12. Skolgalopp
 
När hästen samlar sig riktigt mycket i galoppen så får man en galopp som vi brukar kalla för skolgalopp. Det är en fyrtaktig galopp, där hästen sätter ned inner bak före ytter fram (även en passtaktig galopp är fyrtaktig, men där sätter hästen ned ytter fram före inner bak). Den fyrtaktiga skolgaloppen har inte något svävmoment, utan hästen sätter ned ytter bak innan den lyfter inner fram. Det gör galoppen väldigt stilla för ryttaren. Den här gungande galopprörelsen kommer sig av att hästen lutar sig över sitt inre framben och skjuter ifrån med bakbenen. Det momentet finns över huvud taget inte i skolgaloppen.

Det är viktigt att ryttaren sitter ungefär som i piaffen i skolgaloppen, för att på så sätt med sitsen be hästen att mer eller mindre stanna kvar på stället i galoppen. Man kan behöva ta mer stöd i stigbyglarna för att ge hästen utrymme att komma upp med sin rygg, men man får ändå inte falla fram med överlivet (i så fall ber man ju hästen att galoppera iväg framåt).

Skolgaloppen kan antingen läras ut genom att man ur den tretaktiga galoppen ber hästen att öka sin samling. Man använder så samma hjälper som i halva steg, så det är ju hjälper som hästen vid det här laget behärskar. Svårigheten med detta är dock att skolgaloppen har ett annat rörelsemönster än den tretaktiga galoppen. Det är därför oftast lättare att lära in skolgaloppen från samlad skritt eller halva steg. Man befinner sig då redan i samling när man fattar galopp och ber bara hästen att bibehålla den samlingen i galoppen. Skolgaloppen är både ansträngande för hästen. Man bör därför i början nöja sig med att hästen tar ett eller två galoppsprång. Sedan stannar man och belönar hästen. Därefter kan man be om ett till galoppsprång. Efter hand kan hästen galoppera lite längre sträckor i skolgalopp. Då kan man även arbeta med att samla och länga hästen i galopp.

Carus i skolgalopp. Han blir lite kort i halsen, men bibehåller ändå en lång och fin överlinje.