Axel Nordell och hans lekskulpturer
C-uppsats i Konstvetenskap: KOV 103, Ht 1995, Lund
Författare: Lotta Roos Handledare: Torsten Weimarck

Förord
Det var under arbetet med B-uppsatsen i konstvetenskap (Stockholm) som kontakten med Axel Nordells lekskulpturer åter etablerades. B-uppsatsen var en argumentationsanalys av -Bertil Risvedens bok 500 år på Görväln och tog upp frågan om vem som varit huvudarkitekt till Görvälns slott, ett herresäte i Järfälla kommun. Vid alla de besök som företogs vid herresätet under uppsatsskrivandets gång skymtade två välbekanta former fram i kanten av en äng. Närmare efterforskning visade att det var två lekskulpturer, som båda till utförandet liknade en skulptur som stått på skolgården till en lågstadieskola i Jakobsberg Olovslundsskolan, en skola i Järfälla kommun som jag själv gått i. Ett intresse väcktes - vem var upphovsmakare till dessa otroligt underfundiga lekskulpturer?

De plaketter som satt ingjutna på lekskulpturerna vid Görväln talade för betraktaren om att skulptörens namn var Axel Nordell, samme man visade det sig, som gjort Snäckan på Olovslundsskolan.

Skulpturerna ägde fortfarande 15 år senare en dragningskraft, inte genom att locka till lek som förr utan nu istället genom sin form och färg!

Olovslundsskolans lekskulptur - Snäckan - hade varit stor, blå och stått mitt på nedre skolgården, i en sandlåda som varje rast fylldes av oss barn som ville leka i den, en speciell lek som vi kallade "Trängsel". Leken gick ut på att man köade p a* baksidan av skulpturen för att klättra de klumpiga trappstegen till snäckans topp. Väl uppe kanade man med benen dinglandes utanför, ned längs med snäckans kant tills kompisarna framför stoppade upp farten. Där satt man sedan, ett gäng 7- 1 0-åringar, på rad och trängdes med varandra. Målet var att knuffa ned de som satt framför och till slut nå fram till snabeln - visserligen inte en del som man förväntar sig finna på en snäcka, men vi barn såg inget större samband mellan namnet och formen. Det barn som nådde längst in mot snabeln blev "herre på täppan" och lyckades han / hon sedan sitta kvar till rasten var slut hade han / hon vunnit! Leken orsakade mycken gruff och näsblod bland oss barn och huvudbry hos lärarna, men Snäckan har trots allt endast väckt positiva minnen. Nordell har, om än i det tysta, uppenbarligen satt spår hos några av de barn som växte upp på sextio- och sjuttiotalet. Frågar man någon idag vuxen sjuttiotalist om de vet vem skulptören Axel Nordell är, blir svaret alltid nekande. Frågar man istället om personen i fråga lekt i en lekskulptur tänds små lyktor i sjuttiotalistens ögon - "Menar du en sån som den stora röda i Pildammsparken..." eller "- Ja, en sådan hade vi på våran skolgård..."

Val och avgränsning av ämne. Metod
Det är alltså med intentionen att förbinda ett namn, Axel Nordells namn, till lekskulpturerna som denna uppsats kommit till. Uppsatsen är en saklig redogörelse över hur Nordell får idéerna till lekskulpturernas former, hur de tillverkas och vilka som är de huvudsakliga målgruppema. Konstnären är idag också så pass gammal att en sammanfattning av hans liv och konstnärskap är av vikt. Anledningen till att någon djupare analys av Nordells lekskulpturer inte gjorts, är att ingenting tidigare skrivits om honom - det bör vara intressantare att få alla fakta angående lekskulpturerna, innan en sådan analys görs. Uppsatsen har begränsat sig till att presentera Nordell och hans lekskulpturer, men då det under skrivandets gång framkommit att lekskulpturerna för Nordell endast kommit i andra hand, skulle en dokumentation av hans övriga konstnärskap förmodligen givit en mer rättfärdig bild av Nordell som konstnär.

Tidigare forskning, källor och litteratur
Materialet som uppsatsen bygger på har insamlats genom arkivstudier, artikelsökning, telefonsamtal, intervju med konstnären och studiebesök vid ett antal av hans lekskulpturer, i både Lund och Storstockholm. De svart vita bilder som förekommer i uppsatsen är antingen fotograferade eller tecknade av mig själv.

De huvudsakliga källorna har bestått av tidningsurklipp eftersom annat tryckt material om Nordell ej stått att finna. Sökningen efter material om Nordell har bl.a. gjorts på Arkivet för Dekorativ Konst men då detta givit ett magert resultat - endast några få artiklar - har materialet fått utökas med artikelurklipp, ur Nordells egna, vänligen utlånade pärmar. Det har ökat antalet artiklar avsevärt. Artiklarna har ofta tenderat att ta upp ungefär samma saker om Nordell, hans liv och konstnärskap, vilket lett till att uppsatsen ej på något vis kan göra anspråk på att vara en fullständig dokumentation. En intervju med konstnären själv, två TV-program där Nordell medverkar samt diverse omkringliggande litteratur har fått komplettera artiklarna.

Inledning

Från hantverkare till skulptör
För att ge läsaren en idé om hur Axel Nordells liv genom aren har gestaltat sig har en sammanställning gjorts, också för att ge en bild av Nordell som person. Axel Nordell föddes 1914 i Tallåsen, Hälsingland. Under uppväxten arbetade han på faderns bryggeri, där han samtidigt som han höll ett öga på svagdricka kunde ägna sig åt att snida och tälja i trä. Nordell insåg att arbetet vid bryggeriet inte var hans kall och bestämde sig för att ägna sig åt hantverket på heltid. Efter andra världskrigets slut reste Nordell till Stockholm och började där arbeta som slöjdlärare i en skola på Lidingö, samtidigt som han på fritiden ägnade sig åt att utbilda sig till möbelsnickare hos Carl Malmsten på Viggbyholm. Malmsten blev den som fick Nordell att intressera sig för form och 1951 började han studera på Konstfacks kvällsskola. Han bytte samtidigt arbetsplats till en privatskola på Östermalm och blev där slöjdlärare bl.a. för kung Carl Gustav XVI och hans syster prinsessan Christina. (l)

Nordell for 1959 till Kanada - en barndomsdröm som gick i uppfyllelse - och började där utöver hantverkssnidandet skulptera så smått. (2) Efter ett år i det kanadensiska klimatet - som var för kallt för Nordells smak - och efter en skilsmässa, sökte han sig 1960 till varmare breddgrader, närmare bestämt San Francisco, Kalifornien. (3) Han träffade där den ungerskfödda målarinnan/formgivaren Elisabeth Rogée och öppnade tillsammans med henne ett galleri på 1843 Union Street - "Arabesk". De ställde där ut konsthantverk och möbler av egen design, men även Nordells små skulpturer fick sin plats i galleriet. Rogée uppmuntrade Nordell till att utveckla sin konstnärliga sida till fullo vilket 1962 resulterade i hans första erkännande som konstnär: han vann första pris i en Shakespeartävling i AshIand, Oregon med träcollaget En midsommarnatts dröm, en tavla sammansatt av 15 olika träslag. (4)

San Francisco var Nordells hem i sammanlagt fyra år, ända tills han tillsammans med Elisabeth Rogée åkte hem till Sverige igen. Han installerade sig i en ateljé på Linnégatan i Stockholm, med avsikten att bli där för gott. Under ett besök på Italienska Kulturinstitutet i Stockholm hände det sig att Nordell blev presenterad för dottore Mario Marcazzani, dåvarande chef för Biennalen i Venedig. Han

……………………………………………..

1.Källberg, Knut, "Axel Nordell skulpterar storbeställning i Handen". Ljusdals-Posten 1967-06-19 "-

2. Jag är skulptör!". Veckan 1992-04-22 3

3. Forsberg, Kristina, "Axel Nordell ställer ut för första gången på hemmaplan". Ljusdals-Posten 1990-09-28 4

4. Martinsson, Erik, "Svensk skulptör gjorde succé i Venedig". Dagen 1966-09-20 samt Wander Samuelsson, Ulla, Nu ställer "Bryggar-Axel" ut på hemmaplan". Hälsinge Kuriren 1988-05-3 Isamt Balgård, Gunnar, "Orn en bild ur Midsommamattsdrömmen". Väsierbottens Fölkblad 1964-06-30

inviterade Nordell till Venedig - ett erbjudande som Nordell inte kunde motstå. Bara ett år efter hemkomsten var Nordell på resande fot igen! I Venedig fick han en egen studio på Academia di belle Arti där han studerade under och umgicks med en Italiensk konstkritiker och skulptör, Alberto Viani. (1) Denne influerade Nordell som tidigare haft ett spetsigt och aggressivt formspråk, till ett mer mjukt och rundat.

1966 var det dags att återvända till Sverige och med sig i bagaget hade Nordell denna gång både en ökad självkänsla och det av Viani inspirerade formspråket, det som än idag är hans kännetecken. (2) 1966 var även året då Nordell gjorde sina första lekskulpturer och kände sig redo att börja kalla sig skulptör. Av alla de 30 yrken han haft tidigare, bl.a. långtradarchaufför, vävstolsmakare, lärare, souvernirtillverkare, minkfarmare, desinfektör och kringresande predikant, fanns det inget arbete som för honom kunde mäta sig med skulptöryrket. Han hade endast tagit de andra för att kunna försörja sin familj. (3) Nordell fick under 1966 erbjudanden om att göra fler resor utomlands: chefen för moderna museet i Eilat, Miriarn Novitch, hade under ett besök på en av Nordells utställningar tyckt så mycket om det hon såg att hon bjöd honom att komma till Israel. Denna inbjudan fick dock vänta ända till 1979 innan den utnyttjades, för den 16 januari 1967 reste Nordell till Gambia tillsammans med Etnografiska museet i Stockholm för att hjälpa dem i deras studier av Serahulistammen. Nordell verkade där ett halvår i museets tjänst och stannade sedan kvar själv i ytterligare några månader för att

studera den afrikanska skulpturen. (4)

Tillbaka i Sverige 1969 fann Nordell den ateljé som han än idag har som arbetsplats d.v.s. Harbo nedlagda skola i Bollstanäs (se bild 2, sid. 8). Där fanns det utrymme som eftersöktes: den stora skolsalen som inreddes till verkstad samt ett bakomliggande rum som Nordell på senare tid använde till att göra inramningar i - det extraknäck han ägnade sig åt. Övervåningen inreddes till övernattningslya för en person och där sov Nordell under de varmare årstiderna för att slippa lämna ateljén. 1979 var det dock dags att anta erbjudandet att åka till Israel, landet i vilket han stannade i ett halvår. Nordell har företagit många resor efter denna men har sedan 1969 ändå haft sin fasta punkt och mesta delen av sin verksamhet i ateljén i Harbo, Upplands-Väsby. Så är det än idag, även om sjukdom och hög ålder har bidragit till att en del av skulpturproduktionen fått flyttas från ateljén till trean på Dragonvägen i Väsby Centrum.

………………………………….

1. "Trätäljande tallåsbo skulpterade i konststen och hade Venedigexpo". Ljusdals-Posten 1966-09-07

2. Sign MAC, Borlänge Tidning ser på Konst på gatan - "Paprikaskulptör aktuell igen. Nu med storsjöodjur på Borganäsvägen". Borlänge

Tidning 1972-08-03

3 Intervju med Axel Nordell 1995-10-23

4 Ljusdals-Posten 1967-09-21

Nordell har en gång sagt att man som skulptör måste leva med det material man arbetar i och med tanke på det lever Nordell sannerligen som han lär - lägenheten är fylld till gränsen med skulpturer, både färdiga och i modellstadiet! (1) Vid tidpunkten för besöket hos Nordell i hans lägenhet hade en last skulpturer precis kommit tillbaka efter en utställning och hela lägenheten var än mer fylld än vanligt!

Nordell började som tidigare nämnts sin bana med konsthantverk och småskulpturer i trä, vilket varit det material som han tyckte bäst om att arbeta i. Han har bl.a. varit ansvarig för formgivningen av den välkända tranan i trä som flera generationer pojkar har fatt göra på Slöjdtimmarna (2) När han blev skulptör till yrket blev dock träet ett sekundärt material och brons och marmor tog över i hans skulpturer.

Den åttioettårige Nordell håller ännu idag på med att skulptera, framför allt bordsskulpturer i brons, men har i dagarna också prövat på att gjuta dem i glas, ett för honom nytt material. Ateljén i Harbo används fortfarande för produktionen av lekskulpturerna, men nu med sonen Kalle vid formarna.

Från idé till färdig lekskulptur

Lekskulpturmodeller i gips, betong eller frigolit För att beskriva hur en lekskulptur kommer till i praktiken far man börja med modellerna. Vad gäller Nordell så skissar han inte fram lekskulpturerna, trots att han en gång sagt att ingen blir

………………………………

1. Källberg, Knut "Axel Nordell skulpterar...

2. Löwenadler, Susanne Avesta tidning 1993-05-18

skicklig skulptör utan att kunna teckna ordentligt. (1) Istället jobbar han mycket med lera och menar att det utifrån det aktiva knådandet som inspirationen till formerna kommer "- Det går inte att sitta och vänta på att få inspiration, det är bara en ursäkt för att man inte vill jobba." är Nordells åsikt. (1) Han bearbetar leran tills den fått önskad form och överför sedan idén till en modell i naturlig storlek. Storleken varierar beroende på vilken åldersgrupp han riktar sig till mindre skulpturer till små barn och större skulpturer till äldre barn - alla dock mellan 150 250cm höga. (3)

Modellerna har p.g.a. att Nordell genom åren prövat sig fram, utförts i litet olika material. Det förekommer t. ex. prototyper av jjärnarmerad gips (Musslan), av armeringsjärn och hönsnät slammat med betong och täckt med ett ytskikt av marmormassa (Tjädertupp) och modeller av ihopmurad frigolit. (4) Av dessa prototyper har frigolitmodellen blivit den mest använda.

Originalen

När prototyperna, eller "originalen" som Nordell också kallat dem, är klara får de först utgöra grund för formar som tillverkas för att möjliggöra ett mångfaldigande av lekskulpturerna. Sedan får de som behöver det en yta av glasfiberlarninerad plast och införlivas bland de skulpturer som är till salu. Resultatet blir att det finns "original" utplacerade över hela landet, samt att det kan uppstå problem om någon av formarna går sönder och en ny måste göras... (5)

Några av "originalen" har aldrig fått några formar gjorda efter sig eftersom det inte funnits någon efterfrågan på just de formerna - Djuret eller Loch Ness (se bild 2, sid. 8) som skulpturen också kallas samt Tjädertuppen (se bild 3, sid. I O)och Bisonoxen är exempel på sådana original. Dessa befinner sig ute i Upplands-Väsby, antingen placerade vid ateljén eller som i fallet Tjädertuppen, stående i det som en g äng var avsett att bli Axel Nordells skulpturpark . (6)

Djuret som Nordell gjorde i Paris 1970 försökte han sedan sälja till både Loch Nesskommittén i London och Östersunds kommun. (7) Tjädertuppen kom till inför publik på Jössebo

1. Källberg, Knut, "Axel Nordell skulpterar...

2. Öst, Majken, Samhällsgemenskap nr 25 1983

3 Höjd: Tummen 250 cm, Tjädertuppen 400 cm, Myrslok 150 cm, Blyg elefantflicka 190 cm, Räv 185 cm, Snäckan 195 cm, Djuret 250 cm, Paprikan 185 cm, Elefant 150 cm, Ägget 250 cm, Orkidé 160 cm, Myggan 150 cm, Fjäriln 250 cm.

4 Uppgifterna i ovanstående avsnitt är huvudsakligen hämtade frän Eklund-Pawlo, Gudrun, '-Tjädertuppen" på plats i Nordells skulpturpark". DN Runt Stan 1986-05-07 samt Intervju med Axel Nordell 1995-10-23 samt Svenska Dagbladet Norrort 1968-11-14

5 Brev frän Axel Nordell till sekreterare Sjögren, Järfälla Kulturnämnd 1969-04-29. Diarienr Varnskolan 111168-8

6 Efter att ha ställt ut de flesta av sina monumentalskulpturer/lekskulpturer i Upplands-Väsby på Bo85-mässan blev Nordell av kommunen lovad att de skulle få stä kvar, platsen invid Väsby centrum skulle bli Axel Nordells skulpturpark. Det har under årens gång ändrats och endast två av skulpturerna står idag där: Tjädertupp och Svampen.

7 Sign. MAC "Paprikaskulptör aktuell igen...

viltgård i Hälsingland och det var mening att en form skulle gjutas efter den för att möjliggöra flertillverkning, men så har ej skett.(1) Bisonoxen står smutsgul och övergiven på baksidan av ateljén i Harbo inte heller den med någon form gjord efter sig, förmodligen p.g.a. att den är så smal och därför ostadig. (2)

De första lekskulpturerna

Österhaninge kommuns tävling Det var efter Nordells återkomst från Venedig 1966 som de första lekskulpturerna kom till, på uppdrag av Österhaninge kommun. Nordell sökte då efter en ny ateljé i Stockholmstrakten och fann det perfekta huset för en ateljé på Dalarö. Olyckliga omständigheter gjorde dock att huset gick till någon annan. Det var en missräkning för Nordell och då Österhaninge kommun delvis kände sig ansvariga för fadäsen erbjöd de Nordell att som kompensation delta i en tävling för offentlig utsmyckning av kvarteret Bredskär i Jordbro, Österhaninge kommun. Tävlingen gick ut på att kombinera en vacker form med n något som passade för barn och Nordell deltog med fyra 'Jätteskulpturer" - så kallades de till en början - gjutna i betong: Myrslok, Elefanten (se bild 10, sid. 2 1), Snäcka och Mussla samt en monumental kopparskulptur Ur djupet (se bild 6, sid. 17). Han vann tävlingen samt de 180 000:- som var

l NorrortlVäsby-Nytt Axel, 72, jobbar med ny skulptur. 1986-05-14

2 Intervju med Axel Nordell...

tävlingens förstapris. (1) Gjutningen av lekskulpturerna gick till så att Nordell själv blandade betongmarmorn, vit marmorkross blandad med färgad cement. Detta kunde för honom i värsta fall betyda fjorton timmar i sträck vid blandaren. (2)

Nytt material i lekskulpturerna - polyuretanets inträde

Arbetsprocessen med att själv blanda betongen blev efter ett tag allt för krävande och Nordell sökte efter ett mer lätthanterligt material. Han övervägde frigolitskulpturerna som alternativ, men då frigoliten var svår att slipa p.g.a. sin kornighet, samtidigt som risken för gasutveckling i samband med slipningen var stor, uteslöts ett arbete i större omfattning i det materialet. Hade man otur kunde gaserna som uppstod vid slipningen angripa andningsorganen och vara mycket hälsovådligt - ett nytt material behövdes. (3)

Nordell fann frigolitens ersättare - en plastmassa kallad polyuretan. Det nya materialet visade sig vara lättare att arbeta med då det bl.a. uteslöt den arbetsamma delen med murningen av frigolit till kärnan. Det hade också den fördelen att det i sin flytande form kunde hällas ned i lekskulpturformerna, precis som marmorbetongen, men på reducerad tid. Även transporter och ev. lagningar underlättades.

Nordell var ändå nöjd med frigolit-prototypernas ytskikt av glasfiberarmerad plast - samma material som används i båtar, vilket enligt Nordell talade till dess fördel. En yta i det materialet skulle bli mycket slitstarkt, vilket var ett absolut krav om lekskulpturerna skulle klara av barnens hårdhänta lek i längden. Den glasfiberarmerade plasten var inte heller lika hård och kall som marmorbetongen. Alla dessa fördelar gjorde att Nordell beslöt sig för att ha kvar den glasfiberarmerade plasten.

Den första skulpturen i polyuretan stod färdig 1971, men fortfarande gjöts dock de skulpturer som skulle vara stationära i betong eller marmorbetong, material som hade den fördelen att de inte gick sönder lika lätt men också nackdelen att de inte kunde flyttas. Så är det än idag.

………………………………………

1 Uppgifter i ovanstående avsnitt om Österhaninge kommuns lekskulpturer är i huvudsak hämtade från: Sign. MAC, "Paprikaskulptör aktuell igen..."; Odéen, Arne, DN Nordväst 1971-06-17; Thall, Rolf, Aftonbladet 1968-01-18; Stockholms Förstadsblad - Sundbybergs och Solna Tidning 1967-06-22; Andersson, Ulla, "Lekvänliga skulpturer på Djurgården". Östermalmsnytt 1984-07 samt Källberg, Knut, "Axel Nordell skulpterar...

2 Intervju med Axel Nordell ...

3 Odéen, Arne DN Nordväst ...

Nordells egna recept

Lekskulpturernas formar ligger idag utspridda över marken ute vid ateljén i Harbo, likt stora skelettdelar som väntar på att få bilda ett helt igen. De består av flera delar i glasfiber som skruvas samman när en lekskulptur ska till att gjutas. Som tidigare nämnts kan lekskulpturerna gjutas i både betongmarmor eller polyuretan men att polyuretanet verkar vara det mest använda materialet. När en lekskulptur ska gjutas i polyuretan blandar Nordell till plastmassan efter ett eget recept genom att två vätskor blandas samman i en spann. De vispas sedan hårt i ca 50 sekunder, tills de bildat en tjockflytande, gul smet. Smeten har den egenheten att den, när den transformeras till plastmassa, sväller till ca 25 ggr sin egen storlek och då den börjar ar svälla på samma gång som vätskorna kommer i kontakt med varandra, måste man vara snabb med att få den i formen. Smeten hälls alltså med fördel fort ned i formen, genom ett hål som ar sa pass stort att massan även har möjlighet att svälla över om det kommit i för mycket. (1)

Slipning och inplastning

När polyuretanet svällt färdigt får det sedan hårdna i 20 till 30 minuter innan formen tas isär och massan blottläggs. Plasten har då blivit så hård att den är färdig att börja bearbetas. Nordell sågar, markerar skuggpartier och sänkor med rasp och slipar sist skulpturen med ett vanligt köksrivjärn tills att den fått en jämn och fin yta där inga skarpa kanter finns kvar.

Ända fram till denna punkt har arbetet med skulpturen gått relativt fort p.g.a. massans porösa och lättarbetade konsistens. Just att skulpturen är s a* porös gör att det krävs en hård yta och det är då den tidskrävande täckningen av glasfiberarmerad plast kommer in. Skulpturen täcks av glasfiberstycken varvade med ofärgad flytande plast som rollas på tills skulpturen fått en heltäckande yta. På de ställen där skulpturen beräknas utsättas för extra stort slitage, t.ex. i rutschkanan, läggs en vävd, tjockare typ av glasfiber på. Skulpturen hårdrollas också under hela inplastningen vilket betyder att ytan rollas eller "manglas" med en räfflad stålroller, för att den luft som finns kvar i plasten ska försvinna. Detta ökar skulpturens hållbarhet flera gånger om. Lämnas luften däremot kvar blir skulpturen skör. Plastskiktet hålls dock så tunt som möjligt eftersom kombinationen minsta möjliga plast och mesta möjliga glas är den som ger ytskiktet dess styrka. (2)

……………………………………..

I Uppgifter i ovanstående avsnitt är i huvudsak hämtade ur "Plast - Om hur man tillverkar plast." (inslag med Axel Nordell, STV 1972-02-17)

Arkivet för Ljud och Bild, Band B5163

2 Ibidem. samt "Angående barn - eller lekvänliga monumentalskulpturer utförda i glasfiberarmerad plast". PM 2 från Axel Nordell till Socialförvaltningen, Lund. Sociala Centralnämndens Diarienr 41/71 Akt l "Ang Konstverk fri utsmyckning vid daghem inom kommunen"

Sist görs en s.k. gel-coating, vilket betyder att flytande plast färgas in med avsedd färg och rollas på skulpturen i ett antal lager tills skulpturen är helt täckt. Plasten får torka innan den slutliga finputsningen med olja görs, den som fördjupar lekskulpturens färg.

Färgval

När det gällt valet av färg på lekskulpturen har Nordell gått litet olika tillväga: ibland när han har haft färdiga skulpturer att erbjuda har frågan om färg redan varit löst, medan han i andra fall har lämnat beslutet om färg till beställaren. Nordell är mycket mån om att hans skulpturer ska passa in i sin tilltänkta miljö och rekommenderar därför gärna vissa speciella skulpturer och färger till beställaren, sådana som han anser skulle passa in. (1) Skulpturerna finns i en mängd olika färgställningar, bl.a. röd, gul, grön, grå och blå, där blå -skulptörens favoritfärg (2) - och röd är de dominerande färgerna, valda av Nordell p.g.a. att de tilltalar barnen. (3) De flesta av skulpturerna är enfärgade men även tvåfärgade lekskulpturer, t.ex. Tjädertupp som är grön och röd; Kronlyan som är röd och gul och Ägget som är blått och gult, existerar.

Transporten till köparen

När lekskulpturen är färdig ska den transporteras till sin köpare. Nordell bultar fast den i ett vanligt bilsläp och levererar sedan lekskulpturen själv, dels för att lekskulpturerna är så lätta att det är möjligt rent praktiskt sett och dels för att det blir billigare så. Att sköta leveranserna själv är dessutom ett sätt för Nordell att se till att skulpturen kommer tillrätta i sin nya miljö, samtidigt som han kan närvara vid installering och invigning, något som han gärna vill. (4)

En transport som bör nämnas är den som gick till en utställning på Gärdet 1984. Nordell skulle där ställa ut 18 av sina monumentalskulpturer, varav några i marmorbetong. Av dessa var en del så stora att de inte kunde transporteras på vanliga vägar - de var allt för höga respektive breda för att komma under viadukterna! Transporten fick istället ske vattenvägen: skulpturerna hängde i rep efter båtar som släpade dem hela vägen till Gärdet! Nordell fick själv bekosta transporten, lyften och fundamenten till skulpturerna vilket alltsammans slutade med en summa på 50 000:-.

Utställningen resulterade inte bara i en av de dyraste transporter som Nordell varit delaktig i, utan bör också gå till historien som den "största" utställning Stockholms stad anordnat! Den

……………………………….

l Brev frän Axel Nordell till sekreterare Sjögren, Jakobsberg, 1969-04-29. Järfälla Kulturnämnd Diarienr 111168-8 2 Veckan 1992-04-22 s.4f

3 Intervju med Axel Nordell...

4 Ibidem.

kan också ses som en sammanfattning över Nordells liv som lek- och monumental skulptör eftersom han där visade de flesta av sina verk (ca 14 lekskulpturer). (1) Utställningen pågick 13/7-28/10 1984 intill Sjöhistoriska museet på Gärdet.

Lekskulpturernas placering

Lekskulpturerna har oftast placerats i sandlådor, förmodligen för att sanden ska förhindra att barnen slår sig allt för illa om de faller, men också p.g.a. att fuktig sand varit just det som behövts för att "jorda" skulpturerna. Vid placering p a* för torrt underlag kan lekskulpturerna bli laddade av statisk elektricitet av barnens åkande i rutschbanorna. (2) Att ställa skulpturerna i sand har dock inte enbart varit av godo utan också haft den nackdelen att ytan på skulpturerna slitits ned fortare, eftersom sanden i kombination med barnens lek har blivit till sandpapper som sakta slipat av färgen.

Framtida serietillverkning

1972 fick Nordell ett stipendium på 2500:- av Upplands-Väsby kommun till att utveckla en prototyp som skulle kunna gå att serietillverka. (3) Avsikten var att en serietillverkning skulle leda till kostnadsminskning vilket i sin tur skulle resultera i större tillgång på skulpturerna. Detta gällde dock endast hans lekskulpturer. Nordell som trodde på lekskulpturerna såg gärna att de göts i större serier - det ev. mångfaldigandet av lekskulpturer skulle vara ett sätt för att låta så många som möjligt få tillgång till dem. (4)

Trots stipendiet har ännu ingen massproducerbar prototyp framställts, även om ett visst anpassande till produktionen har gjorts i lekskulpturernas utformning: Nordell gjorde en grundform ur vilken flera olika former, tack vare polyuretenplasten, har kunnat skapas. (5)

…………………………………………..

1 Andersson, Ulla, "Lekvänliga skulpturer..

2 Plast. Om hur man tillverkar plast (Inslag med Axel Nordell, STV 1972-02-17) Arkivet för Ljud och Bild, Band B5163

3 Sign. SL, Uppsala Nya Tidning 1972-11-06

4 Intervju med Axel Nordell...

5 Brev frän Rune Lindstein till författaren 1996-01-19

De har efter gjutningen fått sina olika utseenden genom tillägg eller borttagande av polyuretanmassa. Lekskulpturerna Blyg elefantflicka (se bild 4, sid. 15) och Räven är båda exempel på alster ur denna form. Även Fågel och Katt kan framställas ur denna enda, specifika form. (1)

Varför väljer man att göra lekskulpturer?

Nordell har en gång sagt att det legat mer studier och arbete bakom lekskulpturerna än man kunnat tro.(2) Då hans mål har varit att anpassa lekskulpturerna efter barnens behov har många förundersökningar gjorts. Genom att studera barnens mönster och rörelser under lek har han fått reda på deras önskningar och behov. Han har i så stor utsträckning som möjligt försökt att arbeta fram skulpturerna utifrån ett direkt samspel med barnen - han alltid har tyckt om att skulptera med barn närvarande. (3) Nordells studier i psykologi och beteendevetenskap, med tyngdpunkt på samspelet mellan barn och vuxna, kombinerat med barnens önskningar om rutschkanor att åka i, klätterställningar att klänga i och gångar att utforska, bildar bakgrunden till lekskulpturerna.

Genom leken och genom att använda hela kroppen lär sig barnen att uppleva skulpturens rymd och rum, samtidigt som de far erfarenhet av ytor som välver och sjunker undan. Nordell har en gång sagt: "Barn är människor med ett annat perspektiv. Upplevelsen när de ser en bordsskiva från undersidan är ju inte mindre verklig än den bild en vuxen far av översidan"! (4)

…………………………………

1 Brev från Axel Nordell till Dr Rune Nordström, Landstinget, Lund 1972-10-07. Ur Sociala Centralnämndens Arkiv Diarienr 41/73 Akt I

"Ang Konstverk, fri utsmyckning vid daghem inom kommunen"

2 Gunnarsson, Malin, "Axel N smyckar Ämbarbo". Ljusdals-posten 95-07-04

3 Eklund-Pawlo, Gudrun, "Tjädertuppen"...

4 Kjellin, Cecilia, "- Det är en nåd att fä vara en del i skapandet". Barn & Familj nr 4; 1990 (tidskrift)

Med detta menar han att barnens sätt att uppleva konsten genom lek inte får ses som mindre värd än den vuxnes visuella upplevelse av dito. Nordell är dessutom övertygad om att ett barns lek i en av hans lekskulpturer har stor positiv inverkan på barnets fortsatta estetiska värderingar. För Nordell berodde valet att göra lekskulpturer alltså på hans kärlek till barn, kombinerat med uppfattningen att konsten inte behövde vara ett självändamål, utan gott kunde fylla en funktion. Att göra lekskulpturer har för honom varit ett tillfälle att göra något för barnen samtidigt som han sett lekskulpturerna som ett bidrag till att göra bostadsmiljön mer mänsklig och levande. (1)

Lekskulpturer - ej lekredskap

Nordell har mycket noga poängterat att de barnvänliga skulpturer han gör, "inte är att förväxla med s.k. lekredskap." (2) Det betyder dock inte att man får bortse från lekskulpturerna som form med funktion, och att Nordell säkert - innan han fått fram de former hans lekskulpturer antagit - fått ta hänsyn till en mängd omkringliggande aspekter, t.ex. myndigheters krav och bestämmelser vad gäller säkerhet och miljövänlig framställning. Han bör ha tagit hänsyn till ev. rationalisering av lekskulpturernas framställning, emballering, lagring och transport när det gällt val av lekskulpturernas material: plasten har inneburit ökat produktionshastighet, -sänkt kostnad för material, transport etc. (3)

Allt detta gör att lekskulpturerna trots allt och till viss del får ses som lekredskap, även om Nordells arbeten är bevis för att det går att kombinera form och funktion.

Kombinerad form och funktion

En skulptur som verkligen visar Nordells förmåga att kombinera form och funktion är skulpturen Vågen (se bild 5, sid. 17) - en skulptur som återkommit tv a* gånger under uppsatsskrivandets gång: första gången i glasfiberarmerad plast på utställningen "Konst på gatan", Borlänge 1972, där den kunde ses liggande i en sandlåda, utställd som lekskulptur. Den andra gången under namnet Ur djupet (se bild 6, sid. 17), stående upprätt på en sockel utanför Vilundaskolan i Upplands-Väsby!

……………………………………..

l Peterson, Gudrun, Svenska Journalen nr 19; 1974-05-12

2 , Angående barn- eller lekvänliga monumentalskulpturer utförda i glasfiberarmerad plast eller marmorbetong", PMI från Axel Nordell till Socialförvaltningen, Lund. Sociala Centralnämndens Diarienr 41/73 Akt l "Ang Konstverk fri utsmyckning vid daghem inom kommunen"

3 Se Landqvist, Jan, Vilda idéer och djuplodande analys - Om designmetodikens grunder. Stockholm: Carlssons Bokförlag 1994 s.64 samt Intervju med Axel Nordell 1995-10-23

Ett ytterligare exempel på Nordells förmåga att kombinera funktion och form - utan att det här ens varit hans avsikt - är Ormfågel (se bild 7, sid. 17), vars influenser Nordell hämtat ur den mexikanska konsten. (1) Ormfågel är en åtta meter hög, spiralformad "vattenskulptur" som från toppen ska spruta vatten i en fyra meter hög kaskad. Det verkar dock som om barnen haft svårt att artbestämma Ormfågel -lekskulpturen, eftersom den spiralformade vattenbanan visar tydliga tecken på barns åkande - flera partier har färgen avskavd! (2) Skulpturen står idag vid Nordells ateljé i Harbo, Upplands-Väsby.

…………………………………….

1. Ejernar, Ulla, "Han gör harmoniska former i en disharmonisk värld". 1984-02-09, ur Nordells egna klipparkiv.

2 Wiklund, Runar G, "Ormfågeln på Gärdet Axel Nordell dess skapare". Hallandsposten 1984-07-25

Lekskulpturernas mångfald

Många olika former

Axel Nordells framställning av lekskulpturer har sedan begynnelseåret 1966 resulterat i arton olika former, vilka bär namn som Bisonoxe, Snäcka, Mussla, Stor elefant, Myrslok, Djuret Loch Ness, Orkidé, Tummen, Räven, Tjädertupp, Liten elefant / Blyg elefantflicka, Ägget, Myggan, Fjäril, Fisken, Vågen, Kronlyan och Trollöra och Virvel (för exakta årtal se bilaga 2). Vissa av skulpturerna är mer omtyckta än andra och Musslan, tätt följd av Myrslok och Liten elefant / Blyg elefantflicka är några av dem. Musslan vid Pildammsparken eller Äpplet som skulpturen kallas i Malmö är även Nordells egna favorit-lekskulptur! (1)

Nordell söker hela tiden efter nya former och hans senaste uppslag till lekskulptur är en form han kallar Trollfot, en form som utkristalliserade sig ur en beställning han fick av en större affärskedja, beställningen av ett monumentalt troll som skulle stå vid entrén. (2) Trollfot finns idag endast i lermodell men Nordell hoppas på att han en dag ska få se den som lekskulptur, utförd i glasfiberarmerad plast.

Lekskulpturernas namn

När det kommer till lekskulpturernas namn kan man bara konstatera att talesättet "kärt barn har många namn" stämmer väl in på Nordells lekskulpturer. Musslan eller Paprika, Kanelbullen, Äpplet och Blå resp. Rödfrukt som den också kallats är exempel på en lekskulptur med många olika benämningar. Andra skulpturer t.ex. Fisken / Sköldpaddan och Liten elefant / Blyg elefantflicka ingår också i den gruppen.

Vem har då gett lekskulpturerna deras namn? Nordell menar att de har fått sina namn av andra -företrädesvis barn - som sett likheter med former från växt- eller djurriket och döpt skulpturerna efter dessa. (3)

Han poängterar att han när han arbetar med lekskulpturerna undviker att utgå från ett förutbestämt tema och istället låter dem forma sig själva. Han vet inte vad det är han har gjort förrän barnen namngett skulpturerna. Med tanke på att vissa av skulpturerna t.ex. Myrslok och Blyg elefantflicka ser ut som just myrslok och blyg elefantflicka är det inte omöjligt att det verkligen är barnen som döpt dem. Om de ger skulpturerna deras namn bör detta ske under den teståkning som görs av barnen, ganska tidigt i lekskulpturernas Framställning, för att

…………………………………..

1 Brev från Axel Nordell till författaren 1995-12-12

2 Intervju med Axel Nordell...

3 Ibidem.

Nordell ska få se att lekskulpturerna är tillräckligt lekvänliga och att barnen inte slår sig i dem. Anledningen till att namngivningen bör ske då är att plaketterna med lekskulpturernas namn sedan gjuts in i ytan på lekskulpturen.(1)

Nordell har sagt att alla lekskulpturerna får sitt namn på samma sätt, vilket skulle betyda att barnen namngett även Snäckan, Trollöra, Tjädertupp och Fjäril (se bild 8, sid. 19). Då dessa skulpturer till sitt utseende så radikalt skiljer sig från snäckor, trollöron (!), tjädertuppar och fjärilar och i sitt formspråk är för abstrakta för att en likhet ska skönjas, är det förmodligen inte så namngivningen gått till. Det troligaste är istället att Nordell själv redan i modellstadiet namngett lekskulpturerna för att hålla isär dem och att folk i skulpturernas närhet sedan har gett dem deras smeknamn. Därav de olika benämningarna. av samma skulptur, beroende på var de står.

Lekskulpturernas placering i Sverige.

Nedan följer en förteckning över platser i Sverige som innehar en eller flera av Nordells lekskulpturer samt en karta med lekskulpturernas fördelning över Sverige inprickad (se bild 9, sid. 20). 1 de fall där sådana uppgifter funnits har den exakta placeringen skrivits ut. (2)

Bollnäs: Ägget, Röste; Paprika, Klockargården i Granberg

Borlänge: Paprikan, Sveatorget

…………………………………….

  1. Egen iaktagelse: Plaketterna är nedsänkta i ytskiktet och bör därför vara ingjutna.
  2. Denna förteckning är sammanställd utifrån uppgifter ur det material som jag har haft tillgång till, men grundar sig speciellt på ett brev frän Axel Nordell till författaren 1995-12-12. Om alla skulpturer idag finns kvar på angiven plats låter jag vara osagt.

Ekerö: Orkidé, Myggan Eksjö: Liten elefant Eskilstuna: Kronlyan, daghemmet Kronstugan; Ägget,

Gnesta; Myggan, Liten elefant

Järfälla: Musslan, Olovslundsskolan i Jakobsberg; Elefant, Görvälns slott; Snäckan, Görvälns slott

Kalmar: Musslan, Centrumhallen i Påryd

Karlskoga: Myrslok

Karlstad: Myrslok, servicehuset Källan

Katrineholm: Tummen, Blyg elefantflicka, servicecentret Igelkotten

Korsberga: Blyg elefant, Korsberga Galleri

Linköping: 2 x Liten elefant

Ljusdal: Myrslok, Vi; Ägget

Luleå: Myrslok, Stadsparken, Blå frukt

Malmö: Äpplet, Pildammsparken

Motala: Rödräv

Oxelösund: Myrslok, Orkidé, Myggan, Tummen, Fisken

Skellefteå: Röd Räv, Sunnan a* Daghem; Snäckan, Sjungande dalens skola

Sollentuna: Paprika, Snäcka, Myrslok

Stockholm: Snäcka, Tornteboda Blindinstitut

Tensta: Myrslok, Rödfrukt, Snäckan

Täby: Musslan, Ellagårdsskolan; Stor elefant, Orkidé

Umeå: Röd räv

Upplands-Väsby: Fjäril, Vilundaskolan; Trollöra, Vik skola; Fisken, Tjädertupp

Summa: 49 stycken lekskulpturer

Lekskulpturerna som konst

Nordell - expressiv surrealist

Det finns som nämnts arton olika lekskulpturer av Nordell. Vad har då dessa lekskulpturer gemensamt förutom monumentaliteten och materialet? Jo, de är som någon skribent tidigare sagt, verkligen roliga i ordets äldsta bemärkelse d.v.s. rofyllda och mjuka, utöver bara just kul! (1) Gemensamt har de också det expressiva formspråk som kommer till uttryck genom koncentrationen på de svepande linjerna, helheten. "Jag sysslar med expressiv konst och mitt måtto är att skapa harmoni och skönhet i formen" som Nordell själv uttryckt det. (2) Formspråket är svällande runt och bildar mycket organiska skulpturer som ger reminiscenser av benbitar eller frön.

Förklaringen till detta är förmodligen att Nordell hämtar en stor del av inspirationen till lekskulpturerna i naturens egna former, bl.a. genom att vandra runt i Fontainebleau-skogen utanför Paris. (3) Några av lekskulpturerna som t.ex. Snäckan (se bild 11, sid. 22) och Musslan (framsidan), för tankarna till surrealism, vars grundtanke är att ett verk till sin utformning inte behöver likna något som har en direkt motsvarighet i naturen, men ändå a* framkallar en stark association i det omedvetna till det tänkta objektet. I dessa har Nordell lyckats kombinera barnets fascination för formen som sådan, med dess öppen- och slutenhet, med den surrealistiska föreställningen. De flesta av lekskulpturerna är dock så abstrakta att om de inte hade namn, skulle vara mycket svåra att artbestämma... Gemensamt har skulpturerna förutom de stora svepande linjerna också i de flesta fall de djupa och genomgående håligheterna, likt maskgångar i ett äpple!

l Lindfors, Alf, Hudiksvallstidningen 1972-04-29

2 Berglund, Lars-Olof, "Svampen höll på att kantra men nu står Axels skulptur på Gärdet". Aftonbladet 1984-07-13

3 Sign. MAC, "Paprikaskulptör aktuell igen...

Förebilder och influenser

Henry Moore

Att som Nordell öppna sina lekskulpturer med hål / skulptera med tomrummet / det negativa rummet som form, var något som uppstod i och med den moderna skulpturens födelse.(1) Den konstnär som var en av de första som i sina skulpturer öppnade och betonade rymd innesluten i form, var förutom den ryskfödde Alexander Archipenko (18 87-1964), den engelske skulptören Henry Moore (1898-1986). Genom att göra stora cirkulära, genomgående hål på oväntade ställen i sina skulpturer förtog han mycket av den känsla av slutenhet och tyngd som skulpturerna annars kunnat ge. (2) Som nämnts finns dessa genomgående, cirkulära hål även i Nordells lekskulpturer, här som krypgångar.

Enligt många recensenter har Nordell i sina skulpturer mer än bara skulpterandet med tomrummet gemensamt med Moores biomorfa, organiska monumentalskulpturer. (3) De har det djupgående förhållandet till surrealismen, men även skulpturernas format gemensamt - de har båda helst arbetat i monumentalformat. Moores skulpturer svällde däremot gärna och antog enorma proportioner medan Nordells lekskulpturer har fått ta hänsyn till funktionen som barnvänliga skulpturer, vilka inte bara ska vara ett nöje för ögat utan även vara 'klättervänliga". I valet av material har Nordell gått sin egen väg - han har valt betongmarmor respektive glasfiberarmerad plast .(4)

……………………………………………

1 Sandström, Sven, Konsten efter 1945. Konsten i Sverige Del 2, Oslo/Gjövik:(1974) Norstedts 1994 s.398

2 Read, John, Portrait of an artist - Henry Moore. Dustable, Great Britain: Whizzard Press/André Deutsch Ltd. 1979 s.85

3 Martinsson, Erik, "Svensk skulptör...

4 Egen anmärkning: Det måste dock påpekas att influenserna från Moore inte är lika stora i Nordells lekskulpturer som i hans övriga, vanliga skulpturer.

Nordell har sagt att han i början av sitt konstnärskap var helt ovetande om Moores existens, men att han när han väl upptäckte honom såg likheterna deras verk emellan. (1) Moore är numera Nordells favoritskulptör. (2)

Alberto Viani

En konstnär som Nordell säger sig ha mycket att tacka för är den italienska konstkritikern och skulptören Alberto Viani (3) (1906- ), han som gav Nordell den uppmuntran han behövde för att våga satsa på ett liv som skulptör. Det var under sextiotalet när Nordell tillbringade ett år i Venedig som han umgicks med Viani och av honom influerades till sitt nya formspråk. Om Nordells arbeten innan han mötte Viani var mer kantiga och aggressiva i sitt formspråk så fick de efter kontakten med honom ett mycket mjukare och mer organiskt sätt att uttrycka sig. Nordell förklarar valet av det mjuka formspråket med att han "gör harmoniska former för jag tycker det finns så mycket oro och disharmoni i världen". (4)

Vianis skulpturer är abstrakt mjuka och polerade former som påminner om naturens egna själv med drag av surrealism. De är ofta baserade på kvinnans form, liksom hans äldre förebild Hans Arp (18 8 8-1966). Arp och Viani var båda enkla och polerade i sitt organiska surrealistiska formspråk liksom Nordell, bedömt utifrån de skulpturer som tillkommit efter 1966. (5)

Egon Möller-Nielsen

Det är inte bara Nordell som skapat lekskulpturer utan även många andra, oftast tämligen okända för allmänheten. En har däremot lyckats bli relativt känd: Egon Möller-Nielsen (1915-1959).

Egon Möller-Nielsen har fatt äran att kallas lekskulpturens innovatör och är enligt många den ende som direkt kunnat använda sitt vanliga formspråk i lekskulpturerna, utan att anpassa det till barnen. (6) Han var surrealist och har blivit mest känd för sina lekskulpturer Tufsen (Statsparken, Lund) och Ägget (Fagersjövägen 22, Hökarängen, Stockholm). Då han var nästan samtida med Nordell kan en jämförelse deras lekskulpturerna emellan vara intressant, speciellt då de i flera fall har samma namn.

………………………………

1. Intervju med Axel Nordell...

2. "Axel Nordell - Jag är skulptör!" Veckan 1992-04-22

3 Encyclopedia of World Art, band S: sid. 194, 202 & band 7: bild nr 390; Mc Graw-Hill Book Company, Inc.,

4 Ejernar, Ulla, "Han gör harmoniska...

5 Att Nordell tagit inspiration av Viani i sina "vanliga" skulpturer är påfallande lätt att se, lättare än i lekskulpturerna.

6 Sandström; Stensman; Sydhoff, Konstverkens liv i offentlig miljö. Uddevalla: Bohusläningens Boktryckeri AB 1982 s. 25

Vid en jämförelse mellan de båda skulptörernas lekskulpturer visar det sig att Axel Nordell har gjort tre lekskulpturer vid namn Ägget, Snäckan och Fisken (se bild 12, sid. 24) vilket också är namnen på tre av Möller-Nielsens lekskulpturer; Snäcka (Humlegården, Stockholm), Ägget och Fisken (Körsbärsvägen 9, Stockholm), alla gjorda ca 1950, d.v.s. tidigare än Nordells dito (Nordell började inte med lekskulpturer förrän på 1960-talet).

Kan Nordell ha "lånat" Möller-Nielsens lekskulpturers formspråk och namn eller är det en ren tillfällighet att hans lekskulpturer heter likadant? Då Möller-Nielsens Snäcka liknar en bredgängad skruv, vilket förmodligen är hans mycket stiliserade tolkning av snäckans inre och dess vindlande gång, kan ingen likhet skönjas med Nordells Snäcka (se bild 11, sid. 22), som är en låg, fröliknande och mjuk skulptur utan några av de raka vinklar och skarpa kanter som finns i Möller-Nielsens lekskulpturer. Inte heller i lekskulpturerna Agget och Fisken finns någon likhet med Möller-Nielsens dito, mer än till namnet. Nordell kan naturligtvis ha blivit influerad av Möller-Nielsens skulpturer och sedan gett sina lekskulpturer likadana namn, men resultaten lekskulpturerna emellan är så olika att ingen koppling bör göras.

Även i övrigt är det stora skillnader konstnärerna emellan - Nordell gjuter sina lekskulpturer i ett stycke och arbetar mest i plast och glasfiber medan Möller-Nielsen gjorde sina lekskulpturer i delar och arbetade mest i sten. Nordell har själv hävdat att några direkta influenser från Möller-Nielsen inte finns i hans lekskulpturer, men att han naturligtvis studerat Möller-Nielsen då de var samtida och båda utförde lekskulpturer. (1)

…………………………….

1. Intervju med Axel Nordell...

Religionens inflytande

Nordell är pingstvän och har ett förflutet som predikant inom pingströrelsen. En väsentlig fråga med tanke på detta är om religionen återspeglas i hans lekskulpturer? Nordell intervjuades i en tidskrift utgiven av Pingstvännerna inför sin åttioårsdag och sade där att han såg sig själv som ett Guds redskap i spridandet av kärleksbudskapet och att "Gudstron har betytt allt" (1) för hans konstnärliga skapande. Detta har konkret visat sig i många av hans skulpturer. Som exempel kan nämnas det träkrucifix i Pingstkyrkan, Upplands-Väsby som han har gjort - ett expressivt väggkrucifix där den korsfäste och korset nästan smält samman till ett.

Andra exempel på religionens närvaro i konsten, dock ej så konkreta, är de skulpturer i brons och svartmarmor som fått gestalta livets olika stadier, från embryo till gammal man - något som Nordell jämte lekskulpturerna har tagit till sin livsuppgift att skulptera. (2)

Däremot finns inga religiösa influenser i lekskulpturerna, säger Nordell. Det enda religiösa han kan se i dessa möjligtvis är glädjen! (3)

Det betyder givetvis inte att han skulle hålla en särskild del av sitt skapande utanför religionen när alla andra delar av konstnärskapet och hans livsåskådning, handlingar och tankesätt vittnar om en djup religiös tro. Något som konkret talar för att religionen verkligen finns i Nordells lekskulpturer, är till exempel det förslag till barnvänlig skulptur : Jonas stora fisk (som sedan blev Fisken? Se bild 12, sid. 24) som visades på en utställning 1973. (4) Kan man inte här ana en skulptural översättning av den gammal testamentliga historien om ''Jona i valfisken buk"? (5)

--------------------------------

1 Olingdahl, Göte, "Konstnären Axel Nordell 80 år Ett vänporträtt". Hälsning från Härjedalen, ur Nordells egna klipparkiv

2 Forsberg, Kristina, "Axel Nordell ställer ut...

3 Intervju med Axel Nordell... 4 , Axel Nordell Skulpturer 8-23 Sept" Utställningskatalog, Utställningshallen Centrumhuset Sundbyberg 1973

5 Jonas bok 1: 1-2: 11

Litterära förebilder

En viktig litterär inspirationskälla har konstnären och författaren William Blake varit. Nordell har tagit till sig hans idéer om att varje människa har en skapande ådra inom sig och att denna ådra egentligen är barnet inom oss. Enligt Blake är vi människor rädda för våra inre barn - den skapande kraften - och begraver dem, vilket gör oss olyckliga. För att bli lyckliga måste vi plocka fram barnet inom oss igen, vår skapande kraft måste fä utlopp. Människan måste återskapa den guldålder som barndomen var. (1) Nordell tror i enlighet med Blake att den skapande kraften inte nödvändigtvis behöver komma ur smärta och plåga, utan endast när konstnären får vara fri från rädsla och är öppen för kärleken kan han eller hon skapa. Nordells lekskulpturer är skapade utifrån kärleken till barnen.

Lekskulpturer då och nu

Lekskulpturens roll i ett samhälle i utveckling

På sextiotalet ökade inflyttningen till storstäderna drastiskt, samtidigt som man började lokalisera industrier och bostäder långt utanför stadskärnan. I båda fallen förde omvälvningarna med sig krav på nya bostäder, vilket ledde till akut bostadsbrist. För att avhjälpa detta lovade staten att en miljon lägenheter skulle byggas inom loppet av tio år, d.v.s. 100 000 lägenheter per år under sammanlagt tio år - det s.k. Miljonprogrammet. (2) För att inte bryta sitt löfte började man bygga - om än oavsiktligt - efter måttot "Kvantitet före kvalitet" och hyreshus där färdigproducerade och massproducerade moduler kopplades samman växte upp. Resultatet blev de enorma områdena av cementgrå, likformiga byggnader, områden som vi idag kopplar ihop med ord som förort, fuskbygge och liknande.

Jäms med denna utveckling skedde också en förändring av familjestrukturen - de kvinnor som förut varit hemma med sina barn började slussas ut i arbetslivet, till industrierna, vilket ledde till att det blev en enorm efterfrågan på daghem. Daghemmen som tidigare endast varit ett storstadsfenomen bödade explosionsartat breda ut sig. Eftersom samhället hade framtidstro och god ekonomi, samtidigt som barnpedagogiken stod högt i kurs, gav resultatet att mycket pengar lades på barnens uppfostran. För att höja livskvaliteten i förorterna och eliminera de brister som fanns i storstads- och förortsbarnens utemiljö, t.ex. avsaknad av lämpliga utrymmen, material och utrustning för utelek, sökte man någonting som motsvarade kravet på

…………………………………..

1 Jonsson, Örjan, Hälsingekuriren 1990-10-01 samt Kjellin, Cecilia "- Det är en nåd...

2 Vinterhed, Kerstin, "Omöjligt att reparera bort tristessen". Dagens Nyheter 1995-12-03

både färg, form och funktion. Konstnärer engagerades för ändamålet och lekskulpturen som till en början varit en stadsföreteelse - då "klätterträden ännu finns kvar på landet" (1) - började nu också dyka upp vid daghem och skolor i förorterna. Anledningen till att lekskulpturerna var populära var också att man genom lekskulpturerna ville ge skolorna och daghemmen en individuell touche. Då de nybyggda daghemmen och skolorna var många var efterfrågan på lekskulpturerna säkert stor - vad kunde i barnpedagogikens era vara bättre än att låta barnen leka i en estetiskt utformad skulptur! (2)

Lekskulpturer uthyres

Nordell säger sig ha kunnat leva på sin konst sedan 1966. Det var det året hans första lekskulptur kom till, lekskulpturerna som också fick finansiera hans övriga skulpturer. (3) Att han kunde leva på sin konst har förmodligen varit möjligt på grund av lekskulpturemas relativt höga prissättning: beroende på sort och försäljningsår har de kostat ifrån ca 4500:- för den billigaste, såld i början av sjuttiotalet, upp till 100.000:för t.ex. Trollöra (se bild 13, sid. 28), som köptes in av Vik skola i Upplands-Väsby i början av åttiotalet! (4) De lekskulpturer som utförts i marmorbetong har naturligtvis varit dyrare än de som gjorts i glasfiberarmerad plast.

En väsentlig fråga är dock om lekskulpturerna fortfarande har samma ställning i dagens samhälle? Nordell har märkt att efterfrågan har minskat och att det sedan början på 80-talet har blivit allt svårare att få lekskulpturerna s sålda. Han vill inte gärna tro att det är skulpturerna det är fel på, utan att det istället kommer sig av att kommunerna inte längre har råd. För att ändå ge barnen möjlighet att leka i någon av hans lekskulpturer har Nordell börjat at hyra ut lekskulpturer till kommuner, till ett pris av 1000:-/år. (5) Det gäller dock endast de lekskulpturer som är i glasfiberlaminerad plast eftersom de är lättast att transportera.

En följd av uthymingen har blivit att lekskulpturerna ibland flyttats runt så mycket att Nordell inte vet på vilken plats de befinner sig. Kommunerna har underlåtit att underrätta Nordell när någon av hans skulpturer flyttats och som ett exempel (av flera) på det kan

…………………………………….

l Larsson, Lena, "Lek tar form". Tidskriften VI 1974-11-23 s.2ff

2 Statens Offentliga Utredningar 1970:1 - Betänkande angivet av kommitén för barns utemiljö. Stockholm: AB Allmänna Förlaget 1970 s. 7 samt Sandström; Stensman; Sydhoff, Konstverkens liv i offentlig miljö. Uddevalla: Bohusläningens Boktryckeri AB 1982 s. 18

3 Intervju med Axel Nordell...

4 Erbjudande av lekskulptur till Socialförvaltningen, 1972. Lekskulpturen skulle kosta 4000:- vilket jämfört med hans vanliga prissättning som låg mellan 8500-25 000:- en]. Nordell var ett bra pris (1972). Sociala Centralnämndens arkiv, Diarienr 41173 Akt I "Ang Konstverk fri utsmyckning vid daghem inom kommunen" samt Trollöra som enligt Andersson, Ulla "Lekvänliga skulpturer på Djurgården". ÖstermalmsNytt 07-84 betingade ett pris av 100 000:-. Nordells billigaste lekskulptur kostade då (1984) 25 000:,

5. Axel Nordell -Jag är skulptör". Veckan 1992-04-22

Nordells lekskulptur: Blyg elefantflicka på Kobjer, Lund, nämnas. Den tillhör emellertid inte de lekskulpturer som hyrts ut.

Lekskulpturen - en slit och slängvara?

Denna lekskulptur, som köptes in av Lunds kommun 1972, ska enligt Nordell stå vid daghemmet Ärtan i Kobjer, men när min kontroll av var Nordells lekskulpturer befann sig kom till Lunds elefant, visade det sig att deras Blyg elefantflicka var flyttad. Detta upplystes den intresserade om genom blyertsanteckningar på ett protokoll från 1972 angående inköp av Nordells Blyg elefantflicka. De talade om att skulpturen avlägsnats i oktober 1990 p.g.a. att barn fastnat i rutschkanan samt att elefanten numera stod att finna i Lunds Parkförvaltnings förråd. (1) Ett samtal med Parkförvaltningen bekräftade dessa uppgifter och underrättade också om att skulpturen skulle tas bort p.g.a. de utrymmesproblem som uppstått vid utläggandet av Parkförvaltningens uppgifter på entreprenad samt p.g.a. att den var trasig på flera ställen Blyg elefantflicka var / är på väg att slängas! Under hösten 1995 har Parkförvaltningen varit i kontakt med Lunds Konsthall för att diskutera Blyg elefantflickas fortsatta existens. Konsthallen, som har velat se i vilket skick skulpturen befinner sig innan ett beslut om dess framtid tas, har ännu inte tittat på den, vilket betyder att skulpturens framtid fortfarande är osäker. (2) Under den tid som allt detta har pågått har Nordell inte blivit informerad en enda gång.

…………………………………….

  1. Protokollsutdrag Sociala centralnämndens arbetsutskott, Lund 1972-11-29
  2. Enligt samtal med Bengt Jylkén, Markentreprenad 1995-09-29

Detta är inte det enda exemplet på brister i kommunikationen mellan Nordell och kommunerna: flera av de lekskulpturer som stått på skolgårdar i Järfälla kommun har också flyttats eller försvunnit. Det har varit svårt att ta reda på var skulpturerna idag befinner sig, eftersom det i kommunens arkiv ofta inte funnits handlingar som förklarat varför de har flyttats! Skulpturerna i Järfälla kommun tros dock ha försvunnit i samband med att skolor lagts ned, som t.ex. i fallet Varnskolan. Skolan revs 1993 och då krossades alla byggnader. HSB byggde senare långvårdslägenheter på samma tomt. Eftersom ingenting enligt kommunen utsago togs tillvara vid rivningen, skulle det innebära att Myrsloken, en av Axel Nordells lekskulpturer som stod där, skulle ha förstörts. Järfälla kommun vet dock inte vad som hänt skulpturen... Musslan, en annan av Nordells lekskulpturer i samma kommun, uppges ha flyttats till parken vid Görvälns slott p.g.a. att skolan som den stått vid - Vibblabyskolan har lagts ned. Nordell däremot har fått uppgift om att den har krossats. (1) Det är dock ingen Mussla som står vid Görväln utan en Snäcka i röd glasfiberarmerad plast.

Olovslundsskolans Snäcka - den lekskulptur jag lekte i som barn - är också den borttagen, enligt Järfälla kommun förmodligen p.g.a. att "tidens tand och barnens lek har skadat skulpturen så mycket att man kunde inte ha den kvar". (2) Den är dock ersatt med en annan av Nordells lekskulpturer - en Mussla, som i material (marmorbetong) och färg exakt ser ut som den som stod vid Vibblabyskolan...

Vandalisering

Att vara skulptör inom den offentliga konsten har den fördelen att verken blir sedda av många men också den nackdelen att skulpturerna när de står utomhus i parker, öppna för allmänheten, blir märkta av tidens tand eller utsatta för vandalisering. Nordell är medveten om riskerna med att ha sina verk så oskyddade, men tror ändå inte att hans lekskulpturer ligger i riskzonen. Han är av den övertygelsen att man inte förstör någonting som man lekt och haft roligt i som barn. Nordell verkar ha haft rätt i detta då vandalisering av hans lekskulpturer varit något mycket sällsynt. Om det beror på detta eller på att det går att slå på skulpturerna med slägga utan att de går sönder är svårt att säga bestämt ... (3)

Om det trots allt har gått hål på en av hans lekskulpturer, och skadan inte är alltför omfattande, lagar Nordell den gratis. Lagningama får dock vänta till sommarhalvåret då

………………………………

1. ntervju med Axel Nordell...

2. Brev till författaren frän Raine Salonen, Dokumenttjänst, Järfälla Kommun 1995-09-27

3 Stjärnljus, Ronnie, "Konstnär Nordell reparerar "Turnrnen" -"Det viktigaste är vad barnen tycker." Katrineholms-Kuriren 1989-10-07

plasten är lättast att hantera och lagningen utförs på några få timmar. Lekskulpturen slipas då ren från färg, lagas och målas sedan om på nytt. En lekskulptur håller i genomsnitt i ca 15 år. (1)

Allmänhetens syn på lekskulpturerna

Brons och plast som material Hur har kolleger och allmänhet sett på Nordells lekskulpturer? När det gällt Nordells vanliga skulpturer har mottagandet varit blandat, vilket Nordell tror beror på att skulpturerna varit utförda i skimrande brons - ett material som inte alltid vunnit allmänhetens gillande. Bronsskulpturer sticker i ögonen och framhäver sig själva på ett sätt som av många ses som störande. (2)

Lekskulpturerna har inte heller alltid blivit så väl mottagna: när Nordell som femtioåring strävade efter att etablera sig som lekskulptör i Sverige var det många bland kollegerna som såg ned på det han gjorde. De ansåg att "lekskulpturerna inte var riktiga konstverk", att plast inte var ett äkta konstnärsmaterial och runda former inte var så svåra att göra ... (3) Detta trots att just de alternativa konstnärsmaterialen som t.ex. plasten hade sin födelse på sextiotalet. (4) Nordell tror att just hans höga ålder - han var femtio år vid debuten - kan ha varit störande för hans ibland mycket yngre kolleger och orsakat svårigheterna med att bli accepterad. (5)

Hos allmänheten har lekskulpturerna dock väckt övervägande positiva reaktioner, även om åsikter som "ett konstverk ska se ut som något när det nu ändå kostade 40 000 kronor" också förekommit. (6) Det har dock bara hänt en gång att en lekskulptur sålts till en privatperson. (7)

Det är naturligtvis barnen som uttryckt mest beundran för Nordells lekskulpturer, men även ungdomar i tjugo- trettioårsåldern, de som var barn när skulpturerna kom, har berömt lekskulpturerna. (8) Om det däremot beror på kärlek till Nordells lekskulpturer som Myggan vid ateljén i Harbo stulits från sin plats, låter vi vara osagt... Nordell tycker att det har varit svårt att nå fram till publiken i Sverige, vilket han tror beror på att många av hans lekskulptur-utställningar har gått recensenterna obemärkt förbi - trots att

…………………………

1. Intervju med Axel Nordell...

2. Iyer, Vasantha, "Sculptor from 'Nobel" land." Delhi Mid Day 1992-12-12

3 - Jag är skulptör!". Veckan 1992-04-22 samt intervju med Axel Nordell

4 Sandström, Sven, Konsten efter 1945. s.430

5 Abraharnsson, Gunvor, "Hans skulpturer ska locka barnen till lek". Nerikes Allehanda 1983-08-16 samt intervju med Axel Nordell 1995-10- 23

6 "Kanelbullen Påryds konstverk". Östra Småland 1982-11 -11

7 Intervju med Axel Nordell...

8 Simonsson, Karin, 'Nu blir det nytt glid i paprikan". Dala-demokraten 1993-07-14

han vet att utställningarna blivit succéer hos allmänheten. (1) Följden har blivit att lekskulpturerna etsat sig fast i allmänhetens minne men att skulptören förblivit okänd!

Nordells skulpturer som företagssymboler

Detta med att vara en okänd skulptör är något som Nordells son Carl Johan har lagt sig vinn om att ändra på: han har blivit Axel Nordells marknadsförare - "Pappa är bättre på konst än på marknadsföring" säger han. (2) Detta gäller dock mest Nordells vanliga skulpturer. Sonen håller som bäst på och försöker sälja skulpturen Omsorg till olika kyrkoförsamlingar, där den då skulle verka som minneslunds-monument. Han försökte även vid Friidrotts-VM i Göteborg 1995 övertyga ledningen för att köpa rätten till skulpturen Förväntan, så att de kunde ha den som symbol för hela VM-tillställningen. Det misslyckades dock. Skulpturen har också utan resultat erbjudits till olika företag som alternativ till den guldklocka som enligt tradition ges till personal som ska pensioneras.(3)

En av Nordells favoritskulpturer Embryo har dock lyckats sälja sig själv: ISPPMs (International Society of Prenatal Psychology and Medicine) har köpt rätten att använda skulpturen som sin symbol. Embryo har fått utgöra deras emblem, samt i form av bordsskulptur vara deras årliga utmärkelse. Originalskulpturen står numera i ISPPMs kongresshall i Badgastein i Österrike. (4)

Det finns dock en av Nordells lekskulpturer som har fått agera symbol: lekskulpturen Musslan eller Paprikan, som skulpturen fatt heta i Borlänge. Den har i Borlänge tidning fått ansvaret att synas som symbol vid betygsättningen av film och dyl. Fem Paprikor är högsta betyg! (5)

Skulpturernas uppmärksamhet utomlands

Nordell har många års samlad kunskap av verksamhet utomlands och hans skulpturer återfinns såväl i Europa som utom: Paris, Biarritz, Spanien, Tyskland, Österrike, Kanada, England och Polen. Också Jerusalem äger en skulptur av Nordell, vilken göts på plats under Nordells vistelse där 1979. Nordell fick av stadsdirekör Jacobi och Mechael Lewin, professor vid

………………………………………

  1. Intervju med Axel Nordell. (det finns dock ett antal artiklar om lekskulptur-utställningar, så helt bortglömd är han inte! Min egen anmärkning)
  2. Grönlund, Anders, "Han gör spännande lekskulpturer". Östersunds Posten 1995-10-09
  3. Intervju med Axel Nordell...
  4. Fedor-Freyberg, Peter G, "Axel Nordell 8Oth Birthday". The International Journal of Prenatal and Perinatal Psychology and Medicine Vol.6 (2) 1994
  5. Wennström, Eva-Lotta, "En levnadsglad Axel Nordell". Gotlands Allehanda 1993-08-06

Moderna Museet, beställning på en lekskulptur och tanken var att den skulle stå i konstnärskvarteret Mishkenot Sha'ananim i Jerusalem. Det stoppades dock av kvarterets konstnärer, enligt Nordell p.g.a. avundsjuka, och lekskulpturen uppfördes istället i Bloomfield Garden bredvid kung Herodes grav, en plats lika bra, för att inte säga bättre än den först tilltänkta.(1) Lekskulpturen fick namnet Kirkur eller Virveln som den heter på svenska och uppfördes i rosa marmorbetong. Nordell har även hos tredje världen försökt väcka intresse för sina skulpturer, dock ej lekvarianten. Han hade 1992 flera utställningar i Indien och förväntade sig där att väcka deras uppmärksamhet och köplust men lyckades inte locka så många kunder, förmodligen beroende på sin relativt höga prissättning kombinerad med Indiens ekonomiska standard. (2)

Avslutning

Som framkommit i uppsatsen har intresset för lekskulpturerna sjunkit sedan de för första gången på 50- och 60-talet kom ut på marknaden. Var förklaringen till detta kan ligga är svårt att säga, men det faktum att konsten idag ofta inlemmas direkt i arkitekturen, i portalerna och på själva fasaden, gör att behovet av att uppväga arkitekturens utseendet med en lekskulptur inte längre finns. En annan förklaring kan vara att det oftast var i samband med nybyggen där den s.k. enprocentsregeln trätt in, som pengar för konstnärlig utsmyckning blev tillgängliga och lekskulpturer köptes in. (3) Denna regel höll bara några år och idag är "enprocentarn" nere i ca 0,7 -0,8% av de statliga byggkostnaderna, vilket gör att pengar till konstnärlig utsmyckning inte finns i lika hög grad som förr. (4) En ytterligare anledning är att det inte byggs lika m många nya bostäder längre.

Är det då inte viktigt att ta vara på de lekskulpturer som vi har och vårda dem? En lekskulptur måste i alla fall vara bättre, roligare och mer pedagogisk för ett barn att leka i, än en ställning av stål och trä. Att inte ta vara på lekskulpturerna är att förneka barnen kvalitetsleksaker. Då leken för barnet är dess arbete borde mer vikt läggas vid deras arbetsredskap!

………………………………..

1 "Också statsmän får leka i Nordells barnskulptur". Hallandsposten 1979-04-09

2 lyer, Vasanta "Sculptor from "Nobel" land". Delhi MidDay 1992-12-12

3 Enprocentregeln infördes på 1930-talet och innebar att en procent av byggkostnaderna vid nybyggnationer skulle avsättas för konstnärlig utsmyckning. Tanken var att göra konsten tillgänglig för alla, att den skulle närvara i människors vardag och inte bara vara de välbesuttnas privilegium.

4 Konst i offentlig miljö - Betänkande av utredningen om konst i offentlig miljö. Statens Offentliga Utredningar 1995: 18 Stockholm: Kulturdepartementet 1995 s. I0 ff

Genom att visa på lekskulpturerna som ett bra inslag i barnens miljö hoppas författaren att kommunerna i framtiden håller reda på Nordells lekskulpturer och ser till att de får det underhåll som de behöver - inte för mycket begärt då de trots allt redan är betalda för och Nordell efter tid och förmåga vid skada lagar dem gratis.

Sammanfattning

Vem var då upphovsmakare till de underfundiga lekskulpturerna, de som stod i kanten av en äng vid Görvälns slott i Järfälla? Denna uppsats har besvarat frågan, men förhoppningsvis också gett upphov till flera. Då fler frågor och ett intresse för lekskulpturerna leder till ökad uppmärksamhet för lekskulpturen som konstform, är det endast av godo.

De konstnärer som gör lekskulpturer har i de flesta fall hamnat i skymundan, ofta på grund av att de setts som mindre värda - att de inte uppmärksammas är dock inte samma sak som att de inte finns...

I Sverige har vi många duktiga lekskulptörer och Axel Nordell är en av dem. Den här uppsatsen har skrivits för att förbinda den idag åttioett-årige skulptörens lekskulpturer med ett namn, Axel Nordells eget, men även för att han som är fader till de lekskulpturer som så många barn har haft glädje av, i framtiden ska höra till dem som inte helt glömts bort. Den har, utifrån det material som varit tillgängligt, sammanställt Nordells liv och konstnärskap, begränsat till hans lekskulpturer. Förmodligen skulle dock en utforskning av Nordells övriga konstnärskap ge en mer rättfärdig bild av honom som konstnär, då lekskulpturerna för honom endast kommit i andra hand.

Uppsatsen har följt lekskulpturernas väg från idé till färdig form, via rent tekniska bitar där modellernas framställning och lekskulpturernas gjutning behandlats, via val av material, färg och namn. Lekskulpturerna har visats som produkter av 60-talets ekonomiska blomstring, av ett samhälle där barnpedagogik stod högt i kurs, men även som den konstform som i dagens samhälle glömts eller tappats bort. De har också belysts utifrån ett religiöst, litterärt och konstnärligt perspektiv såväl som ur allmänhetens, kollegornas och Nordells egen syn på lekskulpturen.

Uppsatsen har visat på vilken otrolig bedrift det är att i lekskulpturerna lyckas behålla sitt vanliga formspråk, men ändå göra ofarliga och spännande klätterställningar och rutschkanor. Lekskulpturerna har presenterats som de skulpturer de verkligen är och förhoppningsvis uppmärksammat andra på att de genom sina estetiska kvaliteter kan uppskattas i andra sammanhang än som lekredskap i parkmiljö.

Genom att i uppsatsen ta upp det ovanstående och visa på Nordells förmåga att kombinera lekskulpturernas nödvändiga funktion med sitt expressivt surrealistiska formspråk, hoppas jag att Nordell är förevigt förankrad i den moderna konsthistorien.

Bilaga 1

Skolor

Konstfack, Stockholm

Academi Libre, Stockholm

Utställningar

1961-1963 ett flertal i Kalifornien

1962- 1963 Galleri Arabesk, San Francisco

1962 80 min TV-program, San Francisco

1964 Länsmuseet, Umeå

1966 Galleri Cá Giustinian, Venedig

1966 Vårsalongen, Liljevalchs, Stockholm

1969 Galleri Carneol, Göteborg

1969-1976 En mångfald utställningar av lekskulpturer i Stockholms kommun, Sverige

1970 Cité des Art, Paris

1971 La Galerie Mouffe, Paris

1971 Galerie Vallombreuse, Biarritz

1971 Parkutställning, Umeå

1971-1973 "Konst på gatan", Borlänge

1972 Tv-program, Sveriges Television

1972-1973 Lekskulptur-utställning, Svenska Kulturhuset, Paris

1973 Centrumhuset, Sundbyberg

1973 Vandringsutställning i elva kommuner i Gävleborgs län, Arr: Vuxenskolan

1973 Salon de Mai, Paris

1973 Hults Prästgård, Hult

1973 "Skulptur ute", Sigtuna

1973-1978 Parc Floral de Viencennes, Paris

1974 Utställning i gamla apoteket, Upplands-Väsby

1974 Konstfestival "Eksjöveckorna", Eksjö

1974 "Konst på gårdar och gränder", Nässjö

1974-1978 "Gågatans utsmyckning", Ludvika

1975 "Lek -75" Lekskulpturutställning i Djurparken, Eskilstuna

1975 Skulptörförbundets premiärutställning, Mälargalleriet, Stockholm 1976 Sommarutställning, Kumla park, Örebro

1976-1977 samlingsutställningar, Skulptörförbundet, i ett flertal kommuner i Sverige 1977 Galleri Lucidor, Stockholm

1984 Utställning intill sjöhistoriska museet, Ladugårdsgärdet, Stockholm 1985 "13o 85", Upplands-Väsby

1988 Utställning i Hammering, Hudiksvall 1991 Utställning i Kulturhuset, Orsa

1992 Vandringsutställning i New Dehli, Bombay, CaIcutta och Bangalore, Indien 1992 Galleri Vilunda, Upplands-Väsbys kulturcentrum

1993 "Axel Nordell 1983-93", Galleri Max, Åsbo, Avesta 1993 Utställning på Café Regnbågen, Visby

1995 Utställning under "Konstens vecka", Sveg

Stipendier

1972 Kulturstipendium, Upplands-Väsby kommun 2500:1977 Gunnar och Alva Myrdals (A~ stipendium 5000:1983 Kulturstipendium, Upplands-Väsby kommun 4000:1984 Kulturstipendium, Upplands-Väsby kommun 4000:1990 Konstnärsnämndens resestipendium 15000:

1992 Konstnärsnämndens utlandsstipendie (för utställning eller ateljévistelse) 20000:

1990 - 1993 uppbar Nordell "Individuell visningsersättning" (för konstnärer med verk i offentlig ägo, ej längre i bruk) 3000:-/år

1994 - Konstnärsnämndens pensionsbidrag 20000:-/år

Erhållna pris och utmärkelser

1962 AshIand, Oregon U.S.A

1966 Designuppdrag, Österhaninge kommun

1968 Tävlingsförslag, Österhaninge kommun

1969 Utmärkelse, Bosvedjan, Sundsvall

1971 Förslag till 25 m' vägg av konstglas, Myrsjöskolan, Nacka

1973 Utsmyckning, Vilundaskolan, Upplands-Väsby

1975 Tävlingsförslag, Margretelundskolan, Åkersberga

1975 Tävlingsförslag, Vaxholms kommun

1976 Nominerat förslag, BRA-stormarknad, Kungsängen

1977 Utsmyckning för kyrka, Upplands-Väsby

1978 Förslag, Stenhamraskolan, Färingsö, Ekerö

1981 Konstnärlig utmärkelse, Nationella konstnärskommittén

Bilaga 2

Kataloguppgifter (1)

NR NAMN ÅR HÖJD,

cm

MATERIAL VIKT, KG
i Snäckan 1967 210 cm Glasfiber &

Marmorbetong

700 resp, 6500 kg
2 Myrslok 1967 170 cm Glasfiber &

Marmorbetong

800 resp. 4000 kg
3 Musslan 1967 220 cm Glasfiber &

Marmorbetong

650 resp. 10000 kg
4 Stor Elefant 1967 170 cm Glasfiber &

Marmorbetong

750 resp. 7500 kg
5 Storsjöodjuret 1970 250 cm Glasfiber 700 kg
6 Fjäril 1972 250 cm Glasfiber 600 kg
7 Orkidé 1972 160 cm Glasfiber 300 kg
8 Räven 1972 180 cm Glasfiber 400 kg
9 Tummen 1972 250 cm Glasfiber 600 kg
10 Blyg

elefantflicka

1974 190 cm Glasfiber 600 kg
11 Bi . sonoxen 1974 230 cm Glasfiber 350 kg
12 Fisken 1976 110 cm Glasfiber 300 kg
13 Tjädertupp 1978 270 cm Marmorbetong 3000 kg
14 Virveln 1979 240 cm Marmorbetong 4500 kg
15 Ägget 1980 260 cm Glasfiber 650 kg
16 Trollöra 1981 230 cm

.

Glasfiber &

Marmorbetong

600 resp

1. Brev till författaren frän Rune Lindstein 1996-01-19

Källor och litteratur

Tryckta källor

Signerade tidningsartiklar

Abraharnsson, Gunvor, Mans skulpturer ska locka barnen till lek", Nerikes Allehanda 1983-08-16

Andersson, Ulla, "Lekvänliga skulpturer på Djurgården". Östermalmsnytt 1984-07

Balgård, Gunnar, "Om en bild ur Midsommarnattsdrömmen". Västerbottens Folkblad 1964-06-30

Berglund, Lars-Olof, "Svampen höll på att kantra - men nu står Axels skulptur på Gärdet". Aftonbladet 1984-07-13

Ejemar, Ulla, Man gör harmoniska former i en disharmonisk värld". 1984-02-09, ur Nordells egna klipparkiv

Eklund-Pawlo, Gudrun, "Tjädertuppen" på plats i Nordells skulpturpark". DN Runt Stan 1986-05-07

Forsberg, Kristina, "Axel Nordell ställer ut för första gången på hemmaplan". Ljusdals-Posten 1990-09-28

Grönlund, Anders, "Han gör spännande lekskulpturer". Östersunds Posten 1995-10-09

Gunnarsson, Malin, "Axel N smyckar Ämbarbo". Ljusdals-posten 95-07-04

lyer, Vasanta, "Sculptor from "Nobel" land". Delhi Mid Day 1992-12-12

Kjellin, Cecilia, "-Det är en nåd att få vara en del i skapandet". Barn & Familj nr 4 1990

(tidskrift)

Källberg, Knut, "Axel Nordell skulpterar storbeställning i Handen". Ljusdals-Posten 1967-06-19

Larsson, Lena, "Lek tar form". Tidskriften VI 1974-11-23 s.2ff

Lindfors, Alf, Hudiksvallstidningen 1972-04-29

Löwenadler, Susanne, Avesta tidning 1993-05-18

Sign MAC, Borlänge, "Paprikaskulptör aktuell igen Nu med storsjöodjur på Borganäsvägen". Borlänge Tidning 1972-08-03

Martinsson, Erik, "Svensk skulptör gjorde succé i Venedig". Dagen 1966-09-20

Odéen, Arne, artikel i Dagens Nyheter Nordväst 1971-06-17

Olingdahl, Göte, "Konstnären Axel Nordell 80 år Ett vänporträtt". Hälsning från Härjedalen, ur Nordells egna klipparkiv.

Peterson, Gudrun, artikel i Svenska Journalen nr 19 1974-05 -12

Simonsson, Karin, 'Nu blir det nytt glid i paprikan". Dalademokraten 1993-07-14

Sign. SL, artikel i Uppsala Nya Tidning 1972-11-06

Stjärnljus, Ronnie, "Konstnär Nordell reparerar "Turnrnen" -"Det viktigaste är vad barnen tycker." Katrineholms-Kuriren 1989-10-07

Thall, Rolf, artikel i Aftonbladet 1968-01-18

Vinterhed, Kerstin, "Omöjligt att reparera bort tristessen". Dagens Nyheter 1995-12-03

Wander Samuelsson, Ulla, 'Nu ställer "Bryggar-Axel" ut på hemmaplan". Hälsinge Kuriren 1988-05-31

Wennström, Eva-Lotta, "En levnadsglad Axel Nordell". Gotlands Allehanda 1993-08-06

Wiklund, Runar G, "Ormfågeln på Gärdet Axel Nordell dess skapare". Hallandsposten 1984-07-25

Öst, Majken, Samhällsgemenskap nr 25 1983

Osignerade tidningsartiklar

Hallandsposten, "Också statsmän får leka i Nordells barnskulptur". 1979-04-09

Ljusdals-Posten, "Trätäljande tallåsbo Skulpterade i konststen och hade Venedigexpo". 1966-09-07

Ljusdals-Posten 1967-09-21

NorrortIVäsby-Nytt, "Axel, 72, jobbar med ny skulptur". 1986-05-14

Svenska Dagbladet Norrort 1968-11-14

Stockholms Förstadsblad - Sundbybergs och Solna Tidning 1967-06-22

Veckan, "Axel Nordell -Jag är skulptör". 1992-04-22

Östra Småland, "Kanelbullen Påryds konstverk". 1982-11 -11

Böcker

Ahlsén, Tore red. Egon Möller-Nielsen. Stockholm: Konstakademien 1963

Axel Nordell Skulpturer 8-23 Sept. Utställningskatalog, Utställningshallen Centrumhuset Sundbyberg 1973

Civildepartementet: Statens Offentliga Utredningar 1970:1 - Betänkande angivet av kommittén för barns utemiljö. Stockholm: AB allmänna Förlaget 1970

Civildepartementet: Statens Offentliga Utredningar 1995:18 - Betänkande av utredningen om

konst i offentlig miljö. Stockholm: Kulturdepartementet 1995

Encyclopedia of World Art, band 5 & 7. Italien: Mc Graw-Hill Book Company, Inc., 1961

Fedor-Freyberg, Peter G, "Axel Nordell 80th Birthday." The InL J of Prenatal and Perinatal

Psychology and Medicine Vol.6 (2) 1994

Landqvist, Jan, Vilda idéer och djuplodande analys - Om designmetodikens grunder.

Stockholm: Carlssons bokförlag 1994

Read, John, Henry Moore - Portrait of an Artist. London: Whizzard Press/André Deutsch Ltd.,

1979

Sandström, Sven, Konsten efter 1945 Konsten i Sverige Del 2, Oslo/Gjövik:(1974) Norstedts

1994

Sandström, Sven; Stensman, Mailis; Sydhoff, Beate, Konstverkens liv i offentlig miljö.

Uddevalla: Bohuslänningens boktryckeri 1982

Otryckta källor

Brev

Brev från Axel Nordell till en sekreterare Sjögren, Jakobsberg, 1969-04-29. Järfälla

Kulturnämnd Diarienr 111/68-8

Brev till författaren från Raine Salonen, Dokumenttjänst, Järfälla Kommun 1995-09-27

Brev från Axel Nordell till författaren 1995-12-12

Brev till författaren från Axel Nordells vän Rune Lindstein 1996-01-19

Brev från Axel Nordell till Dr Rune Nordström, Landstinget, Lund 1972-10-07. Ur Sociala Centralnämndens Arkiv Diarienr 41/73 Akt I "Ang Konstverk fri utsmyckning vid daghem inom kommunen"

PM1 från Axel Nordell till Socialförvaltningen, Lund. Sociala Centralnämndens Diarienr

41/73 Akt I "Ang Konstverk fri utsmyckning vid daghem inom kommunen"

PM2 från Axel Nordell till Socialförvaltningen, Lund. Sociala Centralnämndens Diarienr

41/71 Akt I "Ang Konstverk fri utsmyckning vid daghem inom kommunen"

Protokollsutdrag Sociala centralnämndens arbetsutskott, Lund 1972-11-29

Samtal

Telefonsamtal med Bengt Jylkén på Markentreprenad 1995-09-29

Intervju med Axel Nordell 1995-10-23

Övrigt

Axel Nordell (Inslag med Axel Nordell-Väsbyhems Lokalkanal, SVT 1985-09-26) Bandnr

135 10 1 Arkivet för Ljud och Bild

Plast - Om hur man tillverkar plast (Inslag med Axel Nordell, SVT 1972-02-17) Arkivet för

Ljud och Bild, Band B5163


Tillbaka till sidan om biografi
Tillbaka till förstasidan