|
2003 Värdelöst Vetande vecka 45 - Suger musten ur konkurrenten Över hela världen dricker människor enorma mängder Coca-Cola året runt. Utom i Sverige. I december. Inför varje jul sjunker den internationella bryggerijättens försäljning drastiskt i vårt land. Då dricker svenskarna julmust istället - 35 miljoner liter. Coca-Colas högsta ledning i Atlanta i USA fattar ingenting, men varje år upprepas den här proceduren. Julmust är en helsvensk uppfinning som omgärdas av lika mycket mystik som Coca-Cola. Drycken uppfanns av Henry Robert för omkring 100 år sedan och idag är det hans sonson Göran som personligen rör ihop det extrakt som ger smak åt drycken. Detta oavsett vilket bryggerinamn det står på etiketten. Värdelöst Vetande vecka 44 - Andra människan på månen Den första människan som satte sin fot på månen hette Neil Armstrong. Den andre var hans kollega, svenskättlingen Edwin "Buzz" Aldrin. Den historiska händelsen inträffade den 21 juli 1969 och deras farkost hette Apollo 11. Aldrin var född 1930 i New Jersey, men kom från en gammal smedsläkt i Mellansverige. Den förste som hette Aldrin var Edwins farfars farfars far, hammarsmedsmästaren Göran Andersson Aldrin, som levde i Närke på 1700-talet. Edwins farfar och farmor emigrerade till USA 1892 från Norra Råda församling i Värmland. Lite kul är det också att Edwins mamma hette Moon som flicka. Värdelöst Vetande vecka 43 - Mannen som förstorade Europa På 1700-talet ökade en svensk officer Europas yta med flera miljoner km2. Han flyttade helt enkelt gränsen mot Asien 140 mil österut - från floden Don till Uralbergen och där går den fortfarande. Mannen i fråga hette Philip Johan von Strahlenberg och var född i Stralsund som på den tiden tillhörde Sverige. Han slogs tillsammans med Karl XII och togs tillfånga av ryssarna i samband med slaget vid Poltava 1709. Därefter fördes han till Tobolsk i Sibirien där han började rita ned en karta över den hittills illa utforskade delen av Ryssland. von Strahlenberg fick röra sig fritt och ägnade all tid åt at plita på sitt livsverk. Resultatet blev häpnadsväckande. Han återvände till Sverige på 1720-talet - efter att ha avböjt ett erbjudande från tsar Peter att bli chef för den ryska lantmäteristyrelsen. Han gav några år senare ut den mest detaljerade karta som någon dittills skådat av den väldiga kontinenten. Den svenske officeren var också den första som påstod att det finns ett sund som skiljer Asien och Amerika, ett faktum som inte slutgiltigt kunde bevisas förrän 1822. Alla imponerades av von Strahlenbergs verk och när han föreslog att gränsen mellan Europa och Asien borde gå vid Uralbergen istället för strax utanför Moskva som tidigare, tyckte alla att det var en utmärkt idé. Värdelöst Vetande vecka 42 - Knäckte tyskarnas kod Med tålamod, metodiska analyser, intelligens och vilda gissningar lyckades matematikprofessor Arne Beurling knäcka Nazitysklands hemliga kod. Redan 1940 kunde han läsa de telegram som Hitlers medhjälpare sände till sina trupper för att berätta vilka insatser som planerades. Tyskarna krypterade sina meddelanden m h a en sinnrik maskin som kallades Geheimschreiber och som kunde variera de hemliga chiffren på flera olika sätt. Därför ansågs det uteslutet att eventuella tjuvlyssnare skulle kunna förstå ett smack av det som sändes. Men i en villa på Lidingö satt Beurling och hans medarbetare och översatte varenda telegram till klartext. Detta hade naturligtvis stor betydelse för den svenska strategin. Värdelöst Vetande vecka 41 - Främste stridsflygaren USA:s främste stridsflygare genom tiderna hette Richard Bong och härstammade från Kristianstad. Under andra världskriget flög han ett tvåmotorigt flygplan av typen P-38 och med det sköt han ner totalt fyrtio japanska plan i striderna över Stilla Havet. Major Bong var född i Wisconsin 1920, dit hans föräldrar emigrerat från Skåne några år innan. Han blev rikt dekorerad för sina insatser och betraktas fortfarande som en stor hjälte i USA. Bong klarade sig helskinnad från alla strider, men omkom i augusti 1945, då han störtade under ett test av prototypen till ett nytt plan. Värdelöst Vetande vecka 40 - Fred sedan 1814 Trots att Sverige är en ökänd gammal krigarnation har vi nu haft fred längre än de flesta andra länder. Senast Sverige befann sig i regelrätt krig var ett par veckor på sommaren 1814 då vi under vapenhot tvingade fram en union med Norge. Fram till våren 1815 ockuperade vi då en del av Östfold med bland annat fästningen Fredriksten. 1942, mitt under andra världskriget, utkämpade svenska marinen ett inofficiellt krig mot sovjetiska ubåtar som attackerade svenska handelsfartyg. Dessa krigshandlingar brukar dock inte räknas i dessa sammanhang eftersom Sverige och Sovjet formellt inte befann sig i krig med varandra. Värdelöst Vetande vecka 39 - Mest överraskande segern Den 20 november 1700 svarade Karl XII och hans karoliner för den mest överraskande militära segern i historien, om man får tro experterna. Det var vid slaget vid Narva där 10 500 svenskar besegrade en rysk här bestående av 37 500 man. Omkring 15 000 ryssar stupade och 12 000 togs tillfånga. Detta medan de svenska förlusterna begränsades till 667 man. Värdelöst Vetande vecka 38 - Snabbaste ryttarna Karl XII ställde väl mest till med elände både här i Sverige och ute i Europa, men kungens ridtur genom Europa kan vara värd att uppmärksamma. Det var på hösten 1714 som han på två veckor tog sig från Piteste i nuvarande Rumänien till Stralsund vid Östersjöskusten. Det är sant att han åkte vagn en bit på slutet, men drygt 150 mil, från Wien till slutmålet, färdades han på hästryggen med en fart av ungefär 24 mil per dygn. Ännu snabbare red den svenske officeren Henrik Heinricius några år senare. I slutet av maj 1729 fick han order att rida från Piteå till Stockholm för att berätta om ryssarnas anfall mot Västerbotten. Det tog honom bara tre och ett halvt dygn att ta sig den 100 mil långa vägen. En snittfart av nära 30 mil per dygn. Värdelöst Vetande vecka 37 - Vi har vunnit de flesta krigen Att Sverige i flera hundra år framstod som en grym krigarnation är kanske inte mycket att skryta med, men vi kan i alla fall notera att vi lyckats ganska bra de gånger vi av olika skäl tagit till vapen mot grannländer och andra. Författaren Ulf Sundberg har räknat ut att Sverige sedan Gustav Vasas dagar deltagit i 31 krig av varierande storlek och betydelse och vi har vunnit 18 av drabbningarna, förlorat 10 och fått oavgjort 3 gånger. Danmark och Sverige har drabbat samman i tolv krig. Ryssarna ha vi slagits mot i nio krig och polackerna i fem. Övriga motståndare har mest varit tyska konstellationer av olika slag. Värdelöst Vetande vecka 36 - Svenskamerikanska ortnamn Det finns omkring 1000 orter i Nordamerika som har mer eller mindre svenska namn. Upsala, Lindstrom och Ronneby i Minnesota, Jemtland och Westmanland i Maine, Smolan och Lindeborg i Kansas samt Falun, Calmar och Malmo i Kanada - bara för att nämna några. Stockholm kan man hitta i Maine, New Jersey, South Dakota och Wisconsin. Värdelöst Vetande vecka 35 - Sveriges andra stad Under åren 1846-1930 emigrerade en fjärdedel av Sveriges befolkning till USA och vid förra sekelskiftet bodde det 150 000 svenskar i Chicago. Redan på 1880-talet dominerade svenskarna huvudgatan Chicago Avenue och eftersom våra landsmän utmärkte sig för sina egendomliga tobaksvanor kom gatan snart att kallas Snusboulevarden. Även Minneapolis och St. Paul hade sina snusboulevarder och i Seattle finns det en liten ort med det svenskklingande namnet Snus Hill. Värdelöst Vetande vecka 34 - USA:s förste president Den officiella presidenttiteln inrättades visserligen inte förrän 1789, men svenskättade Johan Hanson utsågs redan åtta år tidigare till talman - president - i den amerikanska kongressen. Hanson, som var född 1715, hade organiserat, och delvis finansierat, motståndet mot England. När kolonierna genom hans ledning slöt samman till en "kondfederation av fria stater", valdes han till ordföranden i den regerande församlingen. Därmed hade Hanson den högsta rangen av alla amerikaner i den regerande församlingen och i praktiken var det han som styrde det nyfödda landet, även om hans makt var begränsad jämfört med senare presidenters. John Hansons förfäder hade emigrerat till kolonin Nya Sverige 1641. Värdelöst Vetande vecka 33 - Från Sävsjö till Bronx Stadsdelen Bronx i New York har fått sitt namn efter en bondson från Småland. Han hette Jonas Jonsson Brunk och föddes för 400 år sedan i byn Komstad i Norra Ljunga socken i närheten av Sävsjö. Jonas gick till sjöss i unga år och avancerade till kapten. Efter långa resor till bland annat Indien och Japan, slog han sig ned i Nederländerna. 1639 reste Brunk och hans fru Teuntie till den holländska kolonin på den amerikanska östkusten. Där köpte de en bit mark längs Hudsonfloden, mitt emot Manhattan och blev de första invånarna i trakten. Området kom sedan att kallas för Broncks Land - med olika stavningar - vilket senare förkortades till Bronx. Men det fick inte kapten Brunk vara med om eftersom han dog redan 1643. I slutet av århundradet köptes Broncks Land av en överste Lewis som försökte döpa det till Morrisiana, men det namnet fastnade aldrig. Värdelöst Vetande vecka 32 - Tio miljoner svenskar Det sägs ibland att Sverige är världens mest amerikaniserade land och att USA kommer tvåa. Det verkar vara tvärtom också. Vid den senaste folkräkningen i USA angav fem miljoner amerikaner att de har svenska rötter. Eftersom de flesta invånare i USA har ganska brokig bakgrund räknar befolkningsexperterna med att det i själva verket rör sig om dubbelt så många. Det skulle i så fall innebära att de flesta svenskarna bor i USA och med Sverige på andra plats. Värdelöst Vetande vecka 31 - Rosettestenen Den 20 augusti 1799 höll några av Napoleons soldater på med ett utgrävningsarbete vid Fort Rachid utanför den egyptiska staden Rosetta. Plötsligt hittade de en underlig sten i sanden. Den var mörkt grå och försedd med en rad märkliga tecken på ena sidan. Hieroglyfer från det forna Egypten kände man till sedan långt tillbaka, men dittills hade man inte kunnat tyda dem. Det fantastiska med Rosettestenen var att den förutom hieroglyfer också hade en grekisk och en demotisk text - som var en typ av textvariant av hieroglyferna. Det svenska språkgeniet Johan David Åkerblad började med liv och lust studera inskriptionerna på stenen och redan 1802 hade han översatt en del av budskapet. Han identifierade flera av de grekiska orden i den demotiska texten och kunde på så sätt ställa upp ett demotiskt alfabet. Åkerblads upptäckt kom att få en avgörande betydelse för tolkningen av hieroglyferna och därmed också kunskapen om livet i det forna Egypten. Johan David Åkerblad var egentligen diplomat, stationerad i Konstantinopel till och från under åren 1783-1800. Därefter var han verksam i Haag, Paris och Rom. Värdelöst Vetande vecka 30 - Den svenska mopeden Moped är ett av de nyare orden som slagit igenom utomlands. Det kommer egentligen från två latinska ord - motor och pedal - men själva hopslagningen skedde i Sverige. Pappa till den nya förkortningen sägs vara journalisten Harald Nielsen på tidningen Motor. Det nya ordet blev snabbt populärt och spred sig ner genom Europa och över till USA. Mopeden som sådan introducerades i Sverige 1952 och kallades då bara för "trampcykel med hjälpmotor". Värdelöst Vetande vecka 29 - Fornnordisk ombudsman Ombudsman är ett svenskt ord - och en svensk företeelse - som letat sig ut över världen. Det finns sedan länge i engelskan, r väl etablerat i spanskan och förekommer säkert också i en rad andra språk. Ordet "umbodhsmadhr" fanns redan i fornnordiskan med ungefär samma betydelse som idag och när vi fick vår förste justitiekansler 1713 kallades denne officiellt för "Konungens högste ombudsman". Vid 1809 års regeringsform inrättades "justitieombudsmannen" som utses av riksdagen för att granska regeringen och olika myndigheter. Vår förste JO hette Lars August Mannerheim och tillträdde den 1 mars 1810. På senare tid har vi fått en lång rad ombudsmän som kan företräda oss i olika frågor, t ex KO, BO, PO, DO och JämO. Värdelöst Vetande vecka 28 - Den svenska kålroten Medan vi är inne på mat så får vi inte glömma kålroten - den som i England och Kanada går under benämningen Swede. Ordet är en förkortning av Swedish turnip - svensk rova - och de flesta engelsktalande i världen tror nog att det är någon sorts basföda här i Sverige. Egentligen heter Swedish turnip "rutabaga" på engelska. För alla svensktalande som aldrig hört detta internationellt spridda svenska ord kan berättas att det är ett gammalt dialektord, troligen från Västergötland. De svenskättade kålrötterna beskrivs som ganska söta och goda. Redan 1664 fanns några exemplar i de kungliga trädgårdarna i England och på 1700-talet exporterades de till Frankrike där den fortfarande kallas "navet de Suede" eller "chou de Suede". I Paris fina salar gjorde den svenska rotfrukten dock ingen större succé och idag odlas den mest som djurfoder i Frankrike. I början av 1800-talet dök kålroten upp i USA och idag är det mest i England och Kanada som den kallas Swede, medan amerikanarna mest kör med rutabaga. Värdelöst Vetande vecka 27 - Smorgasbordet Det mest kända svenska ordet i USA är smorgasbord, eller det är i alla fall vad vi tror. Det var dock inga vikingar som för tusen år sedan dukade upp den första anrättningen med jansson, sill, korvar och köttbullar. Nej, ordet smörgåsbord fanns inte ens på svenska förrän 1848 och det var troligen någon gång under 1900-talet som det exporterades till USA. Det används idag, precis som i Sverige, också i överförd betydelse i fraser som "ett helt smörgåsbord med åsikter". Även smörgåsbordets olika beståndsdelar har letat sig över Atlanten och i amerikanska ordböcker kan man hitta både Swedish meatballs, gravelax och aqvavit som alla påstås komma från Skandinavien. Värdelöst Vetande vecka 26 - This fucking word Det verkar som om fuck och fucking är de mest använda orden i USA för närvarande. I vissa kretsar klarar man inte av att säga många meningar utan att peta in någon variant av det gamla skandinaviska könsordet. Ordet fuck är verkligen gammalt - och skandinaviskt. Det kom till engelskan från fornnordiskan, där fukka betydde att något rörde sig fram och tillbaka. I gamla svenska dialekter, till exempel från Bohuslän, betyder också fucka att ha samlag. En släkting till ordet fucka är focka som också har med rörelse och stötar att göra och som på vardaglig svenska används när någon får sparken. Värdelöst Vetande vecka 25 - Bland husbönder och gansters del 2 Här är fler ord som britter och amerikaner snott från oss: anger, awkward, band, bank, birth, blunder, bull, bylaw, cake, call, clip, crook, dangle, die, dike, egg, eiderdown, fellow, flat, gang, gangster, gauntlet, geld, hap, happiness, happy, husband, ill, law, leg, odd, outlaw, race, raise, root, sister, they, skill, skin, skip, skirt, sky, sloyd, slush och window. Värdelöst Vetande vecka 24
Värdelöst Vetande vecka 23 - Bland husbönder och gangsters del 1 Att titta på en amerikansk film eller lyssna på BBC News på tv är ungefär som att sitta i en timmerstuga på svenska landsbygden för tusen år sedan. När det gäller språket d v s. Det är husbönder och vindögon, systrar och fellows. Nej. lite överdrivet är det nog, men flera av de som som vi uppfattar som engelska och amerikanska är från början svenska. Eller fornnordiska eftersom svenskan inte var ett eget språk på den tid då vikingarna generöst delade med sig av sitt modersmål. En del av de fornnordiska ord som försvann till England har återvänt till oss tusen år senare via USA. Bag är ett sådant ord. Det hette baggi och betydde packe/bylte när det lämnade Skandinavien på järnåldern - och väska när det kom tillbaka 1954. Värdelöst Vetande vecka 22 - Franska ortnamn I Frankrike finns det också många ortnamn som förknippas med vandalerna från norr. Särskilt då i Normandie där många platser slutar på -bec, vilken anses komma från det skandinaviska ordet bäck. Värdelöst Vetande vecka 21 - Diana från Ollestorp Den plats i Northamptonshire där prinsessan Diana begravdes 1997 heter Althorp och har, enligt språkhistorierna, fått sitt namn av skandinaviska nybyggare för tusen år sedan. Rakt översatt betyder Althorp Olles torp, Olas nybygge eller någonting sådant. Den lilla stugan gick en strålande framtid till mötes då den på 1500-talet förvandlades till ätten Spencers familjegods. Värdelöst Vetande vecka 20 - Engelska ortnamn De skandinaviska vikingarnas härjningar ute i Europa har satt sina spår på kartorna. I England finns mängder av byar och städer som fått namn av de skandinaviska besökarna. Dit räknas till exempel alla ortnamn som slutar på -thorpe (efter svenskans torp), -thwaite, -toft eller -by. Värdelöst Vetande vecka 19 - Roslagen gav namn åt Ryssland Många av de svenska vikingarna kom från Roslagen och kallades för "rus" av de slaviska folkgrupper de mötte i det väldiga området. Därifrån skall namnet Ryssland ha kommit, även om forskarna inte är hundra procent säkra på det. Roslagen kallades även Roden. Det är också härifrån som det finska och estniska namnet för Sverige, Ruotsi och Rootsi, brukar härledas. I en gammal rysk krönika från 1100-talet berättar munken Nestor om hur en kamp mellan slaviska stammar omkring år 860 slutade med att de stridande parterna gemensamt vände sig till folket i Rus, d v s Roslagen, och vädjade: "Vårt land är stort och fruktbart, men här saknas ordning. Kom och regera över oss!" En svensk som hette Rurik och hans två bröder tackade ja till inbjudan och slog sig ner i det som skulle kallas Ryssland efter dessa ruser. Om vi får tro Nestor bosatte sig Rurik i Novgorod, men det dröjde inte länge förrän hans ättlingar tagit över såväl Kiev som Smolensk. Modernare historiker bekräftar att skandinaverna var aktiva när det ryska riket byggdes upp och att fursteätten i Kiev hade nordiska rötter. En regent av den ruriska ätten, 1000-talsfursten Jaroslav, var för övrigt gift med den svenske kungen Olov Skötkonungs dotter Ingegärd. Under den här tiden växte också Kiev och Novgorod i storlek och betydelse och kunde tävla med Europas mäktigaste städer när det gällde storlek, rikedom och skönhet. Värdelöst Vetande vecka 18 - Enda blåvalen Vill man se en blåval på torra land måste man besöka Göteborgs naturhistoriska museum. Där finns den så kallade Malmska valen, en 16,4 meter lång bjässe som strandade i Askim 1865. Skelettet och huden monterades på en träställning och är sedan dess en av museets stora sevärdheter. Alla andra museer i världen som visar upp blåvalar fuskar genom att använda modeller. Värdelöst Vetande vecka 17 - Största svampsamlingen Ända sedan Carl von Linnés dagar har svenska naturvetare varit duktiga på svampar. Det är därför som Riksmuseet i Stockholm har en av världens största mykologiska samlingar. Värdelöst Vetande vecka 16 - Äldsta biologiska museet Att placera uppstoppade djur i någorlunda naturliga miljöer var något helt nytt i slutet av 1800-talet och Biologiska museet på Djurgården i Stockholm blev världens första i sitt slag. Konservatorn och zoologen Gustaf Kolthoff monterade djuren och byggde landskapen medan den kände naturmålaren Bruno Liljefors svarade för bakgrunderna. Museet invigdes i november 1893 och är fortfarande en stor sevärdhet. Värdelöst Vetande vecka 15 - Skansen Skansen i Stockholm var världens första friluftsmuseum då det öppnade i oktober 1891. Det skapades av Artur Hazelius för att väcka svenskarnas känsla för den egna folkliga kulturen. Skansen har blivit ett internationellt ord för friluftsmuseum. Värdelöst Vetande vecka 14 - Nationalträdet Det är svårt att tänka sig att ett vilt växande träslag kommer från ett speciellt land. Men oxeln, eller åtminstone en variant av den, anses ha uppkommit i Sverige för 6000 år sedan genom en korsning av något slag. Veden är seg och påstås vara det bästa virke om man skall tillverka tumstockar, klot eller träskruvar till hyvelbänkar. Namnet kommer från fornsvenskan och är troligen släkt med ordet växa. Värdelöst Vetande vecka 13 - Först med enhetlig tid Förr i tiden var klockan alltid tolv då solen stod rakt i söder. Det innebar en tidsskillnad på nästan en timme mellan Sveriges västligaste och östligaste punkt. Nu hade det väl knappast någon betydelse i det gamla bondesamhället där man inte hade några snabba kontakter med andra landsändar. Men så kom plötsligt järnvägen - och då blev det plötsligt krångligare. 1862 öppnades västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg och i tidtabellen angavs alla ankomst- och avgångstider i "Göteborgstid". För att det hela skulle fungera gav man ut en speciell tidsskillnadstabell där det framgick att resenärerna i Alingsås skulle plussa på två minuter i tidtabellen, resande från Örebro 13 och stockholmarna 24 minuter. Så kunde man ju inte ha det. Så den 1 januari 1879 införde Sverige, som första land i världen, en enhetlig tid för hela landet. I en kunglig förordning bestämdes att den nationella standardtiden skulle baseras på "meridianen tre grader eller tolv distansminuter väster om Stockholms gamla observatorium". Det innebär att soltiden och klocktiden stämmer överens på en del platser t ex Lindesberg, Tranås och Eksjö. Uppdelningen av hela jordklotet i olika tidszoner kom först 1884 och 16 år senare justerades den svenska tiden med 14 sekunder för att stämma överens med det internationella systemet. Värdelöst Vetande vecka 12 - Först med fornminnesvård Magnus Gabriel De la Gardie var svensk rikskansler under stormaktstiden och styrde i praktiken landet medan man väntade på att Karl XI skulle bli myndig. Han brukar beskrivas som en usel militär och en medelmåttig statsman, men han vurmade för landets historia och det är tack vare De la Gardie som Sverige blev först i välden med en organiserad fornminnesvård. På förslag av Sveriges förste arkeolog, Johan Hadorph, utfärdade man 1666 en förordning för att skydda "Gamble Monumenter och Antiquiteter". Samma år beslöt regeringen också att landets präster, "til Wårt Rijkes heder", skulle spåra upp och förteckna alla fornminnen, traditioner, seder och sagor inom sina respektive socknar. Värdelöst Vetande vecka 11 - Mannen som systematiserade naturen Innan Carl von Linné började räkna ståndare och pistiller var det ingen som hade någon riktig koll på växterna. Samma blomma kunde ha flera olika namn beroende på i vilken socken, eller land, den växte. Linné blev världsberömd redan som ung och mer än 200 år efter hans död framstår han fortfarande som en av naturvetenskapens giganter. Han föddes i Småland och tog sin doktorsgrad i Nederländerna efter studier i både Lund och Uppsala. Trots att han i grunden var läkare och expert på malaria var det främst inom botaniken som Linné gjorde sina revolutionerande insatser. Han systematiserade all världens vegetation och hittade på latinska namn på varenda växt som kom i hans väg. Det var för övrigt Linné som först använde de tecken för han- och honkön som fortfarande används. Ni vet ringarna med pilar och kors. Linné intresserade sig även för biologi, men där var han ibland lite snett ute. Som när han hävdade att svalorna inte flyger söderut över vintern, utan övervintrar på botten av våra svenska sjöar och att gräsandshannen med sitt gröna huvud är en helt annan sorts fågel än sin brunspräckliga hona. Värdelöst Vetande vecka 10 - Allt som trycks bevaras Ett exemplar av i stort sett varenda bok, tidning eller broschyr som någonsin kommit ut i Sverige finns bevarad på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Redan 1661 infördes en lag om s k pliktexemplar. Det var egentligen en censurlag och tanken var att kungen skulle ha möjlighet att läsa och kontrollera varenda trycksak som framställdes i riket. På den tiden fanns det nio tryckerier i landet, nu finns det 2500. Lagen finns fortfarande kvar och förutom till Kungliga Biblioteket levereras ett exemplar till ett reservbibliotek i Lund och en rad universitetsbibliotek. Enbart till Kungliga Biblioteket kommer varje år 500-600 hyllmeter tidningar och böcker. Värdelöst Vetande vecka 9 - Först med grundlagar Sverige var först i världen att skilja på grundlagar och vanliga lagar. 1766 fick grundlagarna ett särskilt skydd som innebar att de bara kan ändras genom två riksdagsbeslut med ett val emellan. Orsaken är att just den lagstiftningen har stor betydelse för hur landet styrs och för medborgarnas demokratiska rättigheter och därför skall vara svårare att ändra. Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen från 1974, successionsordningen från 1810, tryckfrihetsförordningen från 1949 och yttrandefrihetsgrundlagen från 1991. Som vår första grundlag brukar man betrakta konungabalken i Magnus Erikssons landslag från mitten av 1300-talet. Värdelöst Vetande vecka 8 - Först att notera födslar och dödsfall Sverige och Finland har världens äldsta sammanhängande och heltäckande befolkningsstatistik. Redan i kyrkolagen från 1686 bestämdes att prästerna skulle föra register över alla födslar, dop, vigslar och dödsfall inom sina församlingar. Till en början slarvades det en hel del med detta, men 1749 ålades kyrkoherdarna att varje år skicka in sina siffror till det nystartade Tabellverket och sedan dess har myndigheterna haft ordentlig koll på oss. Åtminstone till glädje för släktforskarna. Värdelöst Vetande vecka 7 - Färre självmord En svårutrotad missuppfattning gör gällande att Sverige har världens högsta självmordssiffror. Orsaken till att den en gång har uppstått och spridits är antagligen att Sverige tidigare än många andra länder förde tillförlitlig statistik över den här typen av dödfall. Enligt siffror från 1995 ligger Sverige på femtonde plats i Europa, långt efter Ungern, Finland och Danmark. I hela världen påstås Sri Lanka ha de flesta självmordsfallen i förhållande till folkmängden. Värdelöst Vetande vecka 6 - Först med teckenspråk Sverige var först i världen med att erkänna teckenspråk som officiellt förstaspråk för sina döva medborgare. Riksdagsbeslutet kom 1981 och anses ha haft stor betydelse för de dövas situation i samhället. I de flesta länder är teckenspråket fortfarande inte helt accepterat och i Sverige var det länge utsatt för fördomar och ringaktning. I Nordisk familjebok för 1963 kan man läsa att teckenmetoden "användes för dövstumma, som äro så svagt begåvade att de ej med fördel kunna införas i de hörandes språk." Värdelöst Vetande vecka 5 - Kvinnlig rösträtt Sverige var det första landet i världen som införde kvinnlig rösträtt - även om den var ytterst begränsad och kanske till och med kom till av ett misstag. I kommunallagen från 1862 bestämdes att alla myndiga medborgare som hade egna inkomster av en viss storlek eller en viss förmögenhet skulle få rösta i kommunala val. Eftersom det inte uttryckligen stod i lagtexten att rösträtten bara skulle gälla män så innebar det att även en del ogifta kvinnor omfattades av reformen. Fyra år innan hade en annan lag gjort det möjligt för ogifta kvinnor att bli myndiga om de vände sig till domstol. Gifta kvinnor blev inte myndiga förrän 1921, samma år som riksdagen slutgiltigt beslöt att vi skulle ha lika och allmän rösträtt. Värdelöst Vetande vecka 4 - Inga slavar sedan 1335 I Sverige avskaffades slaveriet redan på medeltiden. Det var kung Magnus Eriksson som 1335 bestämde att träldomen skulle upphöra "till Guds och jungfru Marias heder". Och faktum är att lagen fungerade i praktiken också, delvis beroende på att kyrkans makt var stor vid den här tiden, men också för att bönderna själva ansåg att träldom var en förlegad metod när det gällde att skaffa arbetskraft. Nu hör det till saken att det bara var på hemmaplan som svenskarna var så godhjärtade. På vår koloni i Västindien, Saint Barthélemy, avskaffades inte slaveriet förrän 1846. I Ryssland avskaffades inte slaveriet förrän 1860, i USA 1865 och i Mauretanien 1980. Värdelöst Vetande vecka 3 - Storstaden i Lappland Från 1948 och många år framåt var Kiruna världens största stad - till ytan alltså. Nu har en kommun i Australien gått förbi, men Kiruna ligger fortfarande på andra plats. Vår nordligaste kommun omfattar 19 447 kvadratkilometer. Det innebär att Kiruna är större än Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. Eller som halva Schweiz. Någon har räknat ut att om alla människor i hela världen skulle komma på den befängda idén att samtidigt resa till Kiruna, så skulle vi få fyra kvadratmeter vardera att röra oss på. Värdelöst Vetande vecka 2 - Världens största nationalstadspark 1995 blev stora delar utav Stockholm förklarat som nationalstadspark - den första i världen i sitt slag. Parken omfattar Ulriksdal, Brunnsviken, Djurgården och via Kastellholmen och Skeppsholmen når den ända in i Stockholms city. Värdelöst Vetande vecka 1 - Största naturreservatet Vindelfjällen naturreservat, som till största delen ligger i Sorsele kommun, är Europas största. Det omfattar 550 000 hektar. Gott Nytt År! |
