Cariñoso
 
Cariñoso är född i Spanien. Han såldes som treåring till Sverige, och var då redan inriden. Troligen tog han resan och miljöombytet ganska hårt och hanterade situationen genom att vända sig inåt. Resultatet blev att han vid stress började väva. Problemet minskade när han fick flytta till ett mindre stall, men det upphörde inte.

Cariñoso har också en del fysiska problem. Han är väldigt utåttåad fram. Det i kombination med vävningen har lett till att han har nött ned framhovarnas insidor. På vänster fram har också traktstödet på hovens vänstra sida tippat utåt och tagit med sig hela hovväggen åt sidan. Det har lett till att hela framhoven ser ut att ha förskjutits i sidled.

Vid veterinärbesiktningen inför köpet löd domen att Cariñoso nog aldrig skulle hålla för mer än promenadridning. Problemen som veterinären observerade var dels att han var uttåttåad, dels vänster framhov (enligt veterinären sitter hela hovbenet snett för hovväggen kan inte flytta sig från hovbenet) och dels att han hade en odefinierbar hälta på vänster bak (påverkades ej av böjprov och det var omöjligt att se var problemet satt).

Cariñoso är alltså mitt nya projekt. Han är en lyhörd och härlig kille, men han är introvert, har dålig tro på människans styrka som ledare och är osäker i umgänget med andra hästar. Ju tydligare jag är i min ledarroll desto mer avslappnad och tillfreds blir han. För att bättre lära sig kommunicera med andra hästar går han nu med fyra andra av mina hästar och det fungerar riktigt bra. Han får stå inne så kort tid som möjligt på natten. Problemet med vävningen märks för det mesta inte alls här, såvida man undviker situationer där Cariñoso blir osäker eller "står och väntar". Jag måste t.ex. ta ut honom först på morgonen, för annars står han och väver i boxen medan han väntar på sin tur. Är det dåligt väder på kvällen så kan jag inte rida någon annan häst, för då börjar Cariñoso väva i hagen i väntan på att jag ska hämta honom. Det känns dock som att jag och mina hästar tillsammans ska kunna hjälpa Cariñoso att hitta sin plats och sin trygghet.

För att åtgärda hovarna har jag tagit hjälp av en hovvårdare utbildad enligt AANHCP. Han har gått barfota sedan han kom till mig och har i alla fall inte nött ned hovarnas insidor mer än tidigare. Jag får dock räkna med att det tar ett tag innan hovarna hinner förändras.

Det som jag just nu upplever som det problem som kan vara svårast att lösa handlar istället om Cariñosos rörelsemönster. Han har lätt för att länga ut överlinjen och hitta en skaplig böjning, men framför allt i traven så blir rörelsen oren. Jag tror att huvudproblemet är att han lyfter hela höften när han lyfter bakbenen. Han får då en felaktig rörelse i bäckenet och en felaktig svingning i ryggraden. Det man ser tydligast är att han blir väldigt bredbent bak när han travar. Jag tror att problemet sitter i korset-bäckenet, men jag har ännu inte lyckats definiera orsaken till det bättre än så. Jag är dock ganska säker på att det är detta som gav upphov till orenheten i vänster bak vid veterinärbesiktningen. I skritt ser man en mindre antydan till problemet än i trav, men tendensen finns ändå där. När man får några fina steg i öppna eller sluta försvinner tendensen. I galoppen tror jag att det också blir bättre, men jag har bara sett två galoppsprång hittills (det har varit hårt och knöligt i hagen, så hästarna har varit väldigt stillsamma).

Jag kommer att informera om hur Cariñosos fysiska och mentala tillstånd utvecklas, så ni får titta in här med jämna mellanrum och följa vårt arbete.
   

Cariñoso i ovanligt balanserad trav i longering.

Första gången jag sitter på Cariñoso.
   

Sluta vid handen.

Öppna vid handen.
   
  Cariñoso
Andalucier
valack
född 2002
e: ?
u: ?
Import från Spanien våren 2005. Har spansk brännmärkning, men saknar papper.
 
Cariñoso har ett vackert och vänligt huvud.

Här ser man hur utåttåad Cariñoso är.
   

På de två första bilderna ser man hur vänster framhov har förskjutits till vänster. På den tredje delen ser man hur långa och "platta" hovarna har blivit. Trakterna har fallit framåt så att de ser väldigt korta ut, men i själva verket är långa utan att ge hoven något stöd. Hovvinkeln har härigenom blivit onaturlig.