
Svepning
Insättning i Tyringe.
Insättning i Missionskyrkan Hlm
Insättning Hässleholm Ka.
Passning och svepning.
Hämtning i Broby
Hämtning i Ängelholm.
Insättning i Tyringe.
Bärning i Hässleholm
Insättning Hässleholm Ka.
Behjälplig vid begr. i Hässleholm kyrka
Insättning Hässleholm Ka
Bärning i Tyringe

Broderskapsrörelsen. Under åren i Vankiva och Hässleholm var han även med i broderskapsrörelsen och var med om att bilda Hässleholmsortens broderskapsgrupp och under flera år dess sekreterare. 

Högvakten. Genom anställningen vid SJ kom han att tillhöra dess Driftvärn. Gick högvakt i Stockholm 1955 och 1957 hade bl a post på borggården.

Sista åren i Hässleholm bosatt dels som nämnts tidigare, Bragegatan 5, därefter Östergatan 3 A (1983), Järnvägsgatan 3 B (1992). 1994 blev Arthur änkeman då hustrun Helga avled den 30 mars. Våren 1996 flyttade han till ett rum på Högalidshemmet i Hässleholm. Arthur blev en omtyckt på "hemmet" både av personalen och andra inneboende. Någon uttryckte det som så att då Arthur kom dit blev det en helt annan stämning på avdelningen.

Sin församlingstillhörighet inleddes i Salem i Laholm följt av Veinge baptistförsamling och Hässleholms baptistförsamling. I den sistnämnda församlingen var han diakon och under många år v. ordf. i församlingen samt ofta anlitad som mötesledare. (Se också Hässleholm baptistförsamlings jubileumsskrift 1966, Sven Wadstam). 1996 upplöstes Hässleholms baptistförsamling och många medlemmar gick till Missionskyrkans församling, så också Arthur. Billy Berntsson skriver i Norra Skåne  24/8 1996 följande under rubriken Stänk; ..."Skänker en varm tanke åt alla de glada pastorerna från detta Hässleholms mini-Jerusalem (i samma kvarter finns Missionskyrkan och Lutherska Missionshuset samt några stenkast därifrån Pingstkyrkan och Svenska Kyrkan) som kom upp på redaktionen med sina predikoturer och notiser: Gunnar Götborg, Erik Hambre, Hugo Ahlqvist, Arthur Ekström, Ruth Waernolf-Nyberg, Sven Jonasson m.fl". Arthur benämner han som pastor och kunde kanske uppfattas så eftersom han under många och långa vakanser fungerade som den sammanhållande i församlingen.

Bibelskola. På 1930-talet genomgick han bibelskola vid Örebro Missionsförbund i Örebro och senare lekmannautbildning vid Betelseminariet i Stockholm.

Sin 91:a födelsedag den 28 februari 2003 firade han tillsammans med barn och deras familjer och var lika pigg och glad som vanligt. En månad senare tillstötte sjukdom och han avled lugnt och stilla den 2 april 2003.

Begravningsgudstjänsten förrättades i Missionkyrkan i Hässleholm den 16 april 2003. Den efterföljande minnesstunden i SMU-gården med drygt 50-tal gäster blev en rik och fin stund. Många fina tal hölls. Officiant Pastor Anders Johansson, organist Helen Görthz och solist Margaretha Axelson.

Till sidans början