6. Inledande travarbete
En del hästar har väldigt lätt för traven och väljer den självmant om ryttaren ber hästen öka farten från skritten. Andra hästar kan ha betydligt svårare att hitta en ren diagonal tvåtakt över huvud taget. Framför allt hästar med fler än tre gångarter (t ex Islandshästar) kan ha svårt att trava rent. Tekniken för att ta upp hästen i trav är densamma, oavsett om hästen har lätt eller svårt för traven, men arbetsinsatsen och utbildningstiden kan variera mycket.

Framför allt styva hästar och hästar som har problem med traven mår bra av att man inleder travarbetet tidigt. Traven är nämligen väldigt lösgörande. Det finns dock hästar som har så stora problem med traven att man måste arbeta vidare i skritten med skolorna och med lite inledande samling innan de har förutsättningar för att klara av traven. Utbildningen måste därför anpassas till den enskilda hästens behov och förutsättningar.

Att hästen ska trava innebär inte att hästen ska öka farten och springa iväg. Det innebär helt enkelt att hästen ska byta takt från den fyrtaktiga skritten till en diagonal tvåtakt. Första gångerna man ska be hästen trava är det lättast att göra det på en volt. Böjningen förstärker nämligen hästens diagonala rörelser och gör att tiden från att hästen lyfter ytter fram tills den lyfter inner bak minskar. På volten är det också lättare för hästen att bibehålla sökningen framåt och nedåt när den går över i trav.

Kommandot för att ta upp hästen i trav är att lägga till innerskänkeln just i det ögonblick då hästen ska lyfta ytter fram, för att på det sättet be hästen lyfta inner bak samtidigt som ytter fram. Som hjälp både för ryttaren och hästen kan man smacka eller klicka med tungan i takt med detta. Kräv från början bara några steg i trav och belöna sedan hästen.

Som med allt annat är det bäst att börja från marken. Skritta på en volt med ordentlig böjning och för hästen lite utåt på volten. Lägg till spöt på inner bak när hästen lyfter ytter fram (för att be den lyfta inner bak lite tidigare, dvs just i samma ögonblick som den lyfter ytter fram) och försök få den diagonalen ren i skritten. Hästen travar inte, men den här "gåtraven" stärker hästen och hjälper den att förstå vilket rörelsemönster man eftersträvar. När hästen börjar förstå vad det handlar om kan man tillföra lite mer energi och ta upp hästen i trav.

När man jobbar med travigångsättningar (oavsett om man arbetar från marken eller rider) så ska man vara noggrann med följande:

- Hästen bibehåller den jämna böjningen och trycker inte inner fram inåt
- Hästen bibehåller den långa och låga formen
- Hästen ökar inte steglängden (den får varken ta längre steg i skritten innan den börjar trava eller i traven)
- Hästens ryggrad svingar uppåt och nedåt i traven
Det här är Arigo. Han var en lillebror till Järvsöfax. När jag köpte honom var han 2,5 år och kunde bara gå i skritt och pass. Inte ens i hagen kunde han trava eller galoppera. Efter fyra månders träning kom det första travsteget och efter ytterligare ett par månader började han både trava och galoppera i hagen. På den här bilden ser man att traven är ganska ren i takten och att han bibehåller formen och böjningen ganska bra.