`Denna depression- de handikapp, de bördor som tynger oss - är kanske just det som skall dra fram väsentliga frågor ur vårt liv och tända vårt hjärta med ett nytt medvetande ...', Thomas Carlyle, `Heroes and the Cult of Heroes'.
Det kinesiska ordet för kris består av två ord; hot och möjlighet.
Ordet persona är en historisk term, namnet på de stora snidade trämasker som skådespelarna på den grekisk-romerska teatern bar [9]. Det latinska uttrycket är `per sonare', som betyder `att ljuda genom'. Förutom att skilja de goda från de onda för den antika publiken, fungerade teatermasken som en primitiv megafon som bar skådespelarnas röster till de översta raderna på amfiteatern. Kort sagt underlättade masken, eller persona, kommunikationen mellan skådespelaren och publiken. `Persona är en kompromiss mellan individen och samhället med avseende på vad en människa bör synas vara.'
Om en advokat kom till sin byrå i genomskinlig cellofan-kostym och hästsvans skulle hans kollegor nog ha svårt att ta honom på allvar som framstående yrkesman. Att ha flera kompetensområden kan också verka oseriöst i dagens samhälle, vilket förmodligen skulle innebära att Leonardo da Vinci aldrig skulle kunna tagits på allvar om han levat idag. Vi måste spela olika roller beroende på i vilken situation vi befinner oss. Om en tjänsteman, då han kommer hem till fru och barn, inte skulle jollra och leka med sitt lilla barn utan bara skaka hand med det på ett flott, affärsmässigt sätt, blir hemmets atmosfär förgiftad av iskallt främlingskap. Att vara make och far kräver en speciell persona. `Man ska ta seden det man kommer' är ett annat gott råd. `I Rom, gör som romarna.'
I decennier har psykologer och psykoterapeuter trott att patienter i allmänhet inte kan ändra sitt uppträdande förrän de har ändrat sina känslor. Man har utvecklat metoder för att behandla svåra psykologiska problem. Men för människor med mer vardagliga emotionella problem kan sambandet mellan kropp och känslor också fungera åt andra hållet. Genom att uppföra oss på ett visst sätt kan vi ändra våra känslor [20].
Ett bevis på detta kommer från Kalifornieuniversitetets medicinska högskola i San Fransisco. Där har psykologen Paul Ekman och två kollegor låtit frivilliga försökspersoner anta sex ansiktsuttryck som kännetecknar olika specifika känslor: förvåning, avsky, sorg, ilska, rädsla och lycka. Deras kroppar reagerade som om de verkligen var det som de föreställde sig. Man mätte hjärtverksamhet, hudtemperatur mm. Många av oss använder redan denna teknik utan att tänka på det. `Le', säger vi till ett gråtande barn, och barnet ler motsträvigt - och blir gladare. Några av dessa knep är:
Varför skulle företag lägga ut miljontals kronor på reklam om de inte var säkra på att det påverkar oss? Det jag vill säga är att vi påverkas av det vi ser på TV och film. Det ökande ungdomsvåldet är ett uttryck för vad de tror vara ett tillåtet beteende. Dagligen kan man se hur människor mördas i underhållningsserier och filmer. Det är ofta `den gode' som dödar flest personer. Försök har gjorts med småbarn som delats upp i två grupper [5]. Den ena gruppen har fått se tecknade filmer med våldsinslag medan den andra, under lika lång tid, fick se film utan våld. Beteendet hos den första gruppen var klart aggressivare. Det är inte konstigt att barn inte längre nöjer sig med att slåss utan de slår ihjäl varandra. Är det så här man vill ha det? I många länder har man censurerat de blodigaste scenerna som inte för handlingen framåt. Rättpsykiatriska undersökningar av ungdomsbrottslingar brukar visa att de är helt friska. Hur kan det komma sig att ungdomar idag kan tortera ihjäl varandra och samtidigt vara fullt friska? är de uppfostrade framför TV:n blir deras människosyn troligen förvrängd. I dagarna meddelade många TV-bolag att de inte skulle visa våldsinslag före kl. 21:00. Detta är ett steg i rätt riktning men det räcker nog inte med det.
Teorier om personliga karaktärsdrag försöker beskriva människotyper genom ett antal karaktäristika [5]. De sk. faktor-analytiska metoderna vill använda språkets rikedom av beskrivande ord. I det engelska språket finns ca 18 000 ord för att beskriva beteenden. Detta kan ses som en gigantisk databank där alla möjliga beteenden finns. Problemet är sedan att extrahera essensen ur databanken. Genom att ta bort synonymer, likartade ord och slang återstår 4500. Genom att göra beskrivningar av en massa testpersoner har man fått fram korrelationer mellan olika beteenden vilka sedan grupperas för att få fram oberoende dimensioner som kallas faktorer.
år 400 f Kr gjorde Hippocrates en typologi med fyra typer: melankolisk (vemodig), kolerisk (hetlevrad), flegmatisk (trög) och sangvistisk (optimistisk)). En modernare variant är en uppdelning i sexton grupper av vilka fem huvudgrupper kan urskiljas. Man kan avställa de beskrivande faktorerna på en cirkel där motstående faktorer är sina motsatser. Nu är det så att det beror mycket på i vilken situation man befinner sig i som avgör var man platsar in i cirkeln, men man kan säga att en egenskap är dominerande medan andra är centrala eller passiva. Social inlärning är ett begrepp där man försöker relatera beteendet med den aktuella situationen. Till exempel är det accepterat att vara aggressiv på fotbollsplanen men inte i klassrummet. För att försöka knyta ihop beteendet med personligheten har man definierat följande variabler:
Fenomenologisk psykologi, en humanistisk rörelse inom psykologin, har ett högre kriteria för att definiera psykisk hälsa. Det räcker inte med självkontroll och anpassning till miljön. Bara de som håller på att självförverkliga sig själva kan sägas vara vid psykisk hälsa. Med andra ord kan man säga att psykisk hälsa är `vägen, inte målet'. (`Vägen är allt - målet är intet'). Enligt vissa politiska ideologier, skapas alla människor lika och man har program för att förbättra de missgynnades situation. Humanistisk psykologi menar att allt som försämrar möjligheten för självförverkligande och utvecklandet av sin potential är av ondo, medan andra tycker att det ibland blir egoistiskt.
Man kan fundera över olika människotyper och jämföra med de olika funktionerna. Kan det finnas olika `moder' eller `jämvikt' mellan dessa?