Psykoterapins verkan

När du går i terapi möter du för första gången i ditt liven person
som med välvilligt intresse lyssnar på allt du har att säga. Terapeuten
finns alltid där på den tid han sagt att han skulle vara där. Han sitter
kvar i rummet den avtalade tiden. Oavsett vad du säger får han inga
vredesutbrott. Han överlever att du gråter och visar din totala ynklighet.
Du tänker: "Om jag visar mitt sanna jag, mitt usla, avskyvärda, ruttna jag
för denna person så kommer han att gå under av fasa." I stället sitter
han lugnt kvar och säger något vänligt som tex " Och hur tror du att det
kommer sig att du har en sådan känsla?"

Detta är terapins mirakel. Du kan för första gången pröva på att vara
den person som du egentligen är. Du behöver inte ägna all din energi
åt att avvärja fruktade reaktioner på dina yttranden.
Sedan är terapeuten förstås också en förskräcklig person som antyder
att du kanske själv är delaktig i att ditt liv inte blivit som du tänkt
dig. Du kanske beter dig på ett sådant sätt att andra personer inte
tycker om dig. Terapeuten säger dock detta på ett vänligt sätt och
antyder tom att du kanske kan ändra dig så att livet kan bli annorlunda
och bättre.

Terapisituationen blir en modell för att nytt sätt att leva. Du kan
tänka: "Om jag säger rakt ut vad jag tycker och tänker kommer andra
människor att få mycket lättare att förstå mig." Genom att träna dig
i att kommunicera med terapeuten kommer du underfund med att andra
människor inte är tankeläsare. Säger du inte vad du tänker och känner
får du finna dig i att bli missförstådd. Förhoppningsvis kan du genom
att hävda dig själv och din integritet lämna offerrollen och ta kontrollen
över ditt eget liv. Du är inte dömd att för all framtid upprepa dina
misstag. Du kan ändra dig och det redan idag!