Resultatet av modelleringen beror på inhämtad information, modellerarens arbetssätt och modellens syfte [1]. Redan vid informationsintaget gäller det för modelleraren att vara kritisk om resultatet ska bli det önskade. Är informationen korrekt och fullständig? En faktor som spelar stor roll i modelleringen är att man ofta mycket omsorgsfullt tar med det vi själva är duktiga på och intresserade av, samtidigt som vi sorgfälligt struntar i vad som vid en första anblick kan tyckas vara ointressanta detaljer. En annan frestelse är att detaljrikt modellera det som enkelt låter sig modelleras i termer vi behärskar, medan annat får en mer summarisk behandling.
Följande är hämtat från [4] vilket kommer att belysa metoder som har anknytning till kapitlet som handlar om kreativitet. J. Herschel (1792-1871) gjorde en uppdelning av vetenskapsteori i upptäckt (`context of discovery') och bekräftelse (`context of justification'). Han såg att många viktiga vetenskapliga upptäckter inte passade Bacons (`den store empirikern') mönster. Han menade att det fanns två metoder att gå från observationer till teorier (se figur 1). Den ena följer det induktiva schemat och den andra består i att formulera hypoteser.
Herschel införde även kreativt tänkande som en grundsten i vetenskapliga metoder. För att bekräfta en teori föreslog han att man ska kunna förutsäga extremfall och att man kan göra kritiska test som ev visar att teorin är felaktig. Han ansåg det vara viktigt att som vetenskapsman intaga en kritisk inställning mot sina teorier.
Whewell (1794-1866) studerade vetenskapshistoria för att göra en vetenskapsteoretisk betraktelse. Han försökte hitta likheter mellan olika vetenskapers sätt att nå resultat. Han använde begreppen fakta, idéer och teorier. Han höll med Kant om att idéer var föreskrivna av, men ej härledda från sinnesintryck. Detta bygger på en psykologisk betraktelse, ty även de mest enkla fakta bygger på en slags förförståelse och idéer om saker som rymd, tid och tal. Teorier är något som integrerar fakta. Han gjorde följande schema:
Han observerade att de olika stegen överlappade varandra i tiden. Ibland kan teorier formuleras innan lagar har verifierats osv. Sammanställningen är en `sammanbindning av fakta' med hjälp av föreställningarna man har. `the Facts are not only brought together, but seen in a new point of view. A new mental Element is superinposed; and a peculilar constitution and discipline of mind are requisite in order to make this Induction'
Han tar Keplers 3:dje lag som exempel där föreställningen om kvadrering av tal, kuberna av avstånden och proportionalitet spelade in. Whewell menade att induktion är ett fortskridande av uppfinnande och försök. Ytterligare ett exempel ges av att Kepler först använde ellipsen enbart som ett arbetsverktyg men senare började fundera över ellipsen som en beskrivning.
Induktion menade han, var en slags process för upptäckter och kan således inte översättas till regler. (Regulativa principer kan användas för att ställa upp hypoteser.)
Karl Popper (1902-?) frågade sig vad det var som skiljde sig mellan t ex Marxism/psykoanalys och fysiska teorier/Newtons lagar. Han ansåg att de förra mer liknar myter eller mer som astrologi gentemot astronomi. En utmärkande aspekt på dessa `vetenskaper' är deras förmåga att förklara saker och att alla observationer konfirmerar teorin. Denna styrka är istället deras svaghet. Egentliga vetenskaper ska kunna förkastas och bekräftande försök bör göras i ett försök att verkligen testa om teorin håller. Att skilja vetenskap från ovetenskap kallas demarkation och en vetenskap ska kunna göra utsagor som eventuellt kan strida mot framtida observationer.
Genom att dra slutsatser av likheter mellan olika observationer kan dessa slutsatser inte sträcka sig ut över sådant som vi inte redan observerat. Detta gör att induktion inte är logiskt försvarbart. Att hitta korrelationer innebär att vi letar efter dom, dvs vår speciella ståndpunkt påverkar vad vi betraktar (eller väljer att betrakta). Våra tolkningar och förväntningar spelar stor roll. Popper beskriver induktion som att vi aktivt försöker hitta regelbundenheter i naturen. Utan att vänta på premisser hoppar man till slutsatser (som ev förkastas senare). Detta kallas `trial and error'. Han förklarar att detta tillvägagångssätt även fungerar i vetenskapen. Eftersom vi föds med vissa instinkter och alltså med vissa förväntningar har vi psykiska a priori kunskaper som inte är baserade på observationer. (Här kan det finnas paralleller med Jungs `kollektiva omedvetna' [11].) Det mest påtagliga är vår förmåga att hitta/söka mönster i vår omgivning. (Kant skiljde ej på ett psykiskt a priori-sätt att tänka och på a priori-föreställningar, emellertid är a priori-förväntning nästan samma sak som det första.)
Popper gjorde ett tankeexperiment: Om man konstruerar en induktiv maskin så måste konstruktören bygga in förväntningar och vilka typer av lagar om naturen som maskinen ska komma fram till. Här finns en slående likhet med digitala neuronnät som måste designas och läras upp.
En vetenskapsman ska ha en kritisk attityd enligt Popper, i annat fall riskerar man att bli ovetenskaplig. Men å andra sidan måste det finnas något att vara kritisk till. Det är inte utan att viss ovetenskaplighet/förvetenskaplighet behövs (i viss mån) för att göra nya upptäckter. Grekernas upptäckt av den kritiska metoden (deduktion) gav ett falskt hopp om att kunna finna alla lösningar, bevis och bestyrkande av teorier. Detta kan förstås gälla för logik och matematik men annars är det faktiskt omöjligt att nå sanning. Jag tror det var Bohr som sa något liknande: - Det enda som är sant är att inget är sant.
Popper förklarade: `the empirical basis of objective science has thus nothing 'absolute' about it. Science does not rest upon rock-bottom. The bold structure of its theories rises, as it were, above a swamp. It is like a building erected on piles. The piles are driven down from above into the swamp, but not down to any natural or 'given' base; and when we cease our attempts to drive our piles into deeper layer, it is not because we have reached firm ground. We simply stop when we are satisfied that they are firm enough to carry the structure, at least for the time being'
Popper frågade sig hur man kan komma från observation till en bra teori. Jo, genom att hoppa till vilken teori som helst, bara den är bra. Detta görs genom att upprepade gånger använda den kritiska metoden och eliminera dåliga teorier och hitta på nya. Deduktion är bra för att få fram vad teorierna innebär och på så sätt kunna kritisera dem på ett effektivt sätt.
Nu har vi sett att teorier kan vara ett slags modeller och att modellerandet består av ett induktivt-deduktivt eller hypotetiskt-deduktivt itererande. Nästa kapitel beskriver olika sätt att tänka. Vi kommer senare att se att det finns paralleller med vad som diskuterats hittills.