Altfiolmusik och altfiolspel i Västsverige
Ett samspel mellan
musiker samt mellan tonsättare och musiker
Projektbakgrund Samtidigt har flera tonsättare bidragit med
att komponera för altfiol, ofta i stimulerande samverkan med västsvenska musiker. Det
gäller exempelvis Torsten Ahlberg, Gösta Nystroem, Birger Anrep-Nordin, Hilding Hallnäs,
Torsten Sörenson, Sven-Eric Johansson och Björn Johansson. En intressant fråga är om det
finns något speciellt i instrumentet eller dess ensembleroll som binder samman komponerande
och altfiolspel. Musikhistorien ger anmärkningsvärt många exempel på altfiolspelande
tonsättare. Den till Göteborg, i mitten av 1800-talet från Böhmen, invandrade tonsättaren
och musikorganisatören Joseph Czapek var ett sådant exempel. I 1960-talets Göteborg var
tysken Rolf Herberger ett annat. Syfte och frågeställningar 1. Vilka har varit de
ledande altfiolisterna inom regionen och hur har deras bakgrund, studier, repertoar,
musikaliska personlighet samt konserterande och pedagogiska verksamhet tett sig? 2. I vad
mån har det förekommit samverkan och ömsesidig påverkan mellan altfiolister, tonsättare och
andra musiker? 3. Vilka västsvenska tonsättare har givit altfiolen en framträdande roll i
sin musik och hur återspeglar sig detta i deras kompositioner? 4. I vad mån kan rötterna
till en sådan samverkan mellan tonsättare och musiker spåras tillbaka i musikhistorien,
exempelvis till det tidiga skede när mellanregistretsstämmor ofta spelade den centrala
rollen i den musikaliska flerstämmigheten?
Undersökningsmetod Sedan sommaren
1999 har dokumenterade intervjuer genomförts med Endre Wolf, Erich Noack, Olle Edström,
Gösta Ardehed, Maja Vogl och Alex Portnoff samt de i Stockholm verksamma Robert James och
Eberhardt Eyser. Arkivstudier har utförts i Göteborgs stadsarkiv och i Konserthusets arkiv.
I Stockholm har vi dessutom forskat i Sveriges Radios not- och inspelningsarkiv,
Musikmuseets arkiv, Statens musikbibliotek samt Arkivet för ljud och bild. Vi har också
besökt Mariestads musikarkiv, Cantus Durus. Hos Statens Musikbibliotek fann vi
originalmanuskript från 1850-talet till musik för altfiol av "byggmästaren av musikstaden
Göteborg" Joseph Czapek. Hittills har vi skrivit ut ett av verken i modern notskrift. ALTFIOL i VÄST stod som delarrangör när verket spelades, troligen f f g sedan 1800-talet, tillsammans med annan västsvensk altfiolmusik på konsert i Göteborg i mars 2001. I Göteborg förestår studier av arkivmaterial från Lilla Parnassen, Levandemusik, Sundbergska kvartettsällskapet, Göteborgs tonsättarförening m fl. Sökande pågår efter försvunnet notmaterial som exempelvis en altfiolkonsert av Torsten Ahlberg, uruppförd 1934 av Heinz Freudenthal i Göteborgs orkesterförening med Tor Mann som dirigent. Projektdeltagare Tips och idéer samt beställning av Czapeknoter: rune.jungen@gothnet.nu eller bengt@altfiol.com Många framstående altfiolister har varit
verksamma i Göteborg. Under Aulin- och Stenhammar-epoken verkade t ex Sven Blomqvist,
sedermera Heinz Freudenthal, Tage Broström, Julius Koppel, Bertil Appelbom och Henry
Stenström.
En lång rad musiker, invandrade såväl som infödda, har bidragit till vacker
altfiolklang i den här delen av landet, ibland som orkestermusiker, ibland som solister
eller kammarmusiker och ibland som pedagoger.
Projektet vill
belysa hur altfiolmusiken och altfiolspelet har utvecklats i västsvenskt solo-, kammar- och
orkesterspel med särskild inriktning mot följande frågeställningar:
Inventering och beskrivning av musiker, tonsättare,
konsertprogram, notmaterial m m på altfiolområdet genomförs huvudsakligen med hjälp av
arkiv- och litteraturstudier samt bandinspelade och utskrivna intervjuer.