Hultsjögrenen - Från Häggatorp i Hultsjö till Amerika

 

Smålands ryttare

Smålands kavalleriregemente brukar räkna sitt ursprung från ett kungabrev år 1543 då Gustav Vasa var fast besluten att skapa en försvarsordning och låta inhemska soldater bilda grundvalen i den nya armén. De ryttarförband som sattes upp kallades på Gustav Vasas tid "Kung. Maj:ts Skyttar uti Småland." men också "Smålands ryttare."

Då Karl XI år 1684 fastställer indelningsverket får regementet nytt namn; Kungl. Smålands Kavalleriregemente. Efter diverse namnbyten kom förbandet från 1822 att bli Smålands Husarregemente (K4).

Per Jönsson
Den genealogiska vandringen om ryttarsläkten från Hultsjö, d sk Hultsjögrenen" börjar med det äldsta namnet i ovanstående tablå, Per Jönsson. Året skriver vi till 1545, då brukades och beboddes skattehemmanet ¼ Häggatorp Norregård i Hultsjö socken, Jönköpings län, av bonden Per Jönsson. År 1567 återfinns han som enrollerad knekt, 1578 är han i "fiendeland" och tre år senare "uthe för Rijkens fiender." Per Jönsson överlever kriget, kom hem och befordrades till kvartermästare. Han hade tre söner; Joen, Gudmund och Per. Enligt prästens knektlängd för 1572 hade Joen också blivit "knict".

  Per Jönsson  
Joen Persson Gudmund Persson Per Persson
  Simon Gudmundsson  
  Per Simonsson  
Gudmund Persson Simon Persson Stedt
Stamfader för adelsgrenen
Håkan Persson
Stamfader för Hultsjögrenen

Gudmunds Perssons son, Simon Gudmundsson som övertog gården 1610 var mönstrad vid Smålands ryttare. Han son i sin tur, Per Simonsson, inskrevs 1660 som knekt vid Jönköpings läns infanteri. I rullan över nyinskrivna knektar kallas han för bonde och hemvisten är angiven till Häggatorp. Per Simonsson gifte sig 1648. I äktenskapet hade han tre söner, Gudmund, Simon och Håkan.

  • Gudmund Persson lejdes 1666 av fadern att tjäna i hans ställe vid Jönköpings Infanteriregemente. I oktober samma år överförs regementet till Pommern, där kan man följa Gudmund till olika förläggningar. Hösten 1668 återvänder regementet hem. 1674 är Gudmund åter i Pommen. Strax före det Stettin kaputulerar 1677 avlider Gudmund.
  • Sinom Persson, anfader för den adliga ätten Stedt med adelsnummer 1468. Han tog tjänst som sventjänare 1672 åt Gume Persson i Luur, Kristianstad län, vid överste Lybecks Skånska Kavalleriregemente. Simon Persson deltog med regementet i Pommern där han omnämns som ryttare Simon Stedt.
  • Håkan Persson, stamfader för "Hultsjögrenen". Håkan var tydligen mycket yngre än sina bröder Gudmund och Simon, eller till åren kommen, när han 1682 blev knekt vid "Jönköpings Lähns Infanterie, öfwerste Berendt Mörners Regemente."

Trots intensiv och djupgående forskning har det inte till hundra procent kunnat fastställas att Simon och Håkan var bröder, men allt tyder på att så var fallet. Eftersom Håkan Perssons son Måns, enligt vederbörande kyrkobok hetat Måns Håkansson Stedt, måste han ha varit son till en Håkan. Måns moder är vidare skriven som knektänka, vilket betyder att mannen själv tjänat som knekt och inte lejt för sig.

Det har således gällt att spåra knekten Håkan med anknytning till Hultsjö eller angränsande socknar i Västra Härad, vilka hörde till Jönköpings upptagningsområde. Den ende som gått att finna är ovannämnde "Håkan Persson i Häggatorp." Detta utgör som sagt inget bevis, men han är den ende knekten med det rätta för- och efternamnet och var ifrån Häggatorp i Hultsjö, samma gård där Per Simonsson och hans söner hörde hemma. Det gör att man gärna vill tro att man kommit till den rätta lösningen.

Skulle det vara så, ja då har vi också lett i bevis att traditionens uppgift, om att den gamla ryttarsläkten (dvs Hultsjögrenen) ännu vid sekelskiftet 1800-1900 levt kvar i hemsocknen Hultsjö, är sann.

Håkan Persson.
Håkan Persson död 169(7). Knekt och bonde i Häggatorp i Hultsjö socken. Gift med Ingeborg. Enligt mantalslängden hade de fem barn, en av dess var Måns Håkansson (se längre fram).

Som tidigare nämnts så blev Håkan Persson knekt 1682. Rullan på nyinskrivna knektar det året upptar för Västra Härad, Hultsjö socken, "Håkan Persson i Häggatorp" med anteckning "gör sielf," dvs han hade inte lejt för sig utan fullgjorde tjänsten själv.

Regementet mönstrade den 23 augusti 1683 vid Hossmo gård söder om Kalmar tillhörande Kapten Johan Roxmans kompani, "2dra Corporalskaps Piqvenerer." Regementet var, liksom infanteriet i övrigt under 1600-talet, beväpnat så att "2/3 av regementets manskap hade musköter af 11 á 12 skålpunds vigt med luntlås och 1/3 förde 13 fots långa pikar."

Hur länge Håkan Persson stannade i det militära har inte gått att fastställa. I mantalslängderna berättas det "K nyskr och h" dvs nyskrivna knekten och hans hustru bor i Häggatorp Norregård 1683. Ännu 1693 kallas han för knekt men året därpå som bonde. Sannolikt avlider han 1697 ty efter det året är hustrun antecknad som änka med sina fem barn.

Måns Håkansson Stedt
Måns Håkansson Stedt född cirka 1686 i Häggatorp, Hultsjö. Son till ovannämnde Håkan Persson. Ryttare och bonde. Död 1753 i Häggatorp. Gift med Karin Carlsdotter.

Första gången som Måns nämns vid namn i de gamla arkivhandlingarna är 1703 då han är skriven som dräng hos sin mor i Häggatorp. År 1706 och två år framåt står han som brukare av gården. Men Måns Håkansson skulle bli ryttare liksom flera av sina förfäder. Hur det var möjligt att samtidigt som han skötta gården kunde skriva in sig som trosspojke är oklart, men i en "Rulla uppå Efterskrevne Tråspoikar som Med Smålands Cavalleri Regemente komma att recruteras" finner man trosspojken Måns Håkansson vid "Fältlag 7." Rullan är daterad 8/5 1704. Måns är trosspojke vid Majorens kompani, samma kompani där han 1709 blir ryttare.

I de nya regementen som sattes upp efter Poltava var även ett kvalleriregemente i Småland. Där finner vi Måns Håkansson i "General Munster Rulla på deht Manskap Ryttare som för Smålandske Cavalleri Regimentet --- alldeles af Nyo blifvit Recruterat och anskaffat uthi Jönköpings Höfdingdömme." Måns är närvarande vid mönstringen den 21 september 1709 i Jönköping under nr 98 vid Majorens kompani för Västra Härad, Hultsjö socken och Anderstorp rusthåll. Han nämns vara "född i såcknen 23 år." Beträffande åldersuppgifterna i kyrko- och militära handlingar så varierar dessa. Mer om detta längre fram.

Det regemente som Måns tillhörde deltog i slaget vid Helsingborg 1710. Den 2 februari 1710 gick hären över skånska gränsen och i mitten av månaden var Stenbocks armé i trakten av Osby. Den 28 februari stod sedan slaget vid Helsingborg.

Måns Håkansson överlevde kriget och efteråt var Smålands kavalleri samlad vid Oxie där mönstring skedde den 20 september 1710 under befäl av Major Carl Bonde. I rullan återfinner vi vid Majorens eget kompani, "No 98 Anderstorp, Måns Stedt." Här får vi dessutom veta, att han "Är barnfödd i Småland i Hultsjö socken, antagen till ryttare i september månad 1709, 21 år gammal. Kan skomakeri och läsa i Book." Att Måns Håkansson och Måns Stedt är samma person är klart bevisat.

Här kan man också anta orsaken till att han började kallas för Stedt. Ty just i 1710 års rulla började son-namnen försvinna och soldaterna ges ett mer särpräglat efternamn. När nu Måns skulle få, eller ta ett nytt efternamn, ligger det nära tillhands att han valde det soldatnamn som hans farbror haft med sig hem från Tyskland, nämligen Stedt.

Ännu 1718 var Måns Stedt i tjänst. Då kompaniet mönstrade vid Ljunga Slätt den 17 juni 1718 noteras "No 98 Anderstorp – Swentienare Måns Stedt, ålder 28 år, tjensteår 8, Födelse orth Smål." År 1719 flyttar Måns Stedt till Hultsjö by. Han gifter sig samma år med "enkan Karin i Hultsjö by." År 1735 flyttar Måns Stedt med familj till Häggatorp Norregård där han dog 1753. I Kyrkoboen kan vi läsa: "1753 d 23 april begrovs Gamle Mannen Måns Håkansson Stedt från Häggatorp Norreg. Död d 17 april af Rystsiuka, 76 åhr gamel."

Sannolikt var Måns Stedt bara 67 år då han dog. Om han varit 76 år och således född 1677, vilket står att finna i kyrkboken, skulle han ha varit 20 år då fadern dog 1697 och därmed mantalspliktig, men i dessa längder finns inte Måns med förrän en bit in på 1700-talet. Uppgifterna i husförhörslängderna förekommer inte förrän efter 1749 och de uppgifter som då infördes var sannolikt på muntlig utsago.

I rullorna för åren 1710-18 varierar åldersuppgifterna så att Måns under 9 år bara blir 5 år äldre. Den tillförlitligaste uppgiften är från nyrekryteringsrullan 1709. Måns var troligen född 1686.

Per Månsson Stedt
Per Månsson Stedt född 1723 i Hultsjö Mellangård och son till ovan Måns Håkansson Stedt. Ryttare och bonde. Död i Häggatorp 1801.

Omkring 1731-37 flyttar Per med sina föräldrar till Häggatorp Norregård som han senare brukar. Genom arv och förvärv kommer han att äga hela Häggatorp Norregård.

Liksom sina förfäder så var Pers Stedt, som han skrev sig, ryttare vid det småländska kavalleriet. I "General Munster Rulla öfwer Smålands Regemente till Häst och Majorens Compagnie som Blef Mönstrat uti Ekesiö den 15 october 1744" finner vi för nr. 97 Hultsjö, "Sventienaren" Per Stedt, antagen 1743, 21 år gammal. Enligt rullan red han för bl a sina halvbröder Sven och Jon Persson. Per Stedt var ryttare till omkring 1759. Han ägde och brukade ¼ mantal Häggatorp i Hultsjö socken. År 1787 sålde Per Stedt sitt ägande Häggatorp till sin tilltänkta måg, änkemannen Johan Persson i Anderstorp för 1 300 daler silvermynt. Den 9 februari 1801 vid en ålder av 78 år avled Pers Stedt i Häggatorp.

En epok slut
Med Per Stedts död var också epoken om ryttarna från Häggatorp slut. Sonen Måns Persson vilken är min farmors morfars farfar flyttade från Häggatorp till Stigåsa och blev där bonde. Om Hultsjögrenens vidare öden får nu andra ta vid skriver Nils Stedt i sin släktutredning. Och det är således här som min egen släktutredning om Hultsjögrenen börjar och som har sina rötter bland annat i Nebraska och Iowa i Amerika.


Källor:
Uppgifter om de äldre generationerna fram till Per Stedt är hämtade ur framlidne föräkringsdirketören Nils Stedts (1894-1983) gedigna material som finns bevarat på Riksarkivet i Stockholm. Hans huvudintresse har varit forskning på adelsgrenen Stedt, men han fann även ett intresse att göra en noggann analys av den äldsta delen av d. s.k. Hultsjögrenen. Där hans arbete slutar har jag sedan tagit vid då det gäller min egen släktlinje. I tidskriften "Släkt och Hävd nr.1, 1968" finns Nils Stedts föredrag som han höll i oktober 1967 under rubriken "Min släkts ursprung - En lekmans vandring i arkivens värld." Jag hade möjlighet att besöka Riksarkivet och berörda handlingar 1986.

Efter Per Stedt följer:
Måns Persson, hemmasägare i Stgåsa
Jonas Månsson, hemmansägare i Stigåsa
Peter Carl Jonasson, hemmasägare i Stigåsa och Stockaryd mm, gift med Carolina Christina Svensdotter Stedt
Maria Petersdotter gift med Anders Jonasson, hemmansägare i Stigåsa.
Sofia Andersson gift med Elof Ekström
Arthur Ekström
Lennart Ekström