Introduktion till illrar

Innan hemkomsten
Innan Ni tar hem illern måste Ni illersäkra alla rum där illern skall vistas. Det innebär att kontrollera att det inte finns några hål/springor där illern kan klämma sig in och eventuellt försvinna (speciellt viktigt i köket) och att se till att det inte ligger små saker på sådan höjd att illern kan komma åt dem och äta upp dem (kan ge förstoppning som är den vanligaste dödsorsaken för unga illrar). Tänk som en iller: lägg Er ned på golvet och titta i illerhöjd. Känn under kanterna på skåp, garderober o.dyl. så att det inte finns några hål. Illrar är väldigt envisa. Vill de komma in någonstans så kommer de pröva alla tänkbara sätt att göra det. T.ex. är de ganska bra på att krafsa upp skåp- och garderobsdörrar.

Även om illrar inte är särskilt bra på att klättra kan de mycket väl hitta sätt att komma dit de vill, även om man inte trodde det själv. Tänk på att möblera på ett sådant sätt att illern inte kan ta sig från tex. sängen till en hylla, till fönsterbrädan osv. De lägsta hyllorna i bokhyllan är lika bra att låta illern få till sina. Ha inga lådor eller dyl. med småsaker här (se ovan).

Första tiden
Viktigt att Ni låter illern vänja sig vid dess nya hem innan Ni dömer dess beteende. Första två till fyra veckorna kan vara jobbiga; illern känner sig osäker och kan uppvisa ett slags rebell-beteende genom att bitas o.dyl. Det är mycket viktigt att redan från början visa för illern att det är Ni som bestämmer och fya den om den skulle bita. Detta rebell-beteende bör gå över inom en månad men för den skull får Ni inte sluta uppfostra illern. En del illrar behöver uppfostras livet igenom även om det kan vara mer eller mindre.

Sovplats
Flera små eller en stor handduk/gammal tröja el. dyl. som illern kan krypa in i. En sovlåda av något slag kan vara lämpligt, t.ex. underdelen på en katt-transport. De allra flesta illrar gillar att sova i en hängmatta, så finns möjligheten att sätta upp en sådan är det en given succe! Det finns olika varianter att köpa (rör, vanliga hängmattor o. dyl.) men de går även lätt att göra med hjälp av en gammal handduk och snöre. Gör hål i de fyra hörnen och knyt fast.

Mat
Tamillern har ett mycket snabbt matsmältningssystem (allt går igenom illern på ca fyra timmar). Detta innebär att maten måste innehålla stora mängder protein för att illern skall hinna tillgodogöra sig det den behöver. Utfodra endast med foder som har proteinhalt runt 30%, fetthalt runt 20% och lågt vegetabilie-innehåll, t.ex. Royal Canines kattmat (torrfoder). Upp till sex månaders ålder skall illern ha kattungematen (Royal Canines Kitten 34). Efter sex månaders ålder gäller Royal Canines Sensible 33 (denna har mycket högt fettinnehåll vilket är bra för illern) alternativt Fit 32.

Illervalparna skall äta uppblött foder upp till sex månaders ålder (1 del foder och 2 delar vatten, låt stå tills fodret har sugit upp det mesta av vattnet, över natten t.ex., förvara i kylskåp) för att förhindra njurproblem. De finns idag även speciell illermat ute på marknaden men vi har personligen ingen erfarenhet av denna.

Slarva inte med maten för Din iller. Låt illern ha ständig tillgång på torrfoder och färskt vatten, natt som dag. Mat med annat näringsinnehåll än den vi uppgivit ovan kommer långsamt svälta illern till döds... De blir undernärda och när symptomen väl visar sig är det oftast försent att göra något.

Godis
Illrar tycker mycket om alla slags mejeriprodukter (som mjölk o dylikt) men får lätt diarré av det, så det skall asolut inte ges mer än en liten slick någon gång ibland om Du ger det överhuvudtaget (vilket inte alls är nödvändigt). Om Du vill belöna Din iller är russin ett bra alternativ, liksom en liten bit banan, druva, en slick av en glass, vattenmelon... Alla illrar är individuella men Du kommer nog snart hitta det som just Din iller gillar. Det viktigaste att tänka på när Du ger Din iller frukt och annat som innehåller mycket fibrer är att endast ge små mängder. Illrar kan inte smälta vegetabiliska fibrer särskilt bra och för mycket fiberrik mat kan leda till förstoppning. En bit Whiskas kitbits (oxkött- och kycklingsmak) är annars ett bra alternativ.

Vaccination
Tamillern måste vaccineras mot valpsjuka 1 gång varje år (valpar skall ha 2 initialsprutor). Det enda vaccinet som skall användas är FERVAC-D. Valpsjuka är otroligt smittsamt för illern och 99,9% dödligt.

Kastrering
Om Ni köper en hona och inte vill ta en valpkull varje år måste Ni kastrera (inte bara sterilisera) henne. Detta för att illerhonan annars riskerar att löpa sig själv till döds. Illerhonan kvarstår i östrus (löpning) tills hon blir betäckt. Om hon inte blir betäckt inom ca. 1 månad riskerar man att hon får blodbrist till följd av de hormonrubbningar som uppstår under östrus. När detta väl har kommit igång går det oftast inte att göra något för att rädda illern utan det leder i de allra flesta fall till döden. Kastreringen bör, om det är möjligt, utföras av en illervan veterinär då illrars anatomi skiljer sig lite från andra djur (vi ger gärna tips när det blir dags). Man ska inte kastrera honan förrän hon är fullvuxen (minst sex månader) men det bästa är att vänta tills hon börjar löpa (när vulvan svullnar upp och blir stor som en ärta).

Om Ni köper en hane och inte vill ha honom till avel bör Ni också kastrera (inte bara sterilisera) honom. En hanne som är i brunst märker revir överallt (alltså även inomhus), luktar väldigt starkt och fränt, blir aggressiv mot andra illerhannar och jobbig mot honorna. Även här gäller det att hanen helst ska börja brunsta innan han blir kastrerad (detta för att han skall ha hunnit växa klart och att alla hormoner skall vara i ordning).

Uppfostran
Valpen behöver uppfostran, både när det gäller bitning och att gå på lådan. Det finns många sätt att få den att sluta bitas och Ni får pröva Er fram till vad som fungerar bäst på just Er iller. Vi har upptäckt att det funkar bra att trycka in fingret (PÅ TVÄREN) i illerns mun om den biter och stadigt, men inte hårt, hålla fast den en stund. Då är det Du som är starkast och det gillar de inte. Att ta dem i skinnet precis under örat och nypa till samtidigt som man tittar dem i ögonen och säger ett högt FY! brukar också fungera. Ni skall dock aldrig knäppa illern på nosen. Nosen är mycket känslig och det är inte bara djurplågeri att knäppa den på nosen utan kan även skada den. (Om inget av detta fungerar, hör av er så kan vi berätta mer).

Att lära en iller att gå på lådan brukar oftast inte vara några större problem, det gäller bara att vara konsekvent. En illervalp behöver oftast gå på lådan varje gång den vaknar. Sätt därför valpen på lådan innan den börjar leka. Den kanske inte sätter sig i lådan på en gång utan Du får vara envis och sätta tillbaka den i lådan vare gång den hoppar ur, ända tills den till slut bajsar/kissar. Beröm den då mycket och låt den komma och leka. Var beredd på att illrar är intelligenta djur. Ganska snart kommer den på vad det är Du vill att den ska göra och kommer då försöka luras. Se därför alltid efter att det verkligen blev något nytt i lådan innan Du släpper iväg den.

Leksaker
De flesta illrar tycker att hemgjorda leksaker är roligare än köpta; gamla strumpor är alltid ett säkert kort. Ett långt rör som illern kan krypa i är också kul liksom en låda med hål i där den kan samla saker och sitta och lurpassa. Pipdjur tycker en del illrar om och kan vara bra för att få fram en sovande iller ur sitt gömställe. Köp endast pipdjur av latex. Om en iller tuggar sönder ett pipdjur av gummi blir bitarna hårda och vassa i magen på dem. Latexbitarna håller sig mjuka.

Toalett
En vanlig kattlåda (av det större formatet) räcker. Märker man att illern gärna går i ett visst hörn ställer man naturligtvis lådan där. Ibland kan man dock behöva fler lådor, speciellt om illern tillåts vara i flera rum, men ibland även i samma rum. I lådan kan man ha kattsand (OBS! Använd ej de parfymerade sorterna som tex. Miss Cat), sågspånspellets eller tidningar.

Bad
Det är sällan illern behöver badas och man ska aldrig bada den oftare än var 14:e dag. En iller som badas ofta torkas ut i huden och börjar producera ett överskott av hudens oljor vilket ger en mycket skarp och dålig lukt. Använd ett milt kattschampo och låt illern simma i badkaret. Det behöver inte vara särskilt djupt med vatten, men det är bra om illern inte bottnar. Rädda illrar kan man hjälpa genom att hålla en hand under huvudet på dem. Vattnet ska vara lite varmare än ljummet, men absolut inte hett. Tänk på att skölja pälsen ordentligt så att alla schamporester försvinner. Efter badet blir de flesta illrar ganska busiga och vill gärna rulla sig i en handduk. Finns ingen handduk i närheten torkar den sig mot underlaget eller i kattlådorna så ta gärna bort dem.

Öron
Illrar får lätt öronskabb; små kvalsterdjur som lever av öronvaxet, samma som katter har (kan ej föras över till människor). De kan ge allvarliga infektioner om de inte behandlas i tid. För att förebygga uppkomsten av öronskabb kan man droppa i Öronrens för katter en gång i veckan i illerns öron. 3-4 droppar brukar vara tillräckligt. Se till att massera örat lite efteråt så att vätskan rinner ner i örongången. Man ska inte peta i illerns öron mer än nödvändigt, men 1 gång/månad kan det vara bra att ta en tops med öronrens på och rensa öronen. Om illern kliar sig ofta och mycket runt öronen (tex. hoppar ur boet under sömnen och kliar sig) så kan man misstänka skabb. Då bör man gå till veterinär och få en ordentlig behandling. Ett annat tydligt tecken på öronskabb är att det finns mycket smuts och vax i öronen (illerns öronvax är mörkrött och ser ut som torkat blod).

Klor
Klorna hos tamillern slits inte ned av sig själva varför man måste klippa dem ca. var 14:e dag. Bakklorna växer lite långsammare och brukar oftast bara behöva klippas 1 gång/månad. När man klipper klorna är det bra om man kan vara två (såvida man inte har en ko-lugn iller...) så att en kan hålla i och en klippa. Klipp ca. 2 mm från pulpan, som avtecknar sig som en rosa del av klon närmast tassen. Klipper man i pulpan av misstag gör det mycket ont på illern och då är det viktigt att man tar på den tassen för att visa att allt inte gör ont, annars kan den bli rädd för att klippa klorna i framtiden. Oftast brukar det blöda en droppe eller två, men det är bara att hålla lite hushållspapper mot så att det slutar. Fortsätter det blöda måste man åka till veterinär.

Tandsten
Tandsten är vanligt hos äldre illrar och bör tas bort av veterinär, då det annars kan orsaka infektioner som kan spridas i kroppen. Ett bra alternativ kan vara att skrapa tandsten samtidigt som illern kastreras. På detta vis undviker man en extra nedsövning. Tandsten ser ut som en mörk (grå-brun) beläggning på tänderna, lättast att se den är det på kindtänderna.

Det absolut viktigaste att förstå som blivande illerägare är att det är egentligen inte Du som äger illern utan illern som äger Dig. Det innebär att Du inte kan förvänta Dig att Din iller ska förstå att den inte får krafsa i blomkrukorna (jo, den förstår det nog men den gör det iallafall). Det går väldigt sällan att få en iller att lyda (som en hund till exempel). På många sätt liknar den ett litet barn. Det innebär att Du måste vara flexibel och påhittig. Ibland måste Du finna nya lösningar på saker i Ditt vardagliga liv (även här kan vi hjälpa till med tips). Illern är dock alltid värd detta tack vare alla timmar av lycka och kärlek den ger tillbaka till Dig. Alla skratt den lockar fram med sina hyss och bus gör att man förlåter den i stort sett vad som helst.

för mer info, kontakta Maria och Daniel
illur@hem.passagen.se

uppdaterad 12 april 1999