I SINGELÅKNING  tävlar man i ett kortprogram och ett friåkningsprogram. Det korta programmet innehåller åtta föreskrivna element t ex hopp, piruetter, hoppkombinationer och stegsekvenser. Maxtiden är 2 minuter och 50 sekunder, men programmet får vara kortare. Friåkningen består av ett väl balanserat program av friåkningselement som hopp, piruetter, steg och andra sammanbindande rörelser utförda med ett minimum av tvåfotsåkning i harmoni med den musik åkaren valt.

ISDANS utgörs av en manlig och en kvinnlig åkare som tävlar i obligatoriska danser, originaldans och fridans. Inga hopp, piruetter eller lyft över axelhöjd får förekomma.

PARÅKNING utgörs av en manlig och en kvinnlig åkare som tävlar i kortprogram och friåkning. De behöver inte alltid utföra samma rörelse eller ha kontakt med varandra hela tiden, men skall ge ett följsamt och harmoniskt intryck. Det korta programmet består av åtta föreskrivna element som skall utföras med sammanbindande steg; max 2 minuter och 50 sekunder. Friåkningen skall bestå av ett välbalanserat program. Lyft är tillåtet.

TEAMÅKNING är den nyaste grenen inom sporten, som efter kanadensiskt mönster startade 1985 i vårt land. Teamåkningen är konståkningens lagsport. Teamen tävlar i ett kortprogram och ett friåkningsprogram. Kortprogrammet består av fem föreskrivna element; max 2 minuter och 50 sekunder men får vara kortare.

Friåkningsprogrammet består av ett väl balanserat program komponerat till den musik som teamen valt själva. Programmet ska innehålla en variation av cirklar, block och hjul.

  Från och med säsongen 2004/2005 har Internationella Skridskounionen infört ett nytt bedömningssystem för konståkning. Svenska Konståkningsförbundet inför detta på sina förbundstävlingar under säsongen 2005/2006 och på övriga tävlingar säsongen 2006/2007.

Bedömningssystemet utgår från en teknisk panel, som identifierar vad åkaren utför och värderar svårighetsnivån, samt en domarpanel som värderar kvaliteten på de utförda elementen. Alla element har ett fastställt värde och finns listade i tabeller.

Den tekniska panelen består av en teknisk specialist, en assisterande teknisk specialist och en teknisk kontrollant. Under åkarens tävlingsprogram identifierar specialisterna vilket element som utförs samt svårighetsnivån. Den tekniska kontrollanten övervakar att allt får rätt svårighetsgrad och blir rätt identifierat.

Domarna bedömer kvaliteten på varje element i sju steg från +3 till -3. Medelvärdet av domarnas kvalitetspoäng läggs till eller dras bort från elementets värde. Summan av samtliga element utgör den tekniska poängen. Domarna bedömer även 5 programkomponenter - Skridskoteknik, Sammanbindande steg och rörelser, Framträdande/Utförande, Koreografi samt Tolkning

Poäng för programkomponenterna ges från 0,25-10,0 i steg om 0,25. 1 = mycket dåligt, 5 = medel och 10 = enastående).

Den åkare som erhåller den högsta summan får första placeringen. Poängen för kortprogrammet slås samman med friåkningen och den åkare som får högst totalpoäng vinner.

 
         
 
       Fördelar med det nya bedömningssystemet
  • Värdet på alla tekniska element är känt - domarna kan inte ändra på det
  • Domaren bedömer kvaliteten av åkningen inte placeringen av åkaren. Poängen av bedömningen ger resultatet
  • Domarna behöver inte längre komma ihåg och försöka jämföra alla aspekter av varje åkare
  • Startordningen spelar ingen roll för poängen
  • En åkare kan vinna från en mycket lägre position i kortprogrammet på egen förmåga (åka upp sig)
  • Oavsett åkarens placering kan åkaren och tränaren utvärdera om något behöver förbättras i programmet
  • Åkarens poäng kan användas av tränare och förbund för att följa en åkares karriär
  • Intresserade såsom media, "fans" och andra kan följa hur slutresultatet blev som det blev

 

 
 
  Lite att veta om konståkning