Klicka på rubriken för att välja ämne Åter till hemsidan
	VEINGESKOLAN ÅK 7 - 9 FASTSTÄLLDA LÄSÅRET 1996 / 97

Innehåll

betygskriterier

Åter till Rubrik

Förord	Bild	Engelska	Geografi
Historia	Hemkunskap	Idrott och hälsa	Matematik
Musik	Biologi, fysik och kemi	Religionskunskap	B- språk
Samhällskunskap	Slöjd	Svenska	Teknik

Förord Åter till Innehåll

Det nya betygssystemet innehåller tre nivåer
GODKÄND förkortas G
VÄL GODKÄND förkortas VG
MYCKET VÄL GODKÄND förkortas MVG

Om en elev inte når den kunskap, som krävs för att få GODKÄND, sätts inget betyg alls.

För att eleverna ska veta vad som krävs för att få ett av ovanstående betyg ska skolan formulera betygskriterier, dvs kännetecken för varje betyg. Skolverket har ansvar för att formulera kriterierna för betyget VÄL GODKÄND, medan skolans lärare formulerar kännetecknen/kunskapskraven för GODKÄND och MYCKET VÄL GODKÄND.

Skolverkets skrift GRUNDSKOLAN - kursplaner - betygskriterier kan köpas från Fritzes förlag tel. 08-690 91 90; fax. 08-20 50 21. Bokens beställningsnummer är 91-38-30837-1.

På Veingeskolan finns en kopierad upplaga av skolans betygskriterier, som kan lånas eller köpas för 50 kr.

Klassföreståndarna sköter utlåningen av betygskriterierna. Lånetiden 14 dagar.

Expeditionen sköter försäljningen men klassföreståndarna kan vara mellanhand om det är mest praktiskt.

Veingeskolans betygskriterier finns även tillgängliga för utlåning på skolans bibliotek.

Eftersom det är första gången skolans personal skriver betygskriterier är det viktigt att vi får reaktion på hur lättillgängliga betygskriterierna är för dig som elev/förälder.

Går det att förstå för den som inte är van vid skolans sätt att uttrycka sig? Finns det för många fackuttryck etc. Ska fler ord, uttryck förklaras?

Veingeskolans betygskriterier är skrivna i samråd med Lagaholmsskolans och Våxtorpsskolans

personal. Efter de första årens reaktioner kommer betygskriterierna årgång 1 att revideras.

Det är ytterst viktigt att vi får så många synpunkter som möjligt. Fråga på det som är oklart.

Det är säkrast att ställa frågorna till de lärare som har just det ämnet du vill fråga om.

Det kommer att finnas en arbetsgrupp, under våren -97, bestående av föräldrar till elever i åk 6-8 på Veingeskolorna och Knäredsskolan. Deras uppgift blir att läsa, tolka och diskutera kriterierna.

Med en riklig dialog kommer vi säkert att få bra betygskriterier, som är läsbara och förståeliga för alla berörda.

Med vänlig hälsning

Ing-Britt Rinaldo-Andersson

Områdeschef

Bild Åter till Innehåll

Allmänt ska eleven lära sig :

se och iaktta

framställa bilder

se och tolka bilder

använda bilder

Det är lämpligt att välja några moment för att visa hur betygssättningen görs.

Formlära: Att avbilda med hjälp av skissning, förenkling, proportionsjämförelser och skuggning.
Elevarbeten visas som exempel på vad som är G, VG, och MVG.

Rumsgestaltning: Att med hjälp av proportionsförskjutningar, överlappningar, tydligt - otydligt samt centralperspektivet skapa "Djup i bilden".
Elevarbeten visas som exempel på vad som är G, VG, och MVG.

Färglära: Att kunna blanda färger till önskad karaktär, att skapa luftperspektiv och att skapa stämningar.
Elevarbeten visas som exempel på vad som är G, VG, och MVG.

Flera moment tillkommer, ex: Tredimensionell bild, Foto, Video, Bildanalys m.m.

Det viktiga är att eleven har klart för sig vilka förutsättningarna är vid varje tillfälle.

Engelska Åter till Innehåll

Betygskriterier åk 7 Godkänd i engelska

Eleven förstår enkelt tal i måttligt tempo.

Eleven deltar i samtal på enkel nivå i vardagliga situationer.

Eleven ska på ett enkelt språk kunna återge en vardagshändelse.

Eleven ska kunna läsa och förstå det väsentligaste i enkla och konkreta texter.

Eleven ska kunna behandla skriftligt känt stoff på mycket enkel språknivå.

Eleven ska ha viss kännedom om levnadssätt, kultur och geografi i Storbritannien.

Eleven ska ha en grundläggande kännedom om hur man använder grammatik och ordbok.

Eleven har ett någorlunda förståeligt uttal.

Eleven är aktiv och tar ansvar för sin inlärning och genomför förelagda uppgifter.

Betygskriterier åk 8 Godkänd i engelska

Eleven förstår enkla instruktioner under lektionen samt "klassrumsengelska".

Eleven förstår huvudinnehållet i för årskursen avsedda engelskspråkiga program.

Eleven kan utifrån arbetsområdet föra enkla samtal.

Eleven kan på ett enkelt språk återberätta lästa texter eller upplevda händelser.

Eleven har så gott uttal att betydelsen framgår trots formella brister.

Eleven läser och tillgodogör sig innehållet i enkla texter.

Eleven skriver enkla brev och meddelanden på ett begripligt språk.

Eleven använder ordlista som hjälpmedel vid läsning och skrivning på egen hand.

Eleven känner till något om samhällsförhållanden och levnadssätt i den engelskspråkiga världen.

Eleven är aktiv och tar ansvar för sin inlärning och genomför förelagda uppgifter.

Betygskriterier åk 8 Väl Godkänd i engelska

Eleven förstår det mesta av den engelska som talas i tillrättalagt tempo i vardagliga situationer.

Eleven förstår huvudinnehållet i för årskursen avsedda engelskspråkiga TV- och skolradio-

program.

Eleven deltar aktivt i samtal med jämnåriga om vardagliga ämnen.

Eleven återberättar någorlunda sammanhängande en läst eller avlyssnad text.

Eleven har ett gott uttal och en godtagbar intonation och en viss rörlighet i språket.

Eleven läser texter av varierande slag och klarar av att tillgodogöra sig innehållet i lättare skönlitterära texter samt ta fram fakta ur saktexter.

Eleven skriver längre berättelser på en någorlunda god engelska.

Eleven använder ordböcker vid eget arbete och vid grupparbete.

Eleven känner till något om samhällsförhållanden, levnadssätt och kulturtraditioner i den engelskspråkiga världen.

Eleven är aktiv och tar ansvar för sin inlärning och genomför förelagda uppgifter.

Betygskriterier åk 8 Mycket Väl Godkänd i engelska

Eleven förstår den engelska som talas i vardagliga situationer.

Eleven förstår huvudinnehållet i engelskspråkiga TV- och radioprogram, som rör elevens intressesfär.

Eleven deltar aktivt i samtal och använder då lämpliga och korrekta fraser.

Eleven återberättar sammanhängande en läst eller avlyssnad text.

Eleven har ett gott uttal och en godtagbar intonation och en sådan språklig rörlighet att man kan uttrycka vad man vill ha sagt.

Eleven läser texter av varierande slag och klarar av att tillgodogöra sig innehållet i skönlitterära

texter samt ta fram fakta ur saktexter.

Eleven skriver längre berättelser och förmedlar information och fakta på en god engelska.

Eleven är förtrogen med hur man använder ordböcker och grammatik som hjälpmedel.

Eleven känner till något om samhällsförhållanden, levnadssätt och kulturtraditioner i engelsk-språkiga länder och är medveten om likheter och skillnader vid jämförelser med det egna landet.

Eleven är aktiv, tar ansvar för sin inlärning och genomför förelagda uppgifter.

Betygskriterier åk 9 Godkänd i engelska

Eleven förstår det mesta av den engelska som talas i tillrättalagt tempo i vardagliga situationer.

Eleven förstår huvudinnehållet i engelskspråkiga TV-, video- och radioprogram avsedda för grundskolan.

Eleven deltar aktivt i samtal som berör vardagliga ämnen och kända förhållanden.

Eleven beskriver och berättar på ett enkelt språk om företeelser han/hon hört , läst eller upplevt.

Eleven har så gott uttal att betydelsen framgår trots formella brister.

Eleven läser och tillgodogör sig innehållet i beskrivande och berättande texter samt tar fram fakta ur enkla saktexter.

Eleven skriver meddelanden och brev samt sammanfattningar av texter de läst. Språket är begripligt men kan innehålla formella fel.

Eleven använder ordlista som hjälpmedel vid läsning och skrivning på egen hand.

Eleven känner till något om samhällsförhållanden, levnadssätt och kulturtraditioner i den engelskspråkiga världen.

Eleven är aktiv, tar ansvar för sin inlärning och genomför förelagda uppgifter.

Betygskriterier åk 9 Väl godkänd i engelska

Eleven förstår tydlig engelska som talas av personer i olika delar av den engelskspråkiga världen.

Eleven förstår huvudinnehållet i engelskspråkiga TV-och radioprogram som innehåller till exempel nyheter eller som behandlar områden där eleven har vissa förkunskaper.

Eleven inleder och deltar aktivt i samtal som ligger inom elevens kunskaps- och intresseområden. I detta ingår bland annat att eleven ställer frågor, uppfattar vad som sägs och använder lämpliga fraser för att uttrycka egna önskemål, känslor och åsikter.

Eleven kan,någorlunda sammanhängande och med viss ledighet, muntligt beskriva, berätta och informera om något han/hon hört, läst eller upplevt. Efter förberedelser kan eleven hålla ett kort anförande.

Eleven har ett gott uttal och en godtagbar intonation och uppvisar en sådan språklig rörlighet att hon/han, då ordförrådet tryter, finner alternativa uttryckssätt.

Eleven läser texter av varierande slag och anpassar sin läsning efter textens art samt efter syftet med läsningen. Detta innebär att eleven:

- tar fram fakta ur saktexter såsom beskrivningar, instruktioner och broschyrer.

- läser och förstår huvudinnehållet i något längre saktexter, t. ex.artiklar och reportage, även sådana som har anknytning till andra skolämnen.

- tillgodogör sig innehållet i lättare skönlitterära texter såsom noveller, ungdomsböcker samt för åldersgruppen lämpade romaner, dikter och sångtexter.

Eleven uttrycker sig tydligt, någorlunda sammanhängande och med viss variation i skrift. Hon/han berättar om egna upplevelser, uttrycker egna tankar och förmedlar information och fakta,bland annat i brevform.

Eleven är förtrogen med hur man använder ordböcker och grammatik som hjälpmedel.

Eleven har sådan kunskap om levnadssätt, kulturtraditioner och samhällsförhållanden i engelsktalande länder att hon/han kan diskutera viktiga likheter och skillnader med det egna landet.

Betygskriterier åk 9 Mycket Väl Godkänd i engelska

Eleven förstår instruktioner på engelska.

Eleven uppfattar det mesta av innehållet i engelskspråkiga TV-, video- och radioprogram av fiktions- och underhållningskaraktär.

Eleven har ett gott uttal och en god intonation samt kan finna alternativa uttryckssätt då ordförrådet tryter.

Eleven deltar aktivt i diskussioner och medverkar till att samtalsspråket på lektionerna är engelska.

Eleven berättar, beskriver och förklarar företeelser inom egna intresseområden.

Eleven läser texter av varierande slag och anpassar sin läsning efter textens art samt efter syftet med läsningen.

Eleven tar fram fakta ur saktexter såsom beskrivningar, instruktioner och broschyrer.

Eleven läser och förstår huvudinnehållet i artiklar och reportage, som har anknytning till andra skolämnen, bl.a. vid tema-arbeten.

Eleven tillgodogör sig innehållet i lättare skönlitterära texter såsom noveller och ungdomsböcker samt för åldersgruppen lämpade romaner, dikter och sångtexter.

Eleven använder ordbok, ordlista och grammatik som hjälpmedel vid läsning och skrivning på egen hand.

Eleven uttrycker sig i skrift tydligt, sammanhängande och med variation och berättar om vad han/hon hört, sett eller läst. Språket är relativt korrekt.

Eleven har goda kunskaper om samhällsförhållanden och kulturliv i engelskspråkiga länder och kan jämföra med svenska förhållanden.

Eleven är aktiv, tar ansvar för sin inlärning och genomför förelagda uppgifter.

Geografi Åter till Innehåll

Betygskriterier

Kriterierna är skrivna för de tre olika betygen vid betygssättningen vårterminen åk 9. Betygen som sätts ht åk 8, vt åk 8 och ht åk 9 kan uppfattas som "prognosbetyg" som relateras till våra kriterier för vt åk 9.

Bedömningens inriktning

Bedömningen i ämnet geografi gäller elevens kunskaper och förmåga att arbeta med kartan och globen samt att dra slutsatser därifrån. Vidare skall elevens insikter i och förståelse av samspelet mellan människa och miljö bedömas.

Bedömningen skall också innefatta elevens insikter i hur platser och regioner länkas samman och varför skillnader och beroende mellan regioner växer fram och förändras i olika delar av världen.

Slutligen skall elevens kunskaper om geografiska förutsättningar och konsekvenser med avseende på resurstillgångar och resursanvändning bedömas. Hit räknas även förmågan att bedöma olika alternativ för resursanvändning.

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven skall ha kunskap om världskartan, jordgloben, viktiga namn och olika specialkartor.	Eleven skall ha goda kunskaper om världskartans utseende, ha utökade namnkunskaper, hitta väl på globen och kunna dra slutsatser om lägesrelationer.	Eleven skall ha mycket god kart- och namnkunskap, kunna dra slutsatser om läges- och tidsrelationer.
Eleven skall ha insikt i att människor lever och verkar i olika miljöer.	Eleven skall kunna förklara sambandet mellan människor, arbete, olika klimattyper och naturförutsätt-ningar.	Eleven skall kunna dra egna slutsatser och analysera sambandet mellan människor, arbete, olika klimattyper och naturförutsättningar.
Eleven skall ha kännedom om olika faktorer som påverkar natur- och kulturlandskapet	Eleven skall kunna beskriva olika händelseförlopp som bryter ner och bygger upp naturlandskapet.	Eleven skall kunna beskriva och dra egna välgrundade slutsatser av olika händelseförlopp, som bryter ner och bygger upp naturlandskapet.
Eleven skall kunna göra en enklare presentation av en geografisk plats.	Eleven skall kunna göra en presentation av en geografisk plats med hjälp av olika kartor.	Eleven skall kunna göra en presentation av en geografisk plats med hjälp av olika kartor och ge ingående förklaringar till olika förhållanden.

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven skall förstå att jordens resurser är begränsade och inte får förslösas bort på ett oförståndigt sätt.	Eleven skall kunna beskriva och förklara hur jordens begränsade resurser ger upphov till olika näringar och visa hur industrialisering, kommunikation och handel påverkar levnadsvillkoren i olika områden. Samt hur dessa olika levnadsvillkor länkar samman olika platser och regioner.	Eleven skall kunna beskriva, förklara och analysera hur jordens begränsade resurser ger upphov till olika näringar och visa hur industrialisering, kommunikation och handel påverkar levnadsvillkoren i olika områden. Samt hur dessa olika levnadsvillkor länkar samman olika platser och regioner.
Eleven skall känna till sambandet mellan befolkning, urbanisering och utnyttjande av naturresurser.	Eleven skall ha kunskaper och kunna reflektera över samband mellan befolkningstillväxt, urbanisering, användning av naturresurser och konsekvenser av användning av alternativa resurser.	Eleven skall med adekvat terminologi kunna göra egna välgrundade reflektioner över samband mellan befolkningstillväxt, urbanisering, användning av naturresurser och konsekvenser av användning av alternativa resurser.

Historia Åter till Innehåll

Betygskriterier

Bedömningens inriktning

Bedömningen i ämnet historia skall avse elevens utveckling av ett ökat och fördjupat historiemedvetande. En grund för bedömningen är elevens kunskap om grunddragen i de historiska förloppen, deras orsakssammanhang och komplexitet som en utgångspunkt för förståelse av nutiden.

En annan bedömningsgrund skall vara elevens förmåga att, utifrån historiska beskrivningar, reflektera över likheter och olikheter samt kontinuitet och förändring mellan olika epoker.

Elevens förmåga att observera samband mellan samhällsförändringar och människors livsvillkor är också en bedömningsgrund. Vidare skall elevens förmåga att kritiskt granska olika framställningar av historiska händelser och förlopp ingå i bedömningen.

Slutligen skall elevens förmåga att själv studera historiskt material och att presentera detta ingå i bedömningen.

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven skall kunna reflektera över likheter och olikheter i skilda epoker.	Eleven skall kunna reflektera över och se samband mellan likheter och olikheter i skilda epoker.	Eleven skall kunna reflektera, se samband, jämföra och dra självständiga slutsatser mellan likheter och olikheter i skilda historiska epoker.
Eleven skall vara medveten om att det finns olika framställningar av samma historiska händelser och förlopp.	Eleven skall kunna iakttaga, se skillnader och kritiskt granska olika framställningar av historiska händelser och förlopp.	Eleven skall kunna iakttaga, kritiskt granska, analysera och dra slutsatser avseende olika framställningar av historiska händelser och förlopp.
Eleven skall kunna se sambandet mellan igår-idag-imorgon.	Eleven skall kunna se sambandet mellan igår-idag-imorgon och därigenom kunna knyta ihop mera invecklade historiska förlopp med hjälp av resonemang kring orsak, verkan, förändring och kontinuitet.	Eleven skall kunna se sambandet mellan igår-idag-imorgon och därmed skilja på direkta-indirekta orsaker och utlösande faktor, omedelbara och långsiktiga följder såväl ekonomiska, politiska och sociala.

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven skall kunna se samband mellan samhälls-förändringar och människans livsvillkor.	Eleven skall kunna se samband mellan samhälls-förändringar och människans livsvillkor och därigenom kunna göra några djupare reflektioner av olika kulturers livsvillkor.	Eleven skall kunna se samband mellan samhälls-förändringar och människans livsvillkor och därigenom kunna göra några djupare reflektioner av olika kulturers livsvillkor och ge alternativa vägar till förändring.
Eleven skall kunna åstadkomma en framställning med enkla kronologiska samband mellan händelser, t. ex. en tidslinje.	Eleven skall kunna göra en framställning med hjälp av historiskt material.	Eleven skall kunna göra en källkritisk presentation med hjälp av ett historiskt material.
Eleven skall kunna ge exem-pel på viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och i några ledande världsmakter.	Eleven skall kunna redogöra för betydelsefulla historiska skeenden i några olika kulturer, däribland den svenska, nordiska och europeiska, placera dem i tiden och beskriva några framträdande drag.	Eleven skall kunna analysera några betydelsefulla historiska skeenden, kunna förklara förändringar i dessa med hjälp av olika förklaringsmodeller.

Hemkunskap. Åter till Innehåll

Ämnets övergripande mål är hälsa och resurshushållning.

Syftet med undervisningen är att ge eleven förutsättning att må bra och fungera väl i sin närmiljö. Ge en helhetssyn på konsumentens och hushållets ansvar för miljön. Kopplingen mellan teori och praktik är naturlig och ger eleverna möjlighet att använda olika sinnen som känna, lukta och smaka.

Kriterier för betyget GODKÄND åk 8:

Eleven klarar sig själv i vardagssituationer, kokar och steker enkla rätter samt

klarar enkel bakning.

Eleven känner till hur man förvarar och tar till vara livsmedel, planerar enkla måltider, läser enkla recept, dukar och har ett bra bordsskick.

Eleven tar ansvar, visar hänsyn, arbetar hygieniskt och förebygger olycksfall.

Kriterier för betyget VÄL GODKÄND åk 8:

Eleven använder sina kunskaper om mat, vid såväl planering, genomförande som utvärdering av uppgifter i hushållet.

Eleven genomför olika uppgifter i hushållet i samarbete med andra på ett hygieniskt,

ekonomiskt och miljövänligt sätt.

Eleven jämför olika val av mat ur hälso- och miljöperspektiv.

Eleven löser problem i hushållet och visar därvid kreativitet.

Kriterier för betyget MYCKET VÄL GODKÄND åk 8:

Eleven samarbetar utan traditionellt könsrollstänkande.

Eleven planerar matsedlar med variation t. ex. mat från olika kulturer, följer recept, lagar mat och har "flyt" i arbetet.

Eleven förstår och praktiserar kretsloppet, vårdar och tar ansvar för HK-lokalen.

Eleven planerar för eget boende ur hälso- och miljöperspektivet.

Eleven planerar ekonomin utifrån egna och hushållets kostnader.

Kriterier för betyget GODKÄND åk 9:

Eleven kan klara sig själv i sin vardagssituation.

Eleven har förmåga att planera måltider, laga maträtter och baka matbröd.

Eleven kan förvara och ta till vara livsmedel och kan använda hushållets vanligaste tekniska hjälpmedel.

Eleven har kunskaper om att rengöra och vårda bostaden.

Eleven har kännedom om hur olycksfall i hemmet kan förebyggas.

Eleven kan läsa konsumentinformation, recept och bruksanvisningar samt kan beräkna kostnader.

Kriterier för betyget VÄL GODKÄND åk 9:

Eleven använder sina kunskaper om mat, boende och konsumentekonomi vid såväl planering, genomförande som utvärdering av uppgifter i hushållet.

Eleven genomför olika uppgifter i hushållet i samarbete med andra på ett hygieniskt, ekonomiskt och miljövänligt sätt.

Eleven kan diskutera samverkan mellan kultur, livsstil och hälsa ur olika perspektiv.

Eleven jämför till exempel olika val av mat och sätt att vårda och planera bostaden ur hälso- och miljöperspektiv.

Eleven identifierar och löser problem i hushållet och visar därvid kreativitet vid hantering av oväntade situationer.

Eleven är medveten om konsumenters rättigheter och skyldigheter och kan finna, kritiskt granska och använda konsumentinformation vid val av varor och tjänster.

Kriterier för betyget MYCKET VÄL GODKÄND åk 9:

Eleven frigör sig från traditionella uppfattningar om kvinnors och mäns uppgifter i hem och hushåll.

Eleven tar ställning till hur matvanor och måltider påverkar vår hälsa, arbetsförmåga, ekonomi och gemenskap.

Eleven har insikt i hur matkulturen och umgängesformerna bidrar till ökad förståelse över kulturgränserna.

Eleven utvecklar respekt för hushållning med resurser, och förstår hur beteendet påverkar miljön lokalt och globalt ur ett miljömedvetet, ekonomiskt, internationellt och historiskt perspektiv.

Eleven planerar för eget boende ur hälso och miljöperspektivet.

Eleven söker aktivt, värderar och praktiskt använder sig av konsumentinformation samt har kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter som konsument.

Idrott och hälsa Åter till Innehåll

Kriterier för betyget godkänd

Eleven skall visa intresse och deltaga efter förmåga i alla idrottslektioner. Eleven kan befrias från deltagande vid de tillfällen idrottsläraren bedömer så. t. ex.. vid tillfällig sjukdom eller skada.

Eleven skall kunna visa förmåga att samarbeta med kamrater och på ett demokratiskt sätt kunna utföra ålagda uppgifter.

Eleven skall också kunna bemästra med- och motgångar på ett sympatiskt sätt.

Eleven skall vara medveten om den egna hälsan och välbefinnandet.

Kriterier för betyget väl godkänd

Se även kriterier för godkänd.

Eleven förstår vad som påverkar den egna hälsan och välbefinnandet.

Eleven har kännedom om den egna kroppens möjligheter (kroppskännedom).

Eleven har kännedom om hur skador kan undvikas i vardagliga situationer samt förstår vikten av förebyggande träning.

Eleven deltar i spännings- och avslappningsövningar på ett funktionellt sätt.

Eleven komponerar och genomför ett uppvärmningsprogram för eget bruk samt organiserar och leder en självvald aktivitet för en grupp.

Eleven har kunskaper om, och utvecklade färdigheter i, flera fysiska aktiviteter av olika karaktär.

Eleven deltar aktivt i fysiska aktiviteter och bidrar till att gruppen självständigt kan leka och spela, samt medverkar till att konflikter och problem kan lösas inom gruppen på ett positivt sätt.

Eleven utför danser och rörelser till musik med känsla för musikens puls.

Eleven har kunskap om natur och friluftsliv, vilket kan innebära att eleven vistas i naturen utan att störa eller förstöra, vet hur man håller sig varm och torr i de flesta väder, samt orienterar i okänd mark.

Eleven deltar i utomhusaktiviteter som är förknippade med olika årstider, t. ex. skridskoåkning, skidåkning och vandring.

Kriterier för betyget mycket väl godkänd

Se även kriterier för godkänd och väl godkänd.

Eleven skall ha förståelse för, och ett bestående intresse för, regelbunden fysisk aktivitet och grundlägga goda vanor som leder till hälsa och välbefinnande.

Eleven skall visa allsidigt, idrottsligt och gymnastiskt, goda färdigheter för hög prestationsförmåga.

Eleven skall kunna kombinera och delge egna rörelser till musik.

Eleven skall kunna genomföra lagidrotter taktiskt, tekniskt och regelrätt klanderfritt, samt visa gott idrottsligt föredöme på och utanför plan.

Eleven skall kunna stödja och uppmuntra alla lagkamrater.

Eleven ska kunna utföra individuell träning och ta egna initiativ till aktivitet.

Eleven skall kunna organisera och leda ett idrottspass.

Samma kriterier gäller för åk 8 men på undervisningsnivån där.

Matematik Åter till Innehåll

Kriterier och bedömning

Kriterierna är skrivna för de tre olika betygen vid betygssättningen vårterminen åk 9.

Betygen som sätts ht åk 8, vt åk 8 och ht åk 9 ska uppfattas som prognosbetyg som

relateras till kriterierna för vt åk 9.

Elevernas kunskaper bedöms utifrån fem bedömningsgrunder. För varje betygsnivå

gäller således fem kriterier vilka tydliggörs med exempel.

De fem bedömningsgrunderna är:

- begreppsbildning

- problemlösningsförmåga

- matematiska tolkningar

- matematiska generaliseringar

- matematiska samtal

Speciellt för betygsnivån Godkänd

En elev som arbetat flitigt kan få betyget Godkänd även om eleven inte uppfyller

samtliga kriterier för detta betyg. Detta gäller dock endast under förutsättning att:

- eleven ambitiöst gör sina arbetsuppgifter

- deltager i den stödundervisning som erbjuds

- aktivt medverkar till att finna och reparera kunskapsbristerna

Kriterier för bedömningsgrunden begreppsbildning

Godkänd

Eleven visar en grundläggande förståelse för begrepp genom att berätta om dem med

ett vardagligt språkbruk eller besvara enkla frågor som belyser begreppet.

Exempel:

Jämförpris - "Det är så mycket som en meter, ett kilogram eller en liter kostar".

Areabegreppet - Konkret visa hur stor 1 cm2 eller 1 m2 är.

Procentbegreppet - 1. Hur många procent motsvarar uttrycket "nio av tio"?

2. Det vara bara 78 % av alla som startade i ett motionslopp som

kom i mål. Hur många procent av deltagarna bröt loppet?

Väl godkänd

Eleven har en god förtrogenhet med matematiska begrepp.

Exempel:

Procentbegreppet - 1. Kan koppla till decimal- och bråkform.

2. Ökning med 15% beskrivs med förändringsfaktorn 1,15.

3. I en volleybollklubb är 80 % av medlemmarna pojkar.

Det är 112 pojkar som är medlemmar i klubben.

Hur många medlemmar har klubben totalt?

Mycket väl godkänd

Eleven har en fördjupad insikt i matematiska begrepp och kan använda begreppet

för att analysera problemställningar.

Exempel:

Procentbegreppet - 1. Priset på ett par skidor sänktes med 40 %. En vecka senare sänktes

priset med 30 % och en månad senare återigen med 30 %. Eftersom

40 % + 30 % + 30 % = 100 % tror Gert att han kan få ett par skidor

helt gratis nu. Förklara varför det inte är så!

2. Priset på en dator höjdes med 15 % men sänktes en månad senare

med 15 %. Kommer datorn att kosta mer, mindre eller lika mycket

nu som innan priset höjdes. Motivera svaret och förklara resultatet.

Kriterier för bedömningsgrunden problemlösning

Godkänd

Eleven löser enkla matematiska problem med stöd av begrepp dock utan krav på formell behandling. De beräkningar som utförs skall tecknas.

Exempel:

Jämförpris - Räkna ut jämförpriset om 25 cl sportdryck kostar 12 kr.

Procent - 1. Hur mycket är 10 % av 850 kr?

2. En cykel kostar 4 800 kr. Affären lämnar 15 % rabatt.

Hur mycket ska du betala för cykeln?

Väl godkänd

Eleven har en god problemlösningsförmåga, kan använda och jämföra olika metoder

samt kan använda generella problemlösningsmetoder. En god formell behandling krävs

men enstaka formella fel accepteras.

Exempel:

Jämförpris - Räkna ut jämförpriset om 3,5 liter olja kostar 129 kr.

Procent - Priset på en symaskin höjs från 4 875 kr till 5 385 kr.

Hur många procent höjdes priset?

Mycket väl godkänd

Eleven har en mycket god problemlösningsförmåga och kan med säkerhet använda olika generella metoder. En god formell behandling krävs liksom en klarhet när eleven använder det matematiska symbolspråket.

Exempel:

Procent - 1. Hyran för en lägenhet höjdes med 4 % vid årskiftet tre gånger i rad.

Hur många procent motsvarade hela höjningen av hyran?

2. Priset på en dator höjdes med 30 % men sänktes en månad senare

med 30 %. Hur många procent högre eller lägre är det slutliga

priset jämfört med priset före höjningen.

Kriterier för bedömningsgrunden matematiska tolkningar

Godkänd

Eleven kan göra enkla "översättningar" mellan vardagliga händelser och matematiska beskrivningar.

Exempel:

Skala - Ett rum är "två och femtio gånger fyra och tjugo".

Gör en ritning av rummet i skala 1:100.

Formelsamband - Eleven kan tolka

och "översätta"

t. ex. detta diagram.

Väl godkänd

Eleven kan tolka och jämföra olika matematiska modeller.

Exempel:

Skala - Eleven kan klargöra sambandet mellan längdskala och areaskala.

Formelsamband - I diagrammet ovan kan eleven tolka de olika linjernas lutning,

skärningspunkter och inbördes förhållanden.

Mycket väl godkänd

Eleven kan själv göra olika matematiska modeller, analysera och kritiskt granska dem samt beskriva dem med ett korrekt matematiskt symbolspråk.

Exempel:

Skala - Eleven kan korrekt visa sambandet längdskala/areaskala.

Formelsamband - Eleven kan utveckla diagrammet ovan till nya matematiska samband,

Eleven kan själv "finna frågor och svar" med stöd av diagrammet.

Kriterier för bedömningsgrunden matematiska generaliseringar

Godkänd

Eleven kan tillämpa räknelagar och formelsamband. Generella samband kan beskrivas informellt med ett vardagligt språkbruk och/eller med stöd av bilder och exempel.

Exempel:

Triangelns area - Eleven använder formelsambandet A = b · h

Potenser - Eleven kan tillämpa potenslagarna, t. ex. 107 ·1012 = 1019

Väl godkänd

Eleven kan motivera räknelagar och formelsamband samt ha en viss förmåga att

generalisera samband med ett matematiskt symbolspråk.

Exempel:

Triangelns area - Eleven kan med stöd av en figur tydligt motivera formelsambandet.

Potenser - Eleven kan motivera potenslagarna för multiplikation och division

samt inse dess begränsningar t. ex. att 27 ·54 = 1011 inte gäller!

Mycket väl godkänd

Eleven kan utveckla nya räknelagar och formelsamband med stöd av redan kända.

Exempel:

Triangelns area - Eleven kan finna formeln för rombens area (A = d1 · d2/2) samt visa

i vilken mån sambandet kan generaliseras att gälla andra fyrhörningar.

Potenser - 1. Eleven kan visa varför (105)3 = 1015.

2. Visa att 250 är ungefär 1015.

Kriterier för bedömningsgrunden matematiska samtal

Godkänd

Eleven lyssnar aktivt och besvarar frågor vid samtal som läraren leder samt medverkar

aktivt vid arbeten i grupp.

Exempel:

Läraren leder - Eleven lyssnar, svarar på enkla frågor samt har förslag på lösningar.

Grupparbeten - Eleven strävar efter att gruppens arbete blir framgångsrikt och

inser betydelsen av att själv lära i detta arbete.

Väl godkänd

Eleven medverkar aktivt i samtal som läraren leder samt medverkar aktivt och med stort

intresse vid arbeten i grupp.

Exempel:

Läraren leder - Eleven visar stort intresse för att det lärarledda samtalet ska utmynna

i nya lösningar och insikter för hela gruppen.

Grupparbeten - Eleven är mycket angelägen om att gruppens arbete blir framgångsrikt,

inser betydelsen av att alla i gruppen medverkar och tar på det viset

ett visst ansvar för allas inlärning.

Mycket väl godkänd

Eleven medverkar med mycket stort intresse i samtal som läraren leder samt medverkar mycket aktivt vid arbeten i grupp där eleven visar ett starkt engagemang för allas lärande.

Se exempel ovan där ytterligare "glöd och kreativitet" ska prägla elevens medverkan.

Musik Åter till Innehåll

Godkänd

ex på redovisningssätt

Väl Godkänd

Musicerande: Delta i unison och enkel flerstämmig sång, ha elementära kunskaper i spel på något instrument, ha grundläggande förmåga att kombinera musik och rörelse samt att kunna tillämpa dessa kunskaper i gemensamt musicerande.	Eleven skall visa detta genom att t. ex. - vara aktiv i sången - kunna sjunga enkel kanon tillsammans med andra - kunna kompa en sång med minst två ackord - spela ett enkelt trumkomp och hålla pulsen	Eleven har sådana kunskaper i sång och spel på något melodi-, ackord- eller rytm-instrument samt i dans och rörelse att eleven kan delta aktivt i och följa med i det musikaliska skeendet. Är ly-hörd i samspel med andra och därigenom kan kommu-nicera och framträda med musik i någon form.
Musikkunnande: Eleven har kännedom om musikaliska begrepp och symboler samt har en grundrepertoar av sånger och danser.	- kunna tonernas namn och förstå notvärdena - komponera och spela enkel, rytmiserad melodi - veta vad en treklang är - känna igen olika klassiska kompositioner - redogöra för någon del av populärmusikens framväxt	Eleven förstår och använder sig av musikaliska grundbe-grepp som puls, rytm, melo-di och ackord. Kan använda sig av musikaliska symboler vid sång och spel samt har en grundrepertoar av sånger och danser från såväl den svenska som andra länders musikkulturer.
Musiklyssnande: Eleven lyssnar aktivt och reflekterar utifrån givna ramar. Eleven känner igen musikstilar, instrument samt uppfattar förändringar i musiken. Eleven reflekterar över den musik som eleven omges av.	- vara aktiv i rörelse och improvisation och utföra uppgifterna tillsammans med de andra i gruppen mm.	Eleven lyssnar aktivt till musik och gör egna reflek-tioner utifrån sitt lyssnande. Detta innebär att eleven känner igen och kan disku-tera musik från skilda delar av världen. Kan känna igen och särskilja olika instru-ment och musikstilar, samt kan se musikens roll både i vårt nutida mediasamhälle och i olika tider och kultu-rer.
Musikskapande: Att utifrån givna ramar uttrycka egna tankar och idéer. Bedömningsgrunden är ett kreativt förhållningssätt till uppgiften, utan kvantitativ eller kvalitativ viktning.		Eleven finner musikaliska former och uttryck för sina idéer och tankar. Det kan till exempel vara att eleven gör musik till text, bild eller rörelse, gör en musik- eller ljudkomposition eller im- proviserar över något musikaliskt tema.

Mycket väl godkänd:

Förutom V.G. kriterierna skall eleven visa djuptgående färdigheter i sång och/eller instrumentalspel och vara en tillgång i gruppen samt visa musikaliskt talang.

Biologi, fysik och kemi Åter till Innehåll

NO-ämnena karaktäriseras av följande punkter för vilka betygskriterierna har formulerats i LPO -94, kursplaner för grundskolan.

Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven

- upplever upptäckandets och experimenterandets glädje och utvecklar sin lust och förmåga att ställa frågor om naturen.

- utvecklar kunskap om vetenskapliga begrepp och modeller och medvetenhet om att dessa är mänskliga konstruktioner.

- får en fördjupad förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet och utvecklar sin förmåga att redovisa sina iakttagelser, slutsatser och kunskaper i skriftlig och muntlig form.

- blir medveten om hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människans världsbilder.

- utvecklar sin omsorg om och respekt för naturen och sitt ansvar för miljön i såväl lokalt som globalt perspektiv.

- får kunskap om universums, jordens, livets och människans utveckling.

- får insikt om hur materien och livet inom naturvetenskapen studeras på olika organisationsnivåer (t. ex. atom - molekyl - organism - population - samhälle).

- utvecklar kunskaper om energiflödet från solen genom olika naturliga och tekniska system på jorden samt om de naturliga kretsloppen.

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven kan överföra innebörden vid laborationer till vardagssituationer

Eleven kan ge exempel på hur naturvetenskapliga uppfattningar förändrats genom historien, samt är medveten om att det idag finns olika förklaringsmodeller till naturvetenskapliga fenomen.

Eleven kan utifrån givna instruktioner ställa hypotes, genomföra, samt skriftligt och muntligt redovisa en undersökning.

Eleven kan visa på samband mellan mänskliga aktiviteter och negativa förändringar i miljön samt inse betydelsen av den egna livsstilen i detta sammanhang.

Eleven förstår betydelsen av att naturresurserna är begränsade samt inser vikten av

återanvändning.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik eller kemi i situationer som kan vara nya för henne/honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden.

Eleven kan med egna ord redogöra för och kritiskt förhålla sig till information av naturvetenskaplig karaktär, förmedlad till exempel via media. Det kan till exempel innebära att granska påståenden om hälsa och miljö och därvid särskilja vad som är naturvetenskapligt grundat.

Eleven arbetar självständigt eller i grupp med enkla naturvetenskapliga problem genom att formulera hypoteser, planera och genomföra experiment och andra undersökningar, göra iakttagelser, dra slutsatser samt redogöra för arbetet.

Eleven belyser med exempel hur naturvetenskapliga uppfattningar utvecklats genom historien.

Eleven beskriver genom exempel växelspelet mellan naturvetenskap, teknik, natur och samhälle.

Eleven kan belysa orsaker till olika miljöproblem samt kan beskriva dessa.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven kan i sina förklaringsmodeller använda sig av atom-, molekyl- och jonbegreppet samt formelskrivning.

Eleven formulerar egna problemställningar och kan självständigt planera, genomföra och utvärdera en undersökning.

Eleven kan göra matematiska beräkningar , främst i fysik.

Eleven kan redogöra för hur naturvetenskapliga uppfattningar utvecklats genom historien.

Eleven kan redogöra för vilken betydelse ny, miljövänlig teknik och ändrad livsstil har för att förbättra miljön.

Religionskunskap Åter till Innehåll

Betygskriterier

Bedömningens inriktning

Religionskunskapen ska ge eleverna faktiska kunskaper om olika trosinriktningar och utveckla deras känsla för tolerans genom att ge dem möjlighet att bearbeta sina egna existentiella och etiska frågor i mötet med olika religioner och livstolkningar.

Detta innebär att elevens kunskaper, reflektioner, förmåga att argumentera och formulera sig om livsfrågorna, olika etiska frågor samt frågor om gudstro och gudsuppfattning ska ligga till grund för bedömningen av elevernas kunskaper i ämnet.

Vidare skall bedömningen gälla elevernas förståelse för vad religion är samt för samband och beroende mellan religionens olika dimensioner.

En annan bedömningsgrund är elevens kunskaper om den kristna tron och den judiskt-kristna traditionens inverkan på vår kultur, om religionens funktion i samhället överhuvud taget och som en del av kulturen. Dessutom ska bedömningen också gälla kunskaper om andra religioner, särskilt sådana med förankring på orten. Härvid skall särskilt förmågan att uppfatta och förstå grundläggande likheter såväl som skillnader mellan olika religiösa traditioner beaktas.

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven kan reflektera över och formulera sig kring sina viktiga livsfrågor.	Eleverna kan reflektera kring tros- och livsfrågor och kan därvid argumentera för olika uppfattningar och förstå skilda synsätt.	Eleven kan kritiskt granska argumenten för olika tros- och livsfrågor och självständigt ta ställning.
Eleven kan reflektera över och formulera sig kring sina viktiga religiösa frågor.	Eleven har insikt om hur till exempel en religiös tro kan ge vägledning och motivation vid etiska överväganden och kan skapa mening och sammanhang för människor och deras vardagserfarenheter.	Eleven har en fördjupad förståelse och respekt för andra människors ställningstaganden i religiösa och etiska frågor och kan självständigt argumentera för en tolerant inställning.

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven kan reflektera över och formulera sig kring sina viktiga etiska frågor.	Eleven kan upptäcka etiska frågor och problem, bearbeta dem och diskutera konsekvenserna av alternativa ställningstaganden i etiska valsituationer.	Eleven har i förhållande till kriterierna för vg fördjupade kunskaper om religiösa, etiska och existentiella frågor som grund för sitt eget ställningstagande och inser värdet av grundläggande etiska principer.
Eleven har kunskaper om kristen tro och livsuppfattning med utgångspunkt i Bibeln. Till exempel kan eleven reflektera över Förbundstanken i Bibeln eller Jesus som Kristus.	Eleven har kunskaper om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i den judiskt-kristna traditionen.	Eleven har fördjupade kunskaper om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i den judiskt-kristna traditionen.
Eleven har kunskaper om kristna traditioner som de visar sig i kyrkoår, högtider, gudstjänstliv och symboler.	Eleven uppfattar, tolkar och granskar kritiskt olika, i kulturen förekommande, symboler och symbolhandlingar.	Eleven förstår hur främst det svenska samhället har påverkats av Bibeln, kristna traditioner, symboler och symbolhandlingar.
Eleven känner till olika former av religiöst liv på den lokala orten och i dess omgivning.	Eleven är förtrogen med olika former av religiöst liv på den lokala orten och i dess omgivning.	Eleven har en fördjupad förståelse för olika former av religiöst liv på den lokala orten och i dess omgivning.

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven kan urskilja religiösa föreställningar och myter från olika religioner och tider.	Eleven kan knyta samman att vissa företeelser inom till exempel musik, litteratur och socialt liv har ett samband med religiös tro och tradition och förstår hur denna såväl i historiskt perspektiv som i nutiden, påverkar människor och samhällsliv.	Eleven har fördjupade kunskaper om religiösa föreställningar från olika religioner i vår egen tid och i ett historiskt perspektiv.
Eleven har kännedom om de stora världsreligionernas tro och livsuppfattning.	Eleven relaterar centrala begrepp och symboler till ritualer och traditioner i olika religioner och urskiljer såväl likheter som skillnader mellan olika religiösa traditioner.	Eleven har fördjupade kunskaper om centrala begrepp och symboler till ritualer och traditioner i olika religioner och kan självständigt påvisa likheter och skillnader.
Eleven känner till grundtankarna i någon icke-religiös livsåskådning.	Eleven kan urskilja argumenten för såväl en religiös som en icke-religiös inställning och relatera dessa till olika etiska ståndpunkter.	Eleven kan värdera argumenten för såväl en religiös som en icke-religiös inställning i olika etiska frågor och själv ta ställning.

B- språk Åter till Innehåll

Betygskriterier

Betygen som sätts ht åk 8, vt åk 8 och ht åk 9 kan uppfattas som " prognosbetyg " som relateras till våra kriterier för vt åk 9.

Bedömningens inriktning

När det gäller elevens förmåga att tala och skriva avgörs betygsnivån i första hand av hur ledigt, varierat och säkert eleven kan använda det främmande språket.

Vad beträffar elevens förmåga att förstå talat och skrivet språk beaktas särskilt hur väl eleven kan tillgodogöra sig stoff av olika språklig och innehållslig svårighetsgrad.

Aspekter som tillkommer vid avlyssning är i vilken utsträckning eleven kan följa med i ett naturligt taltempo.

När det gäller läsning läggs vid bedömningen särskild vikt vid elevens förmåga att förstå och tillgodogöra sig texter av varierande slag och att anpassa läsningen efter textens art.

Kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i målspråksländerna, och medvetenhet om skillnader och likheter, i förhållande till det egna landet, ska också vägas in i bedömningen.

Andra aspekter att ta hänsyn till, är medvetenhet om hur språkinlärning sker, samt ansvar och självständighet när det gäller att planera, genomföra och utvärdera det egna språkliga arbetet.

Ett aktivt förhållningssätt till det främmande språket, vilket tar sig uttryck i villighet att använda detta och i förmåga att reda sig även i oförberedda situationer, bör också beaktas vid bedömningen.

Betygskriterier i åk 7

Under första året betonas begreppen lyssna och tala. Eleven får lära sig att språkligt klara sig i konkreta situationer i möten med tysk- eller fransktalande personer. Den syntetiska helheten prioriteras framför den analytiska metoden att lära språket med hjälp av små byggstenar. Stor vikt lägges vid pararbete där fraserna inövas.

Godkänd

Eleven förstår ett vårdat talspråk, exempelvis när läraren talar eller ger instruktioner på språket, samt vid avlyssningsövningar innehållande allmänna hälsningsfraser, klockslag, vägbeskrivningar, väderleksrapporter etc.

Godkänd

Eleven besvarar och ställer enkla frågor i ett samtal om vardagliga ämnen, exempelvis pratar med läraren och kamrater om sådant som rör språklektionen, frågar efter och förklarar vägen, behärskar enklare affärs-och telefonfraser eller beställer på restaurant. Vidare samtalar eleven angående aktiviteter under dagen, där såväl klockslag som tidsangivelser används.

Eleven berättar kortfattat och begripligt om sig själv, sin familj, sina hobbies och intressen.

Eleven läser och förstår det väsentliga i de texter som förekommer i för årskursen avpassade läromedel.

Eleven formuler sig i skrift i enklare former, exempelvis brev med en kort presentation av sig själv och sin familj.

Betygskriterier åk 8

Godkänd

Väl Godkänd

Eleven förstår huvudinnehållet i vårdat och tydligt talspråk.

Eleven förstår vårdat och tydligt talspråk samt uppfattar huvudinnehållet i korta radio- och TV- program som rör för eleven välbekanta ämnen.

Elever deltar i samtal om vardagliga ämnen, pratar med läraren och kamrater om saker som rör lektionen samt ställer och besvarar frågor på lärobokstexterna.

Eleven berättar och beskriver med ett enkelt språk om något som nyligen har hänt.

Eleven deltar i samtal om vardagliga ämnen, för en enklare diskussion med kamrater och läraren om vardagliga saker och använder lämpliga uttryck och fraser och kan framföra sina egna åsikter.

Eleven besvarar och ställer textanknutna frågor samt återberättar texten.

Eleven har ett sådant uttal och ordval att inga onödiga missuppfattningar uppstår.

Eleven redogör för egna upplevelser och beskriver något som han nyligen hört, läst eller upplevt.

Eleven läser och förstår huvudinnehållet i enkla berättande eller beskrivande texter.

Eleven läser och förstår huvudinnehållet i berättande eller beskrivande texter samt tar fram fakta ur en enkel saktext.

Godkänd

Väl Godkänd

Eleven uttrycker sig i skrift i enkla sammanhang. Det kan gälla att i t. ex. brevform ge en kort presentation av sig själv och sina intressen.	Eleven uttrycker sig i skrift på ett enkelt språk. Det kan gälla att i t.ex brevform ge en presentation av sig själv, sina intressen och sin hemort, samt skriva en kort semesterhälsning. Språket skall vara så korrekt i fråga om ordval att eleven gör sig fullt förstådd.
Eleven har vissa kunskaper om levnadssätt i målspråksländerna.	Eleven har vissa kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i målspråksländerna.
Eleven behärskar användandet av läromedlets ordlista och grammatik.	Eleven använder läromedlets ordlista och grammatik som hjälp vid läsning och skrivning.

Betygskriterier åk 9

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven förstår vad som sägs i vardagliga samtal när språket talas vårdat och tydligt. Han förstår också det väsentliga i meddelanden och information som ges i enkel språklig form.	Eleven förstår innehållet i vårdat och tydligt språk som talas i måttligt taltempo. Eleven förstår huvudinnehållet i TV- och radioprogram som rör för eleven bekanta ämnen och förhållanden.	Eleven förstår innehållet i vårdat tydligt talat språk. Förståelsen kan inbegripa varierande former av det talade språket samt olika regionala varianter. Eleven förstår innehållet i TV- och radioprogram som rör för eleven bekanta ämnen och förhållanden.
Eleven deltar i samtal om vardagliga ämnen. I detta ingår att eleven ställer och besvarar frågor. Eleven berättar kortfattat och begripligt om något han läst, hört eller upplevt.	Eleven deltar aktivt i samtal om vardagliga ämnen. I detta ingår bl.a. att eleven ställer frågor, uppfattar vad som sägs och använder lämpliga fraser för att uttrycka önskemål och känslor. Eleven berättar eller beskriver muntligt något han läst, hört eller upplevt. Uttalet ska vara så gott och språket så korrekt i fråga om ordval och grammatik att eleven gör sig fullt förstådd.	Eleven berättar eller beskriver ledigt något han läst, hört eller upplevt . Eleven inleder och deltar aktivt i samtal på det främmande språket och utvecklar sin förmåga att berätta, beskriva och uttrycka sin uppfattning. Den muntliga kommunikationen sker med säkerhet med avseende på uttal, ordval och grammatik.

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven läser och förstår huvudinnehållet i enkla, berättande och beskrivande texter samt tar fram fakta ur en kort, enkel saktext.	Eleven läser och förstår texter av varierande slag. Detta innebär att eleven tar fram fakta ur enkla saktexter, t. ex. beskrivningar, instruktioner och broschyrer. Eleven läser och förstår huvudinnehållet i något längre texter av sak- och skönlitterär karaktär.	Eleven läser och tillgodogör sig innehållet i faktatexter och skönlitteratur som kan stimulera till fortsatt läsning på egen hand.
Eleven uttrycker sig i skrift i enkla former t.ex i meddelanden och brev.	Eleven uttrycker sig i skrift i enkla sammanhang. Det kan gälla att i t. ex. i brevform ge en presentation av sig själv, sin hemort och sina intressen eller kortfattat berätta om något han varit med om. Språket ska vara så korrekt i fråga om ordval och grammatik att eleven gör sig fullt förstådd.	Eleven vänjer sig vid att uttrycka egna upplevelser och tankar i skrift så att skrivandet blir en hjälp att befästa och utveckla språket. Eleven lär sig att bearbeta och förbättra sitt språk mot allt större variation och formell säkerhet.

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven använder ordbok och grammatik som hjälp vid läsning och skrivning.	Eleven är förtrogen med hur man använder ordbok och grammatik som hjälpmedel.	Eleven använder ordböcker, uppslagsböcker och grammatikor som hjälpmedel och utnyttjar datorer för skrivande, informationssökning och kommunikation.
Eleven har vissa kunskaper om levnadssätt, samhällsförhållanden och kultur i målspråksländerna.	Eleven har sådan kunskap om levnadssätt, kulturtraditioner och samhällsförhållanden i målspråksländerna att han kan göra jämförelser med det egna landet.	Eleven har insikter i samhällsförhållanden och kultur i de länder där språket talas. Eleven beskriver och gör jämförelser med svenska förhållanden.
Eleven tar ansvar för arbetsuppgifter, såväl förelagda som självvalda.	Eleven planerar och genomför självständigt olika språkliga uppgifter, såväl personligt valda som förelagda, och visar förmåga att utvärdera sin språkinlärning och sitt arbetssätt.	Eleven har insikt om hur den egna språkinlärningen går till och ökar utifrån denna kunskap sin förmåga till självständigt arbete och eget ansvarstagande.

Konkretisering av B-språkens kriterier i Tyska.

Här följer en praktisk beskrivning på hur man kan tillämpa B-språkens kriterier på Godkänd-nivå för åk 7 och åk 8:

Godkänd åk 7.

Tänk Dig att Du gör en resa till Tyskland i sommar tillsammans med Din familj. Du är den enda i familjen som kan tyska. När Ni kommer iland i Travemünde blir Ni lite osäkra på om det är någon tidsdifferens, så Du bestämmer Dig för att fråga någon vad klockan är. Damen Du frågar, tycker Du verkar trevlig, så hon frågar Dig varifrån Du kommer och vart Du skall. Eftersom Du också tycker att hon är trevlig berättar Du lite om Dig och Din familj.

Snart är det dags att äta. Ni söker upp en liten restaurang. Det är inga problem. Du ber om menyn, beställer något till var och en att äta och dricka. Efter måltiden ber Du att få betala och ger lite dricks.

Du kommer ihåg att man säger " Sie" när man pratar med någon okänd. Under den fortsatta resan blir Ni törstiga och letar efter en kiosk. Ni frågar en herre var Ni kan köpa något att dricka och han berättar hur Ni skall åka. Du noterar hans beskrivning och naturligtvis kommer Ni alldeles rätt direkt.

Vid kiosken köper Du coca cola och juice att dricka, men dessutom köper Du en tidning för att se TV-programmet och en karta för att kunna gå runt lite. Du frågar vad de olika sakerna kostar, och Du uppfattar priset och kan leta fram jämna pengar.

När Ni passerar en klädaffär, vill mamma absolut att Du går med henne in. Hon tycker de har så snygga kläder. Hon vill att expediten tar fram kjolar, T-tröjor och långbyxor i olika storlekar och färger. Inte nog med det. Hon vill prova också. Men det fixar Du.

När Du får chansen att förbereda dig på vad Du ska säga, kan Du t.o.m. säga rätt form på verbet som t. ex. " ich komme, du kommst, er kommt" osv. Men det är ju inte så viktigt under resan. Det viktigaste är ju att Du och de Du pratar med förstår varandra.

Godkänd åk 8

Den som har uppnått betyget Godkänd i åk 8 klarar den här resan.

Tänk Dig att Du skaffat Dig en brevvän i Tyskland. Du skriver till honom/henne och berättar om Dig, Dina kamrater och Din hemort och på så sätt om Din vardag. När Du skrivit färdigt brevet, läser Du igenom det och ser att Du skrivit rätt former av perfekt, ackusativ och dativ. Det klarar Du, om Du får koncentrera Dig på en sak i sänder.

Du och några av Dina kamrater bestämmer Er för att åka och hälsa på brevvännen. Väl i Tyskland beslutar Ni Er för att göra en rundresa. Din brevvän kan tyvärr inte följa med, därför måste Du ordna biljetter, förklara för Dina kamrater och ordna hotell. Resan innebär att Ni måste byta färdsätt ett par gånger samt fråga om upplysningar.

Under resan köper Ni en tysk ungdomstidning, som Du läser med behållning dvs. Du förstår huvudinnehållet, även om Du inte förstår alla ord.

Äta måste man. Ibland går Ni på restaurang. I år känner Du att det går riktigt bra att läsa menyn. Du förstår många fler ord och det går lättare att prata med kyparen.

Under resans gång och genom Din brevvän märker Du skillnader och likheter mellan Tyskland och Sverige.

Resan går genom flera delstater och Du blir medveten omlandet, dess historia och kultur.

Gute Reise und viel Spaß!

Samhällskunskap Åter till Innehåll

Betygskriterier

Bedömningens inriktning

Bedömningen i ämnet samhällskunskap skall utgå ifrån elevernas förståelse för samspelet mellan människa och samhälle, det vill säga hur människor påverkar och påverkas av det samhälle de lever och verkar i. Bedömningen avser elevernas förmåga att analysera och problematisera detta samspel.

Vid bedömningen skall elevernas kunskaper om demokratiska värden, traditioner och olika styrelseskick vägas in. Elevernas förmåga att betrakta frågor ur olika perspektiv och aspekter skall bedömas, liksom förmågan att genom ökade kunskaper beskriva, analysera och självständigt ta ställning i olika lokala, nationella och globala frågor.

En annan bedömningsgrund är elevens förmåga att se samband mellan individers agerande och samhälleliga effekter, liksom mellan samhälleliga skeenden och konsekvenser för människorna.

Vidare skall eleven ha insikt i att olika livsmönster har historiska rötter och förändras över tid. Elevens förståelse för samband mellan livsmönster och olika sätt att organisera samhället är av central betydelse.

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven skall känna till olika demokratiska arbets- och beslutsprocesser och hur dessa vuxit fram.	Eleven skall kunna iakttaga och reflektera över olika demokratiska arbets- och beslutsprocesser och hur dessa vuxit fram och utvecklats i det svenska samhället.	Eleven skall kunna reflektera, se samband och dra välgrundade slutsatser angående demokratiska arbets- och beslutsprocesser i tid och rum.
Eleven skall känna till samhällsekonomin och hur den kan fungera i olika system.	Eleven skall kunna reflektera och se samband i hur samhällsekonomin påverkar och påverkas av individerna.	Eleven skall kunna förklara med viss ekonomisk terminologi hur samhällsekonomin påverkar och påverkas av olika aktörer på marknaden.

Godkänd

Väl Godkänd

Mycket Väl Godkänd

Eleven skall känna till hur människors livssituation kan skifta beroende på kön, kultur och social bakgrund.	Eleven skall kunna jämföra människors livsmönster i Sverige och i andra länder och visa hur olika livsmönster kan ge upphov till konflikt men också att olikheter i livsmönster går att överbrygga.	Eleven skall kunna analysera och dra egna slutsatser om olika livsmönsters betydelse i individ och grupperspektiv.
Eleven skall vara informerad om aktuella företeelser i Sverige och i vår omvärld.	Eleven skall vara väl informerad och kunna kritiskt granska aktuella företeelser i Sverige och i vår omvärld med hjälp av begrepp som individ, grupp, stat, demokrati, makt och kontroll.	Eleven skall vara väl informerad, kunna kritiskt granska olika framställningar och kunna se möjliga konsekvenser av aktuella företeelser i vår värld med hjälp av relevanta begrepp.
Eleven skall känna till de grundläggande norm- och rättssystemen i Sverige.	Eleven skall reflektera över och se samband mellan rättigheter och skyldigheter, lagstiftning och konventioner på nationell och internationell nivå.	Eleven skall analysera och se kulturella samband mellan rättigheter och skyldigheter, lagstiftning och konventioner på nationell och internationell nivå.
Eleven skall känna till hur ekonomiska och politiska faktorer kan påverka miljön på nationell och global nivå.	Eleven skall kunna ge exempel på ekonomiska och politiska faktorer bakom olika miljöproblem och hur dessa frågor kan hanteras.	Eleven skall kunna ge exempel på ekonomiska och politiska faktorer bakom olika miljöproblem och hur dessa frågor kan hanteras och kunna komma med relevanta alternativa lösningar.

Slöjd Åter till Innehåll

Årskurs 8

Godkänd

1. Eleven kan med handledning föreslå och välja slöjdarbeten och vidareutveckla dem

till användbara planeringsförslag.

2. Eleven kan med handledning göra materialval till sina slöjdarbeten.

3. Eleven kan med handledning välja slöjdmetod och lämpliga verktyg eller redskap.

4. Eleven kan arbeta efter givna instruktioner och kan med hjälp följa arbetsbeskrivningar.

5. Eleven kan under arbetets gång, vid behov, fatta nya beslut.

6. Eleven har någon kännedom om slöjdtraditioner.

7. Eleven kan med hjälp beskriva sitt arbete och den arbetsgång som lett fram till slutresultatet samt i viss mån göra en bedömning av detta.

Väl Godkänd

1. Eleven kan utifrån egna idéer göra skisser och med handledning vidareutveckla

dem till användbara planeringsförslag.

2. Eleven har viss kunskap om materialens viktigaste egenskaper och kan med handledning göra materialval ur olika aspekter.

3. Eleven visar god initiativförmåga, arbetar med viss handledning, väljer och använder lämplig slöjdmetod samt väljer och hanterar lämpliga verktyg eller redskap.

4. Eleven kan med hjälp förstå arbetsbeskrivningar och arbetar efter instruktioner, ritningar eller motsvarande.

5. Eleven kan under arbetets gång, vid behov, fatta nya beslut.

6. Eleven har någon kännedom om slöjdtraditioner.

7. Eleven kan med viss hjälp beskriva sitt arbete och den arbetsgång som lett fram till slutresultatet samt göra en bedömning av detta.

Mycket Väl Godkänd

1. Eleven presenterar egna idéer, skisser och modeller till slöjdarbeten och kan med viss handledning vidareutveckla dem till användbara planeringsförslag.

2. Eleven känner till materialens viktigaste egenskaper och kan motivera sitt materialval ur olika aspekter såsom funktion, miljö, estetiskt intryck eller ekonomi.

3. Eleven visar mycket god initiativförmåga, arbetar i stort sett självständigt, väljer och använder lämplig slöjdmetod samt väljer och hanterar lämpliga verktyg och redskap.

4. Eleven förstår arbetsbeskrivningar och arbetar efter instruktioner, ritningar mönster eller motsvarande.

5. Eleven kan under arbetets gång ompröva tidigare val och vid behov fatta nya beslut.

6. Eleven har någon kännedom om slöjdtraditioner och hur de kan påverka det egna arbetet.

7. Eleven kan beskriva sitt arbete och den arbetsgång som lett fram till slutresultatet samt göra en bedömning av detta.

Årskurs 9

Godkänd

1. Eleven kan utifrån egna idéer göra skisser och med handledning vidareutveckla dem till användbara planeringsförslag.

2. Eleven har viss kunskap om materialens viktigaste egenskaper och kan med hand-ledning göra materialval ur olika aspekter.

3. Eleven arbetar med viss handledning, väljer och använder lämplig slöjdmetod samt väljer och hanterar lämpliga verktyg och redskap.

4. Eleven kan med hjälp förstå arbetsbeskrivningar och arbetar efter instruktioner, ritningar, mönster eller motsvarande.

5. Eleven kan under arbetets gång, vid behov, fatta nya beslut.

6. Eleven har någon kännedom om slöjdtraditioner.

7. Eleven kan med hjälp beskriva den arbetsgång som lett fram till slutresultatet samt göra en bedömning av detta.

Väl Godkänd

1. Eleven presenterar egna idéer, skisser och modeller till slöjdarbeten och kan med viss handledning vidareutveckla dem till användbara planeringsförslag.

2. Eleven känner till materialens viktigaste egenskaper och kan motivera sitt materialval utifrån olika aspekter såsom funktion, miljö, estetiskt intryck eller ekonomi.

3. Eleven arbetar i stort sett självständigt med god initiativförmåga, använder lämplig slöjdmetod samt väljer och hanterar lämpliga verktyg och redskap.

4. Eleven förstår arbetsbeskrivningar och arbetar efter instruktioner, ritningar, mönster eller motsvarande.

5. Eleven kan under arbetets gång ompröva tidigare val och vid behov fatta nya beslut.

6. Eleven har någon kännedom om slöjdtraditioner och hur de kan påverka arbetet.

7. Eleven kan beskriva det arbete och den arbetsgång som lett fram till slutresultatet samt göra en bedömning av detta.

Mycket Väl Godkänd

1. Eleven presenterar egna idéer, skisser och modeller till slöjdarbeten och kan vidare-utveckla dem till användbara planeringsförslag.

2. Eleven känner till materialens viktigaste egenskaper och kan motivera sitt materialval utifrån olika aspekter.

3. Eleven arbetar självständigt med mycket god initiativförmåga och säkerhet, väljer

och använder lämplig slöjdmetod och hanterar lämpliga verktyg och redskap.

4. Eleven förstår arbetsbeskrivningar och arbetar efter instruktioner, ritningar, mönster

eller motsvarande.

5. Eleven kan under arbetets gång, vid behov, fatta nya beslut.

6. Eleven har god kännedom om slöjdtraditioner och hur de kan påverka det egna arbetet.

7. Eleven kan beskriva sitt arbete och den arbetsgång som lett fram till slutresultatet samt göra en bedömning av detta.

Eleven skall visa att han/hon kan lyssna aktivt och tillgodogöra sig det som sagts/lästs.

Väl godkänd - Vårterminen åk 9

Eleven skall göra de av undervisande lärare och elev överenskomna förelagda uppgifterna på ett, utifrån varje elevs förutsättningar, godtagbart sätt.

Tala

Eleven skall arbeta medvetet med sitt språk för att göra det mer uttrycksfullt, korrekt och tydligt, samt visa att han/hon kan anpassa sitt budskap till mottagare och syfte. Eleven skall i diskussioner och grupparbeten kunna argumentera för den egna åsikten, ställa frågor som hör till ämnet, lyssna på andra och granska sina egna och andras argument.

Eleven uppmärksammar och har viss insikt i hur människors sätt att uttrycka sig i tal och skrift varierar över tid och med bland annat geografisk hemort, kön, social och kulturell tillhörighet.

Läsa

Eleven skall anpassa sitt sätt att läsa efter syftet med läsningen och efter textens art. Eleven har viss bredd i sin läsning både i fråga om skönlitteratur och saklitteratur och kan på olika sätt uppleva, tolka och värdera det lästa. Eleven kan göra enkla analyser av innehåll och form hos olika slags texter och inser värdet av att därvid använda termer och begrepp. Eleven använder och behärskar bland annat ord för olika genrer och berättartekniker.

Eleven kan använda sig av flera olika källor för att skaffa sig kunskap. Eleven kan göra jämförelser och finna beröringspunkter mellan olika texter och har viss förmåga att tolka och kritiskt granska budskap i olika medier.

Eleven skall också känna till några av de stora skönlitterära verken och författarskapen som ingår i vårt kulturarv.

Skriva

Eleven skall arbeta medvetet med sitt språk för att göra det mer uttrycksfullt, korrekt och tydligt, samt visa att han/hon kan anpassa sitt budskap till mottagare och syfte. Vid användandet av olika källor skall eleven visa förmåga att sammanställa sina resultat så att kunskapen blir tillgänglig för andra. Eleven använder skrivandet för att ge uttryck för tankar, åsikter och känslor och som ett redskap för kommunikation. Eleven skall behärska vanliga grammatiska termer.

Lyssna

Eleven skall aktivt lyssna och ha muntliga eller skriftliga synpunkter på det som sagts/lästs.

Mycket väl godkänd - Vårterminen åk 9

Eleven skall göra de av undervisande lärare och elev överenskomna förelagda uppgifterna på ett, utifrån varje elevs förutsättningar, godtagbart sätt.

Tala

Eleven skall utveckla en sådan språklig säkerhet i tal att han/hon med respekt för andra kan, vill och vågar uttrycka sig tydligt i många olika sammanhang. I samtal med andra skall eleven kunna uttrycka de känslor och de tankar litteraturen väcker. Eleven skall också ha insikt i hur människors sätt att uttrycka sig i tal och skrift varierar över tid och med bland annat geografisk hemort, kön, social och kulturell tillhörighet.

Läsa

Eleven skall kunna läsa och förstå avancerade texter av olika slag, samt kunna göra analyser av innehåll och form. Eleven skall kunna använda termer och begrepp och behärska ord för olika genrer och berättartekniker. Eleven skall kunna göra jämförelser och finna beröringspunkter mellan olika texter och ha god förmåga att tolka och kritiskt granska budskap i olika medier. Eleven skall känna till skönlitteratur från olika tider och i skilda former och ha kunskap om centrala författarskap och därigenom få förståelse för kulturens mångfald.

Skriva

Eleven skall ha ett uttrycksfullt, korrekt och tydligt språk med en personlig stil, samt på ett ledigt sätt kunna anpassa sitt budskap till mottagare och syfte. Vid användandet av olika källor skall eleven visa förmåga att sammanställa sina resultat så att kunskapen blir tillgänglig för andra. Eleven skall också med lätthet kunna ge uttryck för tankar, åsikter och känslor. Eleven skall behärska viktiga grammatiska termer.

Lyssna

Eleven skall vid aktivt lyssnande utan problem redovisa och ha synpunkter på det som sagts/lästs.

Teknik Åter till Innehåll

Teknikundervisningens syfte är att hos eleven utveckla en förtrogenhet med teknikens väsen. I denna kompetens ingår att:

- utveckla kunskap om den tekniska utvecklingens roll i ett historiskt perspektiv,

- utveckla viss vana att reflektera över och praktiskt lösa tekniska problem,

- utveckla förmåga att analysera och värdera samspelet teknik- människa- samhälle- natur.

Eleven undersöker praktiskt någon form av teknik inom områdena hem, fritid eller arbetsliv.

G Eleven arbetar med lärarhandledning och kan

-planera och genomföra sitt arbete.

-välja och använda eventuella verktyg och hjälpmedel.

-i någon mån redovisa och värdera resultatet.

VG Eleven arbetar med viss lärarhandledning, visar god initiativförmåga och kan

- planera sitt arbete och förklara hur han / hon ska gå tillväga

- välja eventuella verktyg och använda dessa på ett säkert sätt.

- vid behov ompröva tidigare val och fatta nya beslut

- redovisa och värdera resultatet.

MVG Eleven arbetar i stort sett självständigt och visar mycket god initiativförmåga, kreativitet, skicklighet och insiktsfullhet i de olika arbetsmomenten. I övrigt som VG.

Eleven planerar och genomför en egen konstruktionsuppgift.

G. Eleven arbetar med lärarhandledning och kan

- planera och beskriva sin konstruktion i ord och skisser.

- genomföra sitt konstruktionsarbete.

- välja och använda för ändamålet lämpliga redskap och verktyg.

- någon mån redovisa och värdera resultatet.

VG Eleven arbetar med viss handledning, visar god initiativförmåga och kan

- planera och beskriva sin konstruktion i ord och skisser.

- beskriva de ingående komponenternas uppgift samt hur de tekniskt är relaterade till varandra.

- planera för genomförandet i form av arbetsmetoder, material- och redskapsval.

- genomföra sitt konstruktionsarbete på ett säkert sätt.

- välja och använda för ändamålet lämpliga redskap och verktyg.

- vid behov ompröva tidigare val och fatta nya beslut.

- redovisa och värdera resultatet.

MVG Eleven arbetar i stort sett självständigt och visar mycket god initiativförmåga, kreativitet, skicklighet och insiktsfullhet i de olika arbetsmomenten. I övrigt som VG.

Eleven beskriver hur något eller några tekniska system utvecklats och förändrats genom åren.

G Eleven kan

- förstå hur förändringar i konstruktion och grundläggande principer har betydelse när det gäller funktioner, egenskaper och användningsområden.

VG Eleven kan

- redovisa förändringar i konstruktion och grundläggande principer.

- redovisa förändringarnas betydelse när det gäller funktioner, egenskaper och användningsområden.

MVG Eleven kan

- förstå och redogöra för orsaker till förändringarna och ge realistiska förslag på hur systemet i fråga kan tänkas att utvecklas i framtiden.

Eleven undersöker hur olika tekniska lösningar fungerar i förhållande till mänskliga behov samt gör jämförelser med tidigare teknik inom området.

Eleven kan t. ex. undersöka hur vi värmer våra bostäder idag jämfört med förr.

G Eleven kan med handledning undersöka någon form av teknik samt göra ovan nämnda jämförelser.

VG Eleven förstår och kan redogöra för vilka konsekvenser teknikanvändandet ifråga medför och har medfört, dels för människor och natur och dels för samhället i stort.

MVG Eleven redovisar tankar och reflektioner kring hur tekniken ifråga kan tänkas se ut i framtiden och pekar på problemen som då måste lösas.

Eleven ger exempel på samband mellan teknikanvändning, individ, natur och samhälle.

Eleven kan t.ex. studera vårt stora behov av billig energi och dess konsekvenser.

G Eleven kan

- ge exempel på och redovisa några samband mellan teknikanvändning, individ, natur och samhälle

VG Eleven kan

- utifrån sådana exempel självständigt analysera hur olika faktorer påverkat varandra.

- göra värderingar ur etiska, sociala och globala perspektiv.

MVG Eleven kan

ge exempel på konsekvenser, positiva och negativa, som teknikanvändandet ifråga kan få i framtiden, samt ge realistiska förslag på hur man ska kunna lösa dem.

Åter till Innehåll