s/y
THE GHOST
På varvet.
THE GHOST
På varvet.
Sommaren 2000 gjorde jag ett tafatt försök att flytta på "Engelsmannen" strax norr om Læsö. Revet, som en del påstår är av sand, består deffinitivt av sten vilket jag under en halvvindsbog i Juli ganska ljudligt upptäckte. Att stackars Ghost under evighetslånga minuter uppträdde som en stångjärnshammare i enmetersdyningen, påverkade inte nämnvärt dom ludna trollhuven som stack upp runt om oss. Efter att ha startat maskin och vid ett flertal tillfällen smällt på nya revlar på väg ut från land började jag oroa mig en smula för båtens undervattenskropp. Denna oro hade tydligen också spridit sig till räddningsstationen i Österby där dom, efter upprepade varningsförsök på VHF:n (Själv tyckte jag det var ett evigt rabblande på danska och stängde av.) sjösatt räddningsbåten i hopp om en fet bärgarlön.
Väl ute på ljusgrönt vatten igen rev jag upp durkarna och väntade mig åtminstone ett par rännilar längst ner i kölen. Men icke!
Oron för rodret, efter att ratten nästan slagit fingrarna av mig, visade sig också vara obefogad med bara en brusten kardel på 10mm:s wiren som resultat.
Väl i hamn höll jag själv på att gå över bord när jag skulle ta tag i mesanvanten för att gå i land.
Helt slacka... Trämasten hade tydligen satt sig ordentligt i mastfoten vilket jag senare upptäckte då jag skulle masta av och kranbilen drog av svetsarna som mastfoten var fastsatt i bottenstockarna med.
Ett gott råd om man sticker mer än två meter djupt är att leta upp bojen som markerar Engelsmannen, om man passerar norr om Læsö.
Har man annars, som jag, ett tufft skrov och hundra hästar, kan man skita i bojen...
Det var förvånansvärt lite beväxning UVL efter 4 år och förvånansvärt mycket färg (knappast laglig) som satt kvar. Fuskjobbet med vinkelslip jag gjorde när jag köpte båten höll tills jag nu, då jag tog fram högtrycken. Den STORA högtrycken...
Det gick att tvätta båten plåtren, så att plåten blev blank efter mitt idiotiska slipande för fyra år sedan.
Skadorna på köl och roder fanns dock ändå, utan att båten tagit in vatten.Svetsarna på en gammal lagning i kölen hade gett sig och skäddan och rodret var spräckta i botten.
Skäddan var såpass skadad i botten att jag gjorde om och sänkte hela roderfästet.
KAN MAN INTE SVETSA SKALL MAN INTE BYGGA EN STÅLBÅT!!!
Då båten blästrades upptäcktes till min förfäran hur illa svetsad den var från början. Låda efter låda med pinnar gick åt till att mura ihop slarvet. Och i däck blästrades stora spalter mellan plåtarna upp som troligtvis varit fylld med slagg. Ett arbete på land jag inte räknat med, som tog en månad och som varvat med lönearbete knäckte både axlar, rygg och knän.
Eftersom det funnits så mycket porer i alla "döda" fack var dessa vattenfyllda till blästrarens stora förtret. Det blev till att borra och försöka dränera bort så mycket som möjligt.
Svetsningen i kölen gav störst problem eftersom blandningen av diesel, olja och vatten hela tiden rann fram och blåste ur svetsarna.
Not sponsored by
i allafall!
