lee

Hökhult var med sina 4 mantal den största byn i Fröderyd socken. Beskrivningen ovan är hämtad ur en skiss gjord av Fabian Andersson, Sävsjö över Hökhults by i mitten av 1700-talet med ledning av äldre lantmäterikarta. Hökhults by låg före skiftet på höger sida om häradsvägen Bäckaby/Landsbro. Byn hade en omfattning på cirka 50 x 72 meter. Här låg således Assaregården, Andersgården, Norrgården och Södergården med sina hemmansklyvningar. Sonen till min anfader Börje, Håkan Börjesson, bodde i Hökhult tillsammans med modern i slutet av 1600-talet. Efter att bott några år i andra byar återvände han efter giftermålet till Hökhult och köpte Hökhult Assaregård. Se också länksidan "Min forskning".

: At 4 mantal (assessed unit of land ) Hökhult was the largest village in Fröderyd parish. Depicted above is a dreawing from a sketch of Hökhult made by Fabian Andersson from Sävsjö in the Mid-1700s with the aid of an old map. Hökhult was situated to the right of the Bäckaby - Landsbro road. It had an area of about 50 x 72 meters (55x86 yards). The village was split into smaller areas called Assaregården, Andersgården, Norrgården and Södergården. The son of my ancestor Börje, Håkan Börjesson, lived in Hökhult toghter with his mother in the late-1600s. He purchased Hökhult Assaregård in 1708 after somebody had bought it and it had reverted to the Hökhult following a marriage. Ser also the link to "My research" and "Håkan Börjesson"

Folkmängden
År 1805 hade socknen 909 invånare. "Inom Socknen liggande byar äro; Hökhult den största, bestående af 4 hela hemman, och har 121 invånare" skriver Bengt Kallenberg i sin avhandlning 1810 "Försök till en Physico-Oeconomisk Beskrifning öfver Fröderyd Socken".

: The parish had a population of 909 in 1805. "Of all the villages in the parish, Hökhult was the largest consisting of 4 areas with a population of 121" wrote Bengt Kallenberg in his 1810 essay" A View into the Physical-Economic Description of Fröderyd Parish.

Rödsoten - English below
Under hösten 1857 drog en rödsotsepedemi fram som skördade många människoliv. Såväl ung som gammal blev drabbade fast barn dog i högre grad. Rödsoten var den dåliga hygienens oskiljaktige följeslagare. För provinsialläkare Hoffner i Wrigstad vars distrikt omfattade 30.000 människor insjuknade 2.832 personer, nästa 10 %. För Fröderyd socken var siffran 67 insjuknade och 38 döda. Antalet döda för 1857 var nästan dubbelt mot ett "normalår". I byn Hökhult avled under drygt 1 månad 11 personer, detta utgjorde nästa en tredjedel av alla fallen i Fröderyd. De flesta var under 15 år.

Det började 13 september med 13 åriga Gustava Maria, dotter till hemmansägaren Anders Nyman och Anna Lisa Adamsdotter och slutade den 23 oktober med 5 åriga Lisa Maria från backstugan Lindeberg under Hökhult Södergård. Lisa Marias 13 åriga bror avled fem dagar före.

Åldersfördelning:
00-05 år 2 st
06-15 år 5 st
16-25 år 2 st
26-35 år 0 st
36-45 år 0 st
46- 1 st

( Källor: Död- och begravningsbok samt husförhörslängder, Provinsialläkarens årsberättelse)

: Many died from a dysentry epidemic in fall of 1857. It affected young and old but killed children to a greater extent. The dysentery was the result of bad hygiene among cohabitants. It was ao widespread that in the province of Hoffner in Wrigstad there was a district of 30,000 persons where it affected 2,832 persons, nearly 10 %. In Fröderyd Parish it affected 67 and killed 38. The number of deaths in 1857 was nearly double the normal death rate. In Hökhult over a period af a month and half it claimed 11 persons which was nearly one-third of all the deaths in Fröderyd. Most were under the age 15. It started on 13 September with the detah of 13-year-old Gustava Maria, douther of freeholder Anders Nyman and ended on 23 October with the death of 5-year-old Lisa Maria from Lindeberg croft in Hökhult Södergård. Lisa Maria´s 13-year-old brother dieth 5 days earlier.

Age Rengers:
00-05 years 2 deaths
06-15 years 5deaths
16-25 years 2 deaths
26-35 years 0deaths
36-45 years 0deaths
Over 46, 1 deaths

(Source: Death and Burial Books, Clerical Surveys, and Provincial Annual Reports )

Den 22 juli 1783 inställde sig häradets lantmästare i Hökhults by för att inleda förrättningen om laga mät- och storskifte. Närvarande av häradets nämnd och till biträde uti förrättningen var nämndemännen Jonas Kallström i Fröderyd och Edsvurne Dannemannen Nils Jonsson i Årset. Bland jordägarna finner vi för Assaregården Håkan Börjesson son, Börje f.1725, och Per Håkanssons son Sven Persson, f.1758. För Andersgården är bland de församlade, änkan Annica Jacobsdotter, vilken året därpå ingick äktenskap med Per Håkanssons son, Måns, f.1752. ( alla namngivna se min antavla ).

Sedan alla hade församlats, upplästes förordnandet och alla de närvarande fick möjlighet att yttra sig. det noterades att käranden Magnus efterlämnande änka, Annica Jacobsdotter, avsade sig göremålet med skiftet. Käranden Börje Håkansson meddelade att han under innevarande månad hade bortbytt sin ägande andel ¼ del i Assaregården med Jan Danielsson enligt bytesbrev. Ej heller Jan Danielsson eller några andra av byemännen ville ha något skifte "utan förbehålla sig sina nu innehawande, så inn som utägor, orubbat få behålla." Så blev det inget skifte 1783. Storskiftet infördes senare 1808.

Annica Jacobsdotter som omnämns i texten ingick som sagt äktenskap med min anfader Måns Persson. För att ingå äktenskap fordrades att kvinnan hade någon manlig släktings samtycke. Annica som var änka fick sin svärfars samtycke enligt följande handling som återfanns i Vadstena Landsarkiv:

"At laga bouptekning och arfsskifte uti afledne Magnus Matiassons i Hökhult Andersgård sterbhus skiedt, och jag såsom barsens faderfader och förmydare utfått theras tillständiga fädernearf, hvarföre des efterlemnande Enka Annika Jacobsdotter icke hindras kan at i annat giefte träda om och när hon ther till efter Guds skickelse sinnad blifwer, hwartil henne önskas allsköns lycka och välsignelse af Gud den högste, ty warder detta henne såsom bewis till laga bewittning meddelt. Norrskog d:31 Januarii 1784

Hökhults by maj 2001. Vägen Bäckaby-Fröderyd kyrkby går genom bykärnan i Hökhult

: The road today between Bäckaby and Fröderyd church village is the same as the old judical district road.

Stigåsa by vilken ligger bara någon kilometer från Stockaryds stationssamhäller. Stigåsa by omfattade 1920 totalt 20 hushåll med sammanlagt 104 personer. Här bodde i Stigåsa Östergård min farmors mor, Maria Jonasson ( född Petersdotter ) och hennes man Anders Jonasson, född i Hjämseryd socken, med familj. Marias mor Carolina Svensdotter Stedt emigrerade till Amerika 1891. I Stigåsa bodde också Lovisa Eugenia Thor, syster till min farfars far J.P Ekström, gift med Johan Pettersson, född i Vrå.

I Stigåsa brukade mina förfäder olika gårdar under hela 1800-talet. Se förövrigt "Min forskning".

: My ancestors lived in the village of Stigåsa two kilometers from Stockaryd train station from the 1770s until the 1930s. In 1909 here were 101 persons living at two assessed unit land, and three crots, and two railroad crofts at Stigåsa. By 1920 were 104 persons in 20 households.

Except to the south the area around the village is a marsh and moss-covered. The old road was previousely east of Stigåsa. Except for her daugher Maria who married Anders Jonasson from Hjälmseryd and took over the family farm in Stigåsa, Peter Carl Jonasson´s wife, Carolina Svensdotter ( who in America was known as Carolina Stedt ( and her children emigrated fron Stigåsa and Stockaryd). A sister --- Lovisa Eugenia Thor ( born in Fröderyd parish) --- to my grandfather´s father, J.P. Ekström, who was married to Johan Pettersson ( born in Vrå parish ) --- number 11 below --- also lived in Stigåsa.

Data om Stigåsas bebyggare kring åren efter 1910 med kortfattat utdrag efter uppteckning av Harry Aidemark. Numreringen hänrör sig till den karta över byn som Aidemark tecknat. En utförlig beskrivning och skiss över byn kan beställas som Pdf-fil.

1. Ängen. Här bodde Karl Samuelsson och Lena. Karl hade tudelat skägg. De hade också byns modernaste kök med egentillverkad vattenpunp.

2. Knektatorpet. Förvärvat av Karl Samuelsson, senare ombyggt och här bodde hans yngsta dotter.

6. Prästabonnens. Oscar och Signe. Ett par levnadsglada människor. Gårdslängan hade en gång varit prästboställe, sedemera byskola.

9. Algot och Tilda Johansson. Tilda dog i unga år i lungsot. Algot diskuterade gärna politik och religion med min far (Anders). "Du well bara stri, Annes" brukade han säga.

11. Kalvhagen. Pettsen och Lovisa. Pettersson var längsta mannen i byn, även barnen var vältänjda

12. Lisastinasjohans. Undantagsställe. Sedemera inköpt av skräddare Nygren med maka. Tillhörde Algots hemman.

13. Vakakrestins. Denna stuga beboddes i seklets börja av en änka efter en banvakt.

14. Malkusas. Malkus var en s.k. klok gubbe. Några av barnen emigrerade till Amerika.

15. Bengtas. Bengt var liten till växten, kyrvaktmästare och far till sexton barn. Hans hustru Josefina var stor och robust. Nina, Tina, Elving och Tolving fick barnen heta då dussinet blev fullt.

I södra delen av Hjälmseryd socken, nästan på gränsen till Kronobergs län och Slätthög socken ligger byn Möcklehult. Från denna by härstammar mina anor på min farmors sida.

Anders Jonsson Ringberg
- 1759 Möcklehult, Hjälmseryd fs

son; Magnus Andersson
1734 Möcklehult - 1804 Möcklehult

son; Anders Magnusson
1774 Möcklehult - 1839 Grunnahemmet, Slätthög fs

son; Jonas Andersson
1823 Grunnahemmet, Slätthög fs - 1906 Susebo, Hjälmseryd fs

son; Anders Johan Jonasson
1858 Susebo Hjälmseryd fs - 1946 Stockaryd

dotter; Sofia Ekström
1890 Stockaryd - 1971 Stockaryd

Möcklehult har stavats olika genom åren: Möklahult, Mikelhulltt, Myglahult, Mickelhult etc. Möckle är fornsvenskans mykil som betyder "stor". Möcklehult dvs "den store dungen". Det fanns i äldre tiden två bykärnor, den Västra och Östra Möcklehult. Den senare även kallad Lilla Möcklehult. Möcklehult har alltid legat lite avsides i förhållande till den övriga delen av socknen. Således hade byborna en vandring på hela 2 mil till sin sockenkyrka. Det var en promenad på 4 timmar fram och tillbaka i samband med eventuella kyrkobesök. I slutet av byn går vägen Lammhult - Ohs.

In på arenan träder den nya bonden, förre soldaten Anders Jonsson Ringberg. Troligen född i Byarum kring 1683. Poltavaåret hade han mönstrat in vid flottan, 1713 fanns han i Wissmar. Det var kanske under denna tiden han blev en förmögen man, kanske genom bankirverksamhet. Då han träder in i byn Möcklehult övertar han en del lån och kom så att bli en av byns storbönder.

Uppgifter om Möcklehult hämtade ur författaren och astronomen Peter Nilssons bok "Den gamla byn". Tryckt 1997

: Möcklehult: In the southern part of Hjälmseryd parish bordering on province of Kronoberg and Slätthög parish lies the village Möcklehult. My ancestors on father´s mother´s side came from this village. See the table above ( Anders Jonsson Ringberg a.s.o. ).

Möcklehult has been spelled various over the year: Möklahult, Mikelhulltt, Myglahult, Mickelhult, etc. Möckle is an ancient Sweidish word that means "large". Möcklehult is "the large forest". In former times there were two villages - east and West Möcklehult. Then it was called Little Möcklehult. Möcklehult was always somewhat remote and apart from rest of parish. Consequently the villagers had about a two-mile (1) walk to their parish church. That journey was four times longer than it took to go to and from any other church. And then the old Lammhult - Ohs road by the village was closed.

A new generation af farmers came to this area including the former soldier Anders Jonsson Ringberg. He was born probably in Byarum about 1683. He was conscripted into the Navt, and in 1713 was at Wissmar. He was pehaps a wealthy man in those days probably through bank business. He acqurired many forestlands and became one of Möcklehult´s largest landholders. (1) One Swedish mile = 6 U.S. miles

Information about Möcklehult is from the book "Den gamla byn", printed 1997 by the astronomer and writer Peter Nilsson.

Ur boken Torp och torpare i Torup socken finns en beskrivning av Håkantorp (Läge 6:2) av vilket följande citat är hämtat. "Håkantorp bestod ursprungligen av två gårdar och omnämns redan på 1600-talet, då det fick besök av snapphanar. Den förste som vi vet bodde på den gård som fortfarande finns i Håkantorp, var Lars Jönsson, född 1732 och död 1796". Av hans tre barn utgör sonen Ola Larsson min ana. Ola Larsson övertog gården och gifte sig med Bengta Jonasdotter. En dotter till deras son Lars Olsson var Bengta Larsdotter.

: There is a description of Håkantorp ( Location 6:2 ) in the book "Crofts and Crofter in Torup Parish" from which this quotation is taken: "Håkantorp oroginally consisted of two farmsteads and was first we know who lived at the farm known as Håkantorp was Lars Jönsson born in 1732 and died in 1796".

Among his three children was a son Ola Larsson -- one of my ancestors. Ola Larsson took over the farm and married Bengta Jonasdotter. A daughter of his son, Lars Olsson, was Bengta Larsdotter.

Rullabygget är en by i Hörja församling.
Om man kör vägen Tyringe-Hörja så
finner man (2001) en enkel gammal
vägskylt som visar in mot Rullabygget