Sidrubrik

Lär dig mayaspråket q'anjob'al

Q'anjob'al talas av över 100.000 personer och är det viktigaste språket i flera kommuner i norra Huehuetenango, Guatemala. Det är närmast besläktat med språken chuj, jakalteko, akateko och
tojolab'al (Mexiko). Man använder sig av det spanska alfabetet (där j uttalas som "sch"), plus ett antal bokstäver med tecknet ' som innebär ett "glottalt stopp" - ett ljud som skapas i strupen (k', q', t', ch', tx', tz'). Bokstaven b skrivs med b' för att markera att det är ett
hårdare b än i spanskan. Bokstaven
xh innebär ett löst sh-ljud.
X är ett kraftigare sh-ljud.           

Mayaspråken konstrueras med hjälp av prefix och suffix. Exempel (klicka ordet för att lyssna):
Oqinb'eyoq = Jag skall gå. Det ordet består av
oq (vilket indikerar tempus: futurum) in (vilket är subjektet: jag)
b'ey (vilket är grundformen av ett verb: ) samt oq (vilket anger aspekt, här visar det på framtid/möjlighet). Lär man sig ett antal prefix, verbgrundformer och pronomen kan man sedan lätt
konstruera meningar.

Ordföljd

Q'anjob'al är ett så kallat VSO-språk, dvs. man säger verbet först, följt av subjekt och objekt.
Exempel (klicka på ordet för att lyssna): Maxinjatx' xim nal = Jag har skördat majsen.
Max (anger dåtid) (subjekt: jag) jatx'(verb: skörda) xim (bestämd artikel för majs) nal (objekt: majs, egentligen mogna majskolvar).

De här prefixen anger olika tidsformer

Presens: chi (före verb som börjar med vokal: ch- )
Perfektum:
max (för verb som börjar med vokal: x- )
Futurum:
oq

Personliga pronomen

Ayinti - jag (med verb: in-)
Achti' - du (med verb: ach-)
Naq - han
Ix - hon
Ayonti' - vi (med verb: on-)
Ayexti' - ni (med verb: ex-)
Eb' - de (ordet anger också plural)

Små ord och uttryck som är bra att kunna

Ja - ja
Maj - nej
Yuj wal dios - tack!
Jilkob'a - vi ses!
Watx' - bra
B'aytal ay - var är .…
Ton - vi går!
Ay mi - finns det..?
Watx' mi a k'ul - hur mår du?

Q'anjob'al är ett av de mayaspråk som fortfarande använder olika bestämd artikel för olika slags substantiv eller klasser. Som i exemplet ovan är ordet
xim (eller ixim) bestämd artikel för allt som ha med majs att göra. Ch'en används för allt som har med sten att göra. Även för föremål av metall. Ordet ch'en betyder idag sten, metallföremål och även pengar. För att säga macheten i bestämd form säger man ch'en machit. Lägger man till ordet tu efter substantivet så har vi också visat att vi menar just den där macheten. Om vi lägger till ti efter menar vi den här macheten.