Man kan göra ett experiment med att teckna `analogier från det innersta' [15]. Detta gör man genom att teckna analogier (motsvarigheter) till sin uppfattning om vrede, glädje, lugn, depression, energi, kvinnlighet, sjukdom osv. på ett papper genom att använda linjernas språk: snabba linjer, långsamma linjer, ljusa, mörka, jämna, ojämna, brutna eller slängiga - vad som helst som känns rätt för det som man försöker uttrycka. Man skulle kunna vänta sig en enorm variation bland de analoga teckningarna.
Försök har gjorts där många tecknat dessa begrepp - och i själva verket finns det inte två teckningar som är lika. Förvånande är emellertid den strukturella likheten mellan teckningar som uttrycker ett visst begrepp. Denna strukturella likhet inträffar tillräckligt ofta för att motivera antagandet att det är en delad intuition som visuellt bidrar till vår förståelse av det begrepp som teckningen vill uttrycka. Dessa likheter framträder tydligast om man betraktar ett stort antal teckningar samtidigt.
1978 lanserade Richard Vaughn, chef för forskningsavdelningen vid den
världsomfattande annonsbyrån Foote, Cone & Belding (FCB) diagrammet på nästa
sida. Det används för att hjälpa till att prissätta produkter eller användas som
underlag för reklam. Diagrammet är helt enkelt ett fyrkantigt papper som delats
upp i fyra lika delar med en lodrät och en vågrät linje. Tänkta kunder får
pricka in produkten någonstans på papperet. Om punkten sätts i övre hälften av
pappret betyder det starkt engagemang och i undre delen - svagt engagemang. I
vänstra delen - relateras produkten till begreppet `tänka' och i högra till
`känna'.
Man kan få nya insikter om ett problem genom att göra problem-analogier. Man börjar med att sätta in sig i problemet och koncentrera sig på detta. Därefter ritar man en godtycklig ram/kontur och därefter fyller man sedan i vad man känner. Det ska vara icke-föreställande linjer och figurer. Efteråt tolkar man detta och skriver ner vad bilden betyder. Själv har jag använt detta några gånger och blir lika överraskad varje gång, eftersom nästan varje linje och streck, deras storlek, antal och förhållanden mellan varandra ger en stor likhet med verkliga begrepp och saker och ger stor insikt som man tidigare inte hade (eller snarare, trodde sig inte ha). Efter tolkningen kan man helt enkelt lägga upp en strategi för att lösa problemet. Man kan göra denna teckning för att öka insikten om, inte bara problem utan även personer (om man t ex vill förstå någon bättre).