En intressant reflektion av Jung var en företeelse han kallade för synkronicitet. Han räknade upp tre kategorier av synkrona händelser. Den första typen kännetecknas av betydelselikheten mellan en inre tanke eller känsla och en yttre händelse. Den andra typen gäller personer som har en inre vision eller dröm om en händelse som inträffar långt borta och senare visar sig att den verkligen har hänt. En tredje typ av synkronicitet gäller personer som har förutsägande drömmar, visioner eller helt enkelt en föraning om någon slags händelse som faktiskt äger rum som förutsett vid ett senare tillfälle. Synkrona händelser är ingenting att `tro på'. Jung predikade inte heller en ny religion utan erkände bara att intuition är en lika giltig funktion som förnimmelse, känsla eller tänkande. Det bästa sättet att förstå begreppet synkronicitet är att ha en personlig upplevelse av en kuslig form av sammanträffande. Andra talar om `meningsfull slump' som borde utforskas vidare för att beskriva dessa oförklarliga fenomen. I detta samband kan man dra paralleller med `Det holografiska paradigmet', vilken är en kvasi-vetenskaplig men underhållande bok där anden intar en plats inom naturvetenskapen.
Det finns flera olika medvetande nivåer förutom vakenhet, dröm och drömlös sömn. Under meditation och hypnos samt psi-fenomen fungerar hjärnan på ett sätt som inte har fått någon tillfredställande förklaring ännu. Vid hypnos menar en del att man har åtminstone två medvetanden varav det ena inte har någon `verklighets' kontroll. Folk under hypnos kan se saker eller människor som inte finns eller ignorera saker/stimuli som om de inte fanns.
Psi fenomen undersöks av parapsykologer, och har en underton av mysticism. De kan indelas i [5]:
En lovande undersökningsmetod för telepati är den sk. ganzfeldt-metoden där mottagarens perception fylls med stimuli. Med förbundna ögon och vitt brus i öronen, sitter denne i ett slutet rum. Sändaren, (den andra försökspersonen), sitter i ett annat slutet rum och får se olika bilder eller filmsekvenser samtidigt som mottagaren berättar vad som faller honom in. Han får sedan välja ett alternativ av fyra bilder som påminner mest om det han `upplevde'. Statistiskt sätt ska andelen rätta svar vara 25%, men de försök som gjorts visar på 38%. Olika statistiska metoder varav bl a meta-analys har försökt verifiera/falsifiera eller bättre beskriva denna försöksmetod som bland annat kan påverkas av slarviga försök, påverkande försöksledare osv. Alla försök hittills att falsifiera hypotesen har misslyckats [30].