Släktforskning är en intressant sysselsättning som kan skänka utövaren mången spännande stund. Vi som haft den turen att ha våra förfäder boende i Göinge-bygden kan glädja oss åt det rika bestånd av äldre handlingar från denna trakt. Jag tänker främst på kyrkböckerna, som för Osby och Loshults socknar sträcker sig ända tillbaka till 1647. Beträffande tiden dessförinnan är de skriftliga källorna fåtaligare1). Anders Andrén har i denna årsbok visat på tidigare okänt material om Göinge2), och det är med hjälp av detta Niels Rafns i Slettholt släktförhållanden kan utredas.
"Torsdagen den 13 juli anno 1643 skötte3) Peder Erichsen i Höjholt, Niels Erichsen i Sleolt och Sidse Erichsdatter i Hönnerum för sig, med alla hennes barns samtycke (ut in priori) från dem, samtliga och deras arvingar all vars jord och egendom som deras salige fader och moder ägde uti Marestorps kronogård och för en tid sedan hade sålt till Bodel Björnsen4) på samma ställe, ändock han inte förrän nu därpå skötte begärt eller fått, för dess betalning, varför de förutnämnde Erichsens i Sleolt barn och arvingar bemälte jord och egendom sköde till förutberörde Bodel Björnsen och hans hustru Sidse Pedersdatter och deras arvingar, eftersom därför betalt är den siste penning med den förste "
Av innehållet framgår, att Peder Erikssön i Höjholt (Höghult), Niels Erikssön i Slettholt (Slähult) och Sidse Eriksdatter i Hönnerum (Hönjarum) är syskon vars föräldrar ägt jord i Marestorps kronogård.
Söker man efter dessa personer i kyrkböckerna finner man dem inte genast. Sidse nämns överhuvud taget inte i kyrkoarkivalierna efter 1647, troligen har hon därför avlidit någon gång mellan 1643 och 1647.
Peder i Höjholt finner vi död 1660. "Dn 23 p Trin: Peder Nielssön i Höjelt, föd i Marestrup. Mat. Elne. uxorem duxit Elne. in conjug. vixit 43 ann. Liberi 11, qvorum 5 vivi. in constantia, fortuna et valetudinis expert obyt diez suum aet. 75 aar"
Av hustrun Elne Olofsdatters dödsnotis (1666) framgår, att hon i 45 år varit gift med Peder Erikssön i Höjholt.
Ännu svårare blir det att finna Niels Erikssön i Slettholt. Den 11 augusti 1682 begrovs Niels Nielssön Rafn i Sleholt. Moderns namn Elne och åldern 78 år.
Inte ett ord om Erikssön i de bådas dödsnotiser, men liksom i Peders fall får vi beträffande Niels indirekt kunskap om att han kallats Erikssön. Niels Rafns son Niels (född 1648) gifte sig 1671 och i vigselboken från Osby socken står detta år att läsa: "Dn Miseric. Desp. Niels Nielssön (Erichsen) i Sleolt. Kirstine Mogensdåtter i Röene ", och när han avled 1696 antecknades följande i dödboken: "Dn: Laetare. Nils Nilsson :|Eriksson|: af Slehult. föd ibidem. Pat: Nils Rafn. Mat: Bengta. Uxorem duxit Kirstin. In conjugio sterili 24: åhr. Vir probus et modestus, mihi meis charus. Döde d. 14 Martij, aet: 48 åhr. L:S: midt för St: Wapnhusdörren."
Inte bara kyrkböckernas uppgifter utan även det faktum att man deltager vid varandras barndop styrker att Peder Nielssön i Höjholt, Niels Nielssön Rafn i Slettholt och Sidse (= ? = Nielsdatter) i Hönnerum är syskon. De är barn till Niels och Elne som år 1585 bodde i Marestrup och som ägde jord i kronogården därstädes.
Erikssön har inom släkten tjänat som
ett slags släktnamn långt in på 1600talet. Vem
denne Erik var, vars minne under så lång tid levt
kvar i avkomlingarnas minne - märkligt är det faktum
att varken Peders, Niels' eller Sidses barn döpts till Erik5)
- vet vi inte. Troligen har han levt under slutet av medeltiden
eller början på 1500-talet. Inte förrän under
Skånes försvenskning bleknar minnet av Erik och namnet
dör för alltid inom släkten. En främmande
nation med en annan kultur har tagit död på en gammal
tradition.
Sidse Nielsdatter "Eriksdatter" har vi tidigare bara berört flyktigt. Att hon var moder till den berömde bondeledaren Peder Pederssön d. ä. i Hönnerum och farmor till den lika bekante friskytten Peder Pederssön d. y.6) från samma by har tidigare inte varit känt. Tack vare det gamla sköttebrevet från 1643 får vi nu en klar bild av släktskapet mellan de så betydelsefulla och mäktiga bondeätterna. Niels Rafn förekommer flitigt i denna årsbok. Han var gift med ottinglensmanden Troels Sorts dotter och var en tid häradets ålderman. Också Peder Nielssön i Höjholt och hans avkomlingar omnämns i hembygdslitteraturen, senast i min artikel om författaren till den äldsta tryckta dikten på dialekt nämligen Peders son son son, riksdagsmannen Björn Svensson.
NOTER
(1585) i Marestrup G m Elne | ||
|
| ||
f c 1585 i Marestrup, Loshult D 1660 i Höjholt, Loshult G c 1615/1617 m Elne Olufsdatter fr Flackerup, Ö Broby | D 1643/47 i (Hönnerum) G m Peder Pederssön i Hönnerum, Osby | f c 1604. D 1682 i Slettholt, Osby G 1631/32 m Bente Trölsdatter fr Marklunde |
f c 1615 i Höjholt, Loshult D 1668 i Karholt, Loshult G c 1631 m Erik Jönsson i Karholt | G m Else |
f c 1632 i Slettholt D 1687 i Olastorp, Osby G 1654 i Osby m Thore Nielsdatter fr Bennerup2) |
f c 1626 i Höjholt, Loshult D 1698 ibm G c 1656 (Örkened) m Dorothe Svendsdatter fr Lönsboe | f c 1610 i Hönnerum, Osby D 1662 i Boerup, Osby G c 1627 m Ormar Svendssön i Boerup, Osby | f c 1635 i Slettholt D 1676 i Olufstrup, Osby G 1651 i Osby m Peder Anderssön |
f c 1627 i (Höjholt) Ogift D 1647 i Höjholt, Loshult | f c 1618 i Hönnerum, Osby D 1674 ibm G 1:o c 1640 m Kirstine Andersdatter fr Seflacke, Emmislöv1) 2:o m Bente Jensdatter fr Kongstorp, Loshult | f c 1635 i Slettholt D 1709 i Vigenstorp Osby D 1653 i Osby m Jens Jenssön i Mörkhult, Osby |
f c 1632 i Höjholt, Loshult D 1653 i Vigenstrup, Osby G 1650 i Loshult m Rasmus Gammelssön i Vigenstrup | f c 1638 i Slettholt Ogift D 1647 ibm | |
f c 1635 i Höjholt, Loshult D 1674 ibm G c 1663 i (Loshult) m Karine Pedersdatter fr Östenböge | f c 1640 i Slettholt D 1716 i Osby 6 G 1666 i Osby m Svend Anderssön i Osby | |
G 1666 i Loshult m Jon Andersson i Göteryd | f 1648 i Slettholt D 1696 ibm G 1696 i Osby m Kirstine Mogensdatter fr Röene, Osby | |
f 1650 i Slettholt Ogift D 1662 ibm | ||
NOTER TILL SLÄKTTAVLAN
1) Kirstine Andersdatter (c. 1612-1660) från Seflacke var dotter till Anders o.h.h. Hanne. Hennes broder Peder Anderssön, gift med Kirstine (c. 1610-1693) tog aktiv del i det s. k. Skånska kriget i det han av bönderna en sommarafton 1675 ombetts att efter högmässan tala till Ö. Emmislövs sockenmän angående de betungande vägbyggena i trakten. Peder hade lytt uppmaningen och på kyrkobacken ljudligt föreslagit bönderna att samfällt skjuta till respengar och därefter bedja ridfogden på Färlövsholm att bege sig till svenske kungen och utverka att de befriades från vägarbetena. Osby sockenmän bad Peder att hålla möten även med dem men blev stoppad av den förskräckte ridfogden (se ÖGD 17/6 1675).
Peders son Oluf (c. 1636-1707) var 1:o gift med Une Mattisdatter (död c. 1685) från Ö. Svendstrup i Osby och 2:o med Sidse Olufsdatter (1667-1749), dotter till länsmannen Oluf Jenssön i Kjelsved. Dottern Hanne (c. 1671-1742) i första äktenskapet var gift med Niels Olufssön (c 1661-1753) i Egeröd, Glimåkra. Han var son till degnen Oluf Nielssön Aasom (död 1699) o.h.h. Margarethe (död 1697) i Glimakrå. Till denne märklige man, som var klockare i Glimåkra och Örkened 1673-1694 hoppas artikelförfattaren få återkomma i en kommandc artikel.
2) Thore Nielsdatter (c. 1606-1677) från Bennerup i Hästveda
var troligen syster till Peder Nielssön i Bennerup som i
ett av sina giften var förmäld med Nille Mattisdatter,
dotter till Mattis Jenssön o.h.h. Anne Torkelsdatter i Malsholt,
Osby (se ÖGD AIa:4, pag. 19) och således syster till
den ryktbare riksdagsmannen Torkel Mattissön i Malsholt.
Nille och Peder hade två flickor Arine (c. 1648-1713) och
Inger (c. 1659-1702). Inger var gift med "snapphanen"
Lille Tue Jenssön i Marklunde, som under den s. k. Loshultskuppen
tutade i ett posthorn vid Hönje bro för att varna bönderna.
Arine var gift med "Pellinge-Per" d. v. s. Peder Nielssön
(1651-1719) i Ö. Genastorp, Osby. Deras dotter Nille (1678-1708)
gifte sig med Peder Nilsson (c 1672-1737) i Denningarum, Ö.
Broby. Från deras son Nils (1703-1760) och hans hustru Nilla
Niklasdotter (1699-1773) i Denningarum kan många göingar
räkna släktskap.
FÖRKORTNINGAR
OHÅ = Osby hembygdsförenings årsböcker.
VGHS = Västra Göinge hembygdsförenings skriftserie.
ÖGD = Östra Göinge domböcker;
förvaras i Lunds landsarkiv.
Tillbaka till Mikael Perssons släktforskarsida
Tillbaka till släktforskarsidan
Copyright © 1996, 2000 Mikael Persson