|
Anis
|
|
Anis (Pimpinella anisum)
|
Anis (Pimpinella anisum) är en
ettårig ört. Dess ovala fröliknande frukter används
som krydda och för att framställa anisolja. Växten
kommer ursprungligen från medelhavsorådet, men odlas numera
lite överallt för sina smak- och medicinska kvaliteter.
Smaken känns kanske igen från aniskryddat brännvin,
tex det Grekiska Ouzo eller Fransmännens Pastis.
Själv tycker jag att smaken även påminner om de små
puckformade gelebitarna i engelsk konfekt, de med rosa eller ljusblått
kulströssel utanpå.
Stjärnanis (Illicum verum) är inte på något
sätt släkt med anis. Det är ett litet ständigt
grönt träd som växer i Kina. Bladen är blanka,
blommorna små och gula och frukterna bilder en femuddig stjärna,
med ett frö i varje udd. Oljan från stjärnanisfröna
påminner om den från anisen, men lär vara lite mindre
subtil och en aning bittrare. Stjärnanis är mycket billigare
än riktig anis och används därför ofta som ersättning,
även om kännarna föredrar riktig anis.
--
|
| Stjärnanis (Illicum
verum) |
Ja man kan ju tänka sig att ett träd som ger frukt år
efter år blir billigare än att hålla på att
odla små ettåriga örter. Dessutom har kinesiska bönder
förmodligen inte så höga löner.
Stjärnanis är en gammal klassisk krydda i det kinesiska
köket.
Sist jag var hemma hos min moster i Nyköping hade hon köpt
en påse torkad stjärnanis att lägga i glöggen,
som då fick en omisskännlig lakritssmak, som passade mycket
bra ihop med mitt för tillfället stjärnaniskryddade
snus!
Anissolja: Anisoljan utvinns ur anisfröna genom destillation
med vattenånga och används i parfym, tandkräm, godis
(Kungen av Danmarks bröstkarameller t.ex.), vid likör och
sprittillverkning och har en urgammal tradition som läkemedel.
Huvudingrediensen i oljan heter anetol. Även fänkål
innehåller för övrigt mycket anetol.
Bengt Sändhs Snusfabrique säljer prima stjärnanisolja
för kryddning av snus.
I snus: Snuset får en mycket frisk och god lakritssmak.
Jag har använt två teskedar anisolja till 1 kg snus, och
det tycker jag blev mycket bra.
En i mitt tycke utmärkt snuskrydda och en klar favorit!
Historik: Anis är en av världens äldsta kryddor.
De antika Grekerna, ja till och med självaste Hippokrates, rekommenderade
anis mot hosta och de gamla Romarna brukade avsluta sina enorma fester
med en aniskryddad kaka, inte enbart för smakens skull utan även
för att underlätta matsmältningen, lätta på
väderspänningar och friska upp andedräkten. Under Antiken
användes anis även som afrodisikum, mot kolik och för
att motverka illamående.
Under medeltiden spreds anisodlingen från mellanöstern
och medelhavsområdet till europa. Den medeltida européen knaprade
gärna i sig anisfrön överdragna med socker efter maten.
-- |
| Engelsk konfekt |
 |
| Grekisk Ouzo |
Anis används än i dag mot hosta. Man kan göra thé på
anisfrön och somliga rekommenderar detta till ammande mödrar
för att öka mjölkflödet. Att snusa aniskryddat
snus för att öka mjölkflödet vill jag dock avråda
från. Ammande mödrar bör förmodligen inte snusa
över huvud taget!
|
|
|