Tillbaka till biografier

Jacob Bengtsson, Hågnarp (ana 60, mm mf f)


Ansedel för Jacob Bengtsson

Det började så bra för Jacob Bengtsson. Han föddes 1791 i Lilla Hågnarp i Hörja socken, son till Rusthållaren Bengt Jacobsson och hans hustru i första äktenskapet, Pernilla Åkesdotter. Som den äldste sonen kom han att överta gården, 1/4 mantal Hågnarp, efter fadern som i sin tur hade övertaget den av sin far, Jacob Svensson. Man kan anta att Jacob vid dopet den 20 november 1791 fick sitt namn för att hedra sin farfar vilken dog i Hågnarp 1774.

Söndagarna 10, 17 och 24 maj 1818 lystes det i Hörja kyrka för Rusthållaren Jacob Bengtsson och pigan från Röshult, Bengta Svensdotter. Vigseln ägde rum måndagen den 6 juli och i stämpelskatt fick Jacob erlägga 36 schilling.

Att vara Rusthållare innebar en viss mån av status och innebar en viss skattelättnad mot att denne höll ryttare och häst mm inom indelningsverket. Det var oftast så att det blev den största gården som fick fördelen att bli Rusthållare. Jacob bengtsson brukade sitt Rusthåll och tillsammans med några andra bönder svarade han för ryttare och häst vid Skånska Husarregementet och dess Lifsqvadron nr. 85 Wedema. Vid generalmönstringen i Mölleröd 1823 uppvisade ryttaren Adam Rosengren, 33 år gammal med 12 tjänsteår bakom sig, en Fux med bläs och vita fötter vilken godkändes.

Vad som orsakade den ekonomiska nedgång för Jacob Bengtsson är oklart. År 1823 är han fortfarande Rusthållare för 3/8 Hågnarp med den 22 november 1825 upprättar han ett bytesbrev där han byter sitt Hågnarp mot 1/4 mantal kronoskatterusthåll i Rafnahalla med Jöns Christiansson och hans hustru Pernilla Persdotter. I mellanskillnad erhöll han 833 Riksdaler 4 schilling Banco. Jacob Bengtsson var fortfarande Rusthållare men nu för nr. 77 vid samma regemente. Det nya hemmanet tillträddes den 25 mars 1826.

Ett år senare nämligen den 6 november 1827 är det åter tid att byta hemman och det blir med Jacob Lassen då han byter sitt Rafnahalla mot Lassens 5/16 mantalsgård i Angholmen och i mellanskillnad erhåller 244 riksdaler 21 schilling och 4 runstycken Banco.

Vid 1827 års mantalsskrivning upptar hushållet förutom Jacob Bengtsson och hans hustru Bengta Svensdotter barnen Johan, Samuel, Bengt och Eskil samt även en dräng, svagsinte Sven Månsson samt inneboende Måns Månsson 60 år gammal. Nästa mantalsskrivning som upprättades i slutet av 1827 i Tyringe har Jacob Bengtsson fått lämna sin gård i Angsholm. Som ny ägare står en Nils Jönsson. Jacob Bengtsson med familj står som inhyses, dvs inneboende på gården.

Under 1830 och 1840-talet får hustrun klara familjen ensam. Jacob Bengtssons ekonomiska situation är i botten. Vart har alla pengar han erhållit i byte tagit vägen? Jacob Bengtsson flyr även hemmet, i kyrkboken har prästen noterat om honom att han "stryker omkring som en lösdrivare utan fast hemvist." År 1843 flyttar hustrun Bengta Svensdotter till en jordstuga i Rya. Trots att Jacob Bengtsson var en kringströvande man kom han hem till familjen då och då. Anders föddes 1831, Lars 1834, Bengt 1839 samt Nils i Rya 1844. Då det gäller Bengt har prästen för säkerhets skull antecknat i samband med barnets födelse; "hustru Bengta Svensdotters ÄKTA barn."

Till slut kom i alla fall makarna Jacob och Bengta att få leva tillsammans i det att de på ålderns höst kom att vara inneboende hos sonen Bengt i Rullabygget. Jacob Bengtssons fattigdom var total och att han tillslut kunde få bo hos sonen berodde på att sonen inropade sin far på den auktion som hölls över Hörja sockens fattiga.

Jacob Bengtsson avled den 4 februari 1868 i Rullabygget, året efter sin hustru Bengta.