Kenneln...

Den 30/10 2000 blev mitt kennelnamn Sjumilaskogens godkänt av SKK och FCI. Därmed har en 20 år lång dröm gått i uppfyllelse. Vår första valpkull föddes den 4/12 2000.

För närvarande har kenneln två tikar, Silva och Alice.

Sjumilaskogens kennel hittar man i Sävja, som ligger ca 7 km söder om Uppsala. Vi har en liten uppfödning i hemmiljö. Min målsättning är att avla på friska, sunda, rastypiska och arbetsglada springrar med bra mentalitet.

De hundar vi använder i avel är alltid höftledsröntgade och ögonlysta utan anmärkning, enligt Svenska Kennelklubbens och Springerklubbens normer och rekomendationer. Våra egna avelshundar är fria från fucosidosanlag.

... och lite om mig

Jag har under nästan hela mitt liv haft förmånen att kunna ha hundar och andra djur omkring mig. När jag föddes så hade mamma och pappa en hund som hette Donna. Hon dog när jag var ett år gammal. När jag var fem år så insåg mina föräldrar att om grannens hundar skulle få vara ifred så var de tvungna att köpa en hund. På så sätt kom Ardi till oss. Han var en svart/vit papillon med en otrolig viljestyrka och en enorm utsrålning. Han dog 1980, 12 år gammal 1978 så lyckades jag tjata till mig en labradorvalp. Det var en svart tik som hette Filippa. Med henne så fick jag upp ögonen för lydnadsträning men vi tävlade aldrig. När hon var tre år så hade vi bestämt att vi skulle ta en kull valpar efter henne, men det fick vi tyvärr skrinlägga då det visade sig att hon hade PRA. Det kom som en chock för oss, vi visste ju inte vad som väntade oss och hur länge vi skulle kunna ha henne kvar. Vi oroade oss i onödan, hon levde ett bra liv trots att hon var blind de sista 2-3 åren. Viss inskänkning på aktiviteter blev det av förklariga själ med tiden. Hon blev 10 år.

Jag vid Thingvellir på Island, mars 2003

Jag utövar min andra passion, ridning, på Island, mars 2003

När Ardi dog så dröjde det bara några veckor så hade vi skaffat en ny kompis till Filippa. Det blev en brun/vit papillon tik, som vi kallade Tussi. Hon var en mycket kärvänlig och mysig hund. Hon blev 10 år. Mitt andra stora intresse är ridning. Jag har ingen egen häst utan rider regelbundet på ridskola. Förutom hundar så har en lång rad med olika djur passerat i mitt liv, förutom dammråttorna så har jag haft marsvin, kaniner, undulater, katter och akvariefiskar.

1998 började vi prata om att skaffa en hund. Barnen började bli lite större, jag kände att nu skulle vi kunna ge hunden den tid den förtjänar. Vi började prata om olika raser. Jag hade då en tid sneglat på springern och tyckte att det verkade vara en trevlig hund. När vi sedan träffat grannens två springrar så var vi sålda. Den ena är mamma till vår Silva. Vi har aldrig ångrat att vi valde springer för det är en underbar ras. Lugn och gosig soffpotatis inne och på hugget när man är ute. Säger aldrig nej till arbete och bus! Familjen består förutom mig, av Stefan och våra två söner Andreas (15 år) och Joakim (14 år) samt vår Perserkatt, Bamse.

Andreas, Joakim, Silva och Alice på Städjans topp, Idre, augusti 2002