2. Inlärning av hjälper vid handen
 
I princip alla övningar som man arbetar med när man rider går också att arbeta med vid handen. Ibland kan man använda arbetet vid handen för att förfina en övning eller som ett komplement till ridningen, men andra gånger kan det användas för att lära in en övning. I det här skedet, när vi just har påbörjat hästens utbildning, ska vi använda arbetet vid handen för att lära hästen de mest grundläggande hjälperna:

· Ställande/böjande innertygel
· Sidförande innerskänkel
· Förande yttertygel

· Förhållningar på tygeln

Det första man lär hästen är att vrida på halsen när man tar i innertygeln. Det brukar även unga hästar lära sig på ett par minuter, om de belönas med eftergift och en godbit när de gör rätt. Nästa övning är att göra detsamma medan hästen skrittar på en liten volt runt tränaren. Man ska inte hålla konstant i innertygeln, utan endast ta små korta tygeltag för att förtydliga böjningen. Det är lämpligt att ta i innertygeln när hästen står på inner fram, eftersom inner bak då är i luften och hästen därigenom inte kan skjuta ifrån mot handen. Genom att lägga yttertygelns hand mot hästens halskotpelare kan man förstärka halsens böjning. Efter hand kan kraven på böjning genom hela hästkroppen ökas och det är då lämpligt att flytta handen till skänkelläget. Hästen får nu böja sig runt handen (och runt tränarens placering) på samma sätt som ridhästen böjer sig runt ryttarens inre sittben. Dessa böjande hjälper bör hästen redan ha lärt sig att förstå genom arbetet med hästens böjning och formgivning i det första steget i utbildningstrappan.


När hästen böjer sig runt tränaren på volten kan man föra hästen ifrån sig genom att lägga handen i skänkelläget och trycka när hästen lyfter inner bak. På så sätt lär sig hästen den sidförande innerskänkeln. Man bör vara noga med att böjningen bibehålls hela tiden. Vill inte hästen flytta sig så tjänar det ingenting till att luta hela sin tyngd mot hästen. Det resulterar bara i att hästen lutar sig tillbaka mot tränaren, och det säger sig själv vem som vinner den matchen. Istället kan man ge korta upprepade impulser med handen i skänkelläget och vid behov förstärka det med ridspöt. Om hästen svarar dåligt på innerskänkeln är det effektivt att förstärka den med små förhållningar på innertygeln. Förhållningen ska få hästen att stanna upp en aning i rörelsen och sedan flytta sitt inre framben lite utåt. För att få bäst effekt ska man ta förhållningen just när hästen har satt ned sitt inre framben. I skritt kommer alltså förhållningen strax före innerskänkeln - förhållning när hästen sätter ned inner fram och ett tryck i skänkelläget när inner fram är i sitt bakersta läge (då är inner bak i luften).

När hästen har flyttat sig några steg sidvärtes belönas den genom att få vända in i volten. Tränaren lägger då yttertygeln mot hästens hals för att lära hästen att låta sig föras inåt av yttertygeln. Genom att arbeta med att flytta hästen utåt och vända den inåt på volten i båda varven kan man både gymnasticera hästens bogar och lära den att svara bra på de mest grundläggande hjälperna.


Här flyttar jag Excellent utåt på volten genom att ta en kort förhållning i innertygeln när han sätter ned inner fram och ge honom en kort impuls i skänkelläget när han lyfter inner bak (alltså när inner fram är i sitt bakersta läge).