Enbär Enbär (Juniperus communis) Enbuskarna tillhör cypressfamiljen och växer vilt över hela det norra halvklotet och i hela Sverige, från södra Skåne ända upp i fjällen. Det finns ett 60-tal ensorter i världen, men den vanliga i Sverige är Juniperus Communis. De kan se ut som stora runda pelare, upp till 15 meter höga, eller ligga som krypenar och täcka marken på blåsiga platser. Barren är vassa och stickiga. Enen blommar i maj med gula och gröna blommor. Veden är hård, tung och seg, mycket motståndskraftig mot röta och luktar väldigt gott. Man brukar snida smörbyttor och smörknivar av en, och jag antar att det skulle passa bra att snida snusdosor av detta träslag också. Enbären mognar först efter två år. Ett omoget enbär är grönt, men framåt hösten och vintern efter den andra sommaren får det sin blågrå färg. Torkade enbär kan man hitta i kryddhyllan på vilket snabbköp som helst. Enbär används som krydda i matlagning (gott i viltgrytor) och vid ölbryggning och framställning av Gin. En flaska Gin Enbärsolja är en aromatisk olja som utvinns ur enbär. Den beligiska Genervern är smaksatt med enbärsolja. Bengt Sändhs Snusfabrique säljer prima enbärssolja för kryddning av snus. I snus: Snuset får en mycket speciell smak. Den påminner inte alls om Gin men kanske lite om Göteborgs Rapé, som sägs innehålla bland annat enbärsolja. (Jag tycker att Rapé har en svag violdoft också.) Enbärsoljan doftar mer terpentin än enbär och det kryddade snuset doftar faktiskt som Coca Cola (eller eventuellt Cherry Coke), på lite avstånd, men på närmare håll blir lukten mindre angenäm, lite som svartvinbärblad med inslag av mögel. Jag hade lite svårt för den här smaken i början, men nu har jag vant mig eller så har snuset mognat. Jag har använt två teskedar enbärsolja till 1 kg snus, och det tycker jag blev bra. Eventuellt skulle man kunna ha lite mindre enbär i. Historik: Det går bra att grilla med lite enris på glöden för att få en god smak på det som grillas. Enrisrökt mat brukar även vara populärt, tex som smörgåspålägg. Enligt folktron skyddar enbär mot tjuvar, onda krafter, olyckor, vilda djur, spöken och sjukdomar och enligt folkmedicinen ska enbär vara bra mot smärta från till exempel remautism och inflamationer. De lär även vara bra mot väderspäningar och matsmältningsproblem. Svenskt kulturlandskap: En sommarhage med enbärsbuskar Förr rökte man enris som skydd när pest och farsoter hotade. Under en smittkoppsepedemi i Frankrike så sent som år 1870 röktes sjukhussalarna med en. Lite mer säkert kan man säga att enbär är urindrivande. Dessutom är unga enar giftiga. Detta gift användes förr i världen som fosterfördrivningsmedel! Enligt moderna källor är enbär helt oskadliga för friska och starka människor, men de bör faktiskt inte ätas av folk med njurproblem eller gravida kvinnor! (Gravida kvinnor bör faktiskt inte snusa över huvud taget!) I mina efterforskningar om enbär har jag stött på ännu en mycket oroväckande varning! Där påstods att upprepat intag av enbär kan leda till krampanfall och personlighetsförändringar! Om så är fallet tycker jag att det är väldigt illa. Man blir alltså galen av enbär! Vissa snuskryddor har dokumenterat goda egenskaper, men detta kanske inte gäller enbär. Det kan vara ett ont bär! Men det smakar gott och jag gillar att snusa enbärskryddat snus, trots att jag börjar gå i sidled och tala på gammelhebreiska efter några veckors intensivt snusande... Läs mer om enbärsvansinnet och mina teorier om det onda enbären på nästa sida... Det är sant ryslig läsning!