|
Om originalets historia
vet vi inte mycket förutom att den byggdes 1909 av Knut
Bengtsson i Hällevik, Blekinge. Bengtsson hade en
båtbyggarkompanjon som hette "Bens Ola". Rundgattingen som båttyp
är nära besläktad med den skånska snipan. Philibert Humbla skriver
i Blekingeboken 1933: "Sill fiskade man även på andra ställen än utanför Bornholm. Utanför Malmö och Limhamn fiskade många blekingar sill, som såldes i Malmö. Där tjällade man under seglet och bodde i ekorna och ej i land som på Bornholm. På Bornholm sågo fiskarna de danska båtarna, uppköparebåtarna voro alltid tvestävade danska, och i Malmö Råå-bornas rundgattingar. Så alldeles överens om de olika båtarnas goda och dåliga egenskaper, var man ej. Listerborna kallade rååbåtarna för hornkor, tack vare klyvarbommen, och skåningarna kallade vrakekorna för loppor, ty de hoppade våldsamt i Sundets korta sjö. Dock fingo blekingarna så småningom upp ögonen för vissa goda egenskaper hos rååbåtarna, och 1868 köptes den första rundgattingen till Hörviken från Råå." Herbert Jungståhl skriver vidare i "Blekingefiskarna" 1988: "Det kan inte uteslutas att båtköpet från Råå följdes av Flera till Blekingefisket. De däckade båtar som Blekingefiskarna anskaffade i början av 1880-talet samt några år därefter var sannolikt Rååbåtar. Rååbåten var utformad för Öresunds sjöegenskaper. Med denna båt som förebild började de blekingska båtbyggarna att bygga en egen variant, som anpassades till Hanöbuktens sjögång. Som exempel på denna anpassning må nämnas att den utformades med mera liggande förstäv samt med en smidigare vattenlinje än Rååbåtens. Man var också angelägen om att få båten så bärig som möjligt. Den fick därför i likhet med vrakekan tämligen breda bogar. Denna båt förekom i såväl öppet som däckat utförande. Beträffande dess beteckning så kom den utanför fiskarnas krets vanligen att kallas Blekingekoster. Blekingefiskarna kallade emellertid den öppna båten enbart rundgatting." Kring sekelskiftet 1900 var de vanliga i mellersta och västra Blekinge. Rundgattingarnas storlek kunde variera mellan 13 och 22 fot.
|

Klicka på bilden för att titta på några gamla verktyg som vi använder oss av.
|
Genom vänligt bistående
från en av Knut Bengtssons släktingar har vi fått tillgång
till följande tidningsartikel från 1938:
83-årig hällevikare bygger fin fiskebåt Återupptar gamla minnen och blir kryare för varje dag.
Den, som spankulerar strandgatan fram i Hälleviks samhälle
under dessa dagar, kan knappast undgå att lägga märke till
ett fiskebåtsbygge ute vid strandkanten på den plats, där
strandgatan släpper sin känning med havskanten för att
göra en stickare upp mot järnvägen. Ett fiskebåtsbygge är
kanske inte någon stor händelse i egentlig mening, men
ifråga om det nämnda bygget föreligger en del omständigheter,
som gör det extra intressant. Fartygsbyggaren är nämligen
den 83-årige fiskaren och båtbyggaren Knut Bengtsson i
Hällevik. Det är kanske inte så underligt, att båtbygget
av den orsaken följes med osedvanligt stort intresse i
samhället, och underligare är det ju inte att vi avlagt
ett besök hos den gamle kärngubben. Vi hitta honom ute
på vedbacken vid hans trevliga hem strax ovanför den plats,
där båtbygget pågår, och vi gör det bekvämt för oss på
huggkubben, medan hr Bengtsson ordnar en sittplats för
sig i vedstapeln.
|