Anis

Anis (Pimpinella anisum)
Anis (Pimpinella anisum)
Anis (Pimpinella anisum) är en ettårig ört. Dess ovala fröliknande frukter används som krydda och för att framställa anisolja. Växten kommer ursprungligen från medelhavsorådet, men odlas numera lite överallt för sina smak- och medicinska kvaliteter. Smaken känns kanske igen från aniskryddat brännvin, tex det Grekiska Ouzo eller Fransmännens Pastis.
Själv tycker jag att smaken även påminner om de små puckformade gelebitarna i engelsk konfekt, de med rosa eller ljusblått kulströssel utanpå.

Stjärnanis (Illicum verum) är inte på något sätt släkt med anis. Det är ett litet ständigt grönt träd som växer i Kina. Bladen är blanka, blommorna små och gula och frukterna bilder en femuddig stjärna, med ett frö i varje udd. Oljan från stjärnanisfröna påminner om den från anisen, men lär vara lite mindre subtil och en aning bittrare. Stjärnanis är mycket billigare än riktig anis och används därför ofta som ersättning, även om kännarna föredrar riktig anis.
Stjärnanis (Illicum verum)--
Stjärnanis (Illicum verum)
Ja man kan ju tänka sig att ett träd som ger frukt år efter år blir billigare än att hålla på att odla små ettåriga örter. Dessutom har kinesiska bönder förmodligen inte så höga löner.
Stjärnanis är en gammal klassisk krydda i det kinesiska köket.
Sist jag var hemma hos min moster i Nyköping hade hon köpt en påse torkad stjärnanis att lägga i glöggen, som då fick en omisskännlig lakritssmak, som passade mycket bra ihop med mitt för tillfället stjärnaniskryddade snus!

Anissolja: Anisoljan utvinns ur anisfröna genom destillation med vattenånga och används i parfym, tandkräm, godis (Kungen av Danmarks bröstkarameller t.ex.), vid likör och sprittillverkning och har en urgammal tradition som läkemedel. Huvudingrediensen i oljan heter anetol. Även fänkål innehåller för övrigt mycket anetol.
Bengt Sändhs Snusfabrique säljer prima stjärnanisolja för kryddning av snus.

I snus: Snuset får en mycket frisk och god lakritssmak. Jag har använt två teskedar anisolja till 1 kg snus, och det tycker jag blev mycket bra.
En i mitt tycke utmärkt snuskrydda och en klar favorit!

Historik: Anis är en av världens äldsta kryddor. De antika Grekerna, ja till och med självaste Hippokrates, rekommenderade anis mot hosta och de gamla Romarna brukade avsluta sina enorma fester med en aniskryddad kaka, inte enbart för smakens skull utan även för att underlätta matsmältningen, lätta på väderspänningar och friska upp andedräkten. Under Antiken användes anis även som afrodisikum, mot kolik och för att motverka illamående.
Under medeltiden spreds anisodlingen från mellanöstern och medelhavsområdet till europa. Den medeltida européen knaprade gärna i sig anisfrön överdragna med socker efter maten.
Engelsk konfekt--
Engelsk konfekt
Ouzoetikett
Grekisk Ouzo
Anis används än i dag mot hosta. Man kan göra thé på anisfrön och somliga rekommenderar detta till ammande mödrar för att öka mjölkflödet. Att snusa aniskryddat snus för att öka mjölkflödet vill jag dock avråda från. Ammande mödrar bör förmodligen inte snusa över huvud taget!