Teosofi är en sedan 200-talet använd beteckning för den urgamla lärobyggnad som också kallas Den esoteriska traditionen eller Den hemliga läran. Denna lärobyggnad baseras bl a på en metodisk utforskning av den totala verklighetens icke-fysiska tillvaroplan, företagen av högt utvecklade människor som med andra sinnen än de fysiska och i andra medvetandetillstånd än det vanliga dagsmedvetandetillståndet gjort observationer och erfarenheter på planen ifråga. Teosofin redogör utförligt för lärorna om reinkarnation, karma och människans inre natur, och placerar dem i deras sammanhang med lärorna om evolution, tidscykler osv. Teosofin ger svar på de existentiella frågorna om livets mening, livet efter döden och förekomsten av övermänskliga varelser, och den förklarar en rad gränsöverskridande företeelser som utanförkroppenupplevelser, klärvoajans, psykometri etc.
De teosofiska lärorna framfördes på modernt språk av Helena P Blavatsky i slutet av 1800-talet och har sedan dess förvaltats och spritts av en rad teosofiska samfund. De mest bekanta av dessa är Teosofiska Samfundet med huvudkvarter i Pasadena, USA, Teosofiska Samfundet med huvudkvarter i Adyar, Indien och United Lodge of Theosophists (ULT). Samfundens främsta syften är att stimulera till altruism och medkänsla, att visa att allt liv uppkommit ur samma gudomliga källa och därför i grunden utgör en etthet, att uppmuntra studiet av nutida och forntida religioner, vetenskaper och filosofier samt att påvisa de andliga, psykiska och materiella lagar och krafter som verkar i världsalltet och människan.
Den teosofiska litteraturen är mycket rikhaltig. Några böcker som ger översiktliga inblickar i teosofin är Nyckel till teosofin av H P Blavatsky, Teosofins ocean av W Q Judge, Den hemliga lärans grundtankar av G de Purucker och Att tända tusen lampor av Grace F Knoche.
Herbert Edlund, Göteborg 2006-03-02. Medlem i Teosofiska Samfundet (Pasadena).
Länkar: